Döpt på nytt : Om översättning av egennamn i sex fantasyromaner
Baptised Again : On the Translation of Proper Names in Six Fantasy Novels
Författare
Summary, in Swedish
I den här uppsatsen har egennamn från sex fantasyromaner och deras översättningar undersökts med syftet att se hur olika översättare väljer att överföra namnen och om det går att spåra några generella tendenser. Den teoretiska delen tar avstamp i onomastisk forskning och baserar sig främst på Zilliacus teorier om namn och namnbildning samt Eva Bryllas översikt av binamnsbruk i norden. Till detta förs Bertills avhandling om litterär onomastik
som står till grund för distinktionen mellan semantiska och icke-semantiska namn i analysen samt Fernandes artikel om namnöversättning och strategier i densamma. Samtliga verk som analyserats är hämtade från fantasygenren, och mer specifikt från kategorin high fantasy, och översättningarna har utkommit i ett tidsspann från 1977-2011. Namnen som undersökts är ortnamn och personnamn, och analysen bygger på de översättningsstrategier som presenteras av Fernandes. Beroende på vilka typer av namn som går att sortera under de olika strategierna
har det varit möjligt att se både generella tendenser och lokala avvikelser i materialet. Resultatet har främst visat att icke-semantiska namn kopieras till källtexten medan semantiska namn översätts. Olika typer av modifieringar av icke-semantiska namn förekommer på lokal nivå, främst i Swahns översättning från 1977, men detta utgör inte normen i de moderna översättningarna. Slutligen diskuteras fantasynamnens två funktioner: att skapa en främmande värld för läsaren och att legitimera densamma hos läsaren. De översättningsstrategier som
används tycks bibehålla båda dessa funktioner.
som står till grund för distinktionen mellan semantiska och icke-semantiska namn i analysen samt Fernandes artikel om namnöversättning och strategier i densamma. Samtliga verk som analyserats är hämtade från fantasygenren, och mer specifikt från kategorin high fantasy, och översättningarna har utkommit i ett tidsspann från 1977-2011. Namnen som undersökts är ortnamn och personnamn, och analysen bygger på de översättningsstrategier som presenteras av Fernandes. Beroende på vilka typer av namn som går att sortera under de olika strategierna
har det varit möjligt att se både generella tendenser och lokala avvikelser i materialet. Resultatet har främst visat att icke-semantiska namn kopieras till källtexten medan semantiska namn översätts. Olika typer av modifieringar av icke-semantiska namn förekommer på lokal nivå, främst i Swahns översättning från 1977, men detta utgör inte normen i de moderna översättningarna. Slutligen diskuteras fantasynamnens två funktioner: att skapa en främmande värld för läsaren och att legitimera densamma hos läsaren. De översättningsstrategier som
används tycks bibehålla båda dessa funktioner.
Avdelning/ar
- Translation Program
Publiceringsår
2014
Språk
Svenska
Fulltext
- Available as PDF - 568 kB
- Download statistics
Dokumenttyp
Examensarbete för masterexamen (Två år)
Ämne
- Languages and Literatures
Nyckelord
- översättning
- översättningsstrategier
- egennamn
- personnamn
- binamn
- ortnamn
- fantasy
- George R.R. Martin
- Raymond E. Feist
- Christopher Paolini
- Ursula Le Guin
- Terry Goodkind
- Joe Abercrombie
Handledare
- Lennart Nyberg