LYME BORRELIOSIS Detection and identification of the infecting genotype
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Borrelios är en fästingöverförd infektionssjukdom som orsakas av spiroketen Borrelia burgdorferi sensu lato. Borrelia infektionen är en zoonos, en sjukdom som överförs från djur till människa. I Sverige lever bakterien framför allt i smågnagare men också fåglar kan utgöra en s.k. reservoar. Reservoaren utgör källan varifrån bakterien kan infektera fästingar som tar sig ett blodmål på en infekterad smågnagare. En Borrelia infekterad fästing kan i sin tur sprida bakterien till människa i samband med att fästingen tar sitt nästa blodmål. Fästingar tillhörande arten Ixodes utgör vektorn som bär infektionen från reservoaren till människa. Vid fästingbettet överförs bakterien till människans hud och kan då orsaka en hudinfektion, erythema migrans. Hudinfektionen har ett karakteristiskt utseende i form av en rundad förändring omgiven av en rodnad ytterkant med bleknad mitt. Erythema migrans har en god möjlighet att läka spontant men ska behandlas med antibiotika för att förhindra att infektionen sprider sig i kroppen. Bakterien kan sprida sig till centrala nervsystemet och orsaka en lindrigare form av hjärnhinneinflammation som inte så sällan är kombinerad med en ansiktsförlamning och nervrots smärtor. Infektionen kan också engagera leder och hjärta. Borrelios diagnostiseras med hjälp av den kliniska bilden (symptom) och patientens sjukhistoria (fästingbett) tillsammans med fynd av antikroppar mot Borrelia. Borrelia bakterien och Ixodes fästingar finns över hela norra halvklotet. Det finns åtminstone 11 olika Borrelia arter och 3 av dessa ger sjukdom hos människa, B. burgdorferi (sensu stricto), B. afzelii och B. garinii. Tidigare studier har visat att uppemot 20% av fästingarna i södra Sverige bär på bakterien. Dessutom har B. afzelii och B. garinii odlats fram från patienter med borrelios i Stockholmstrakten. De aktuella studierna syftade till att kartlägga den kliniska bilden av borrelios samt att påvisa och typa Borrelia bakterier som ger sjukdom hos människa i södra Sverige. I den inledande studien studerades borrelios ur ett kliniskt epidemiologiskt perspektiv och vi fann att hela södra Sverige utgör ett endemiskt område för infektionen. Hudinfektion, erythema migrans, följt av infektion i centrala nervsystemet, neuroborrelios, är de vanligaste sjukdomsformerna. En grupp patienter med fastställd borrelios i södra Sverige visade sig ha antikroppar mot ett ytprotein (P66) härrörande från B. afzelii och B. garinii, ett indirekt bevis för att dessa arter är orsak till infektionen i området. Dessutom lyckades vi isolera de båda arterna från patienter med erythema migrans och neuroborrelios bosatta i området i en studie baserad på en odlingsmetod. Ytterliggare information om de Borrelia arter som ger infektion hos människa i södra Sverige fick vi genom att använda en metod som påvisar genfragment (DNA) från bakterien i patientprov. Med denna teknik kunde vi visa att också den tredje arten B. burgdorferi sensu stricto orsakar sjukdom i södra Sverige. Resultaten från våra delstudier talar för att borrelios är en vanlig fästingburen infektionssjukdom i södra Sverige. Infektionen orsakas av de 3 arterna B. burgdorferi (sensu stricto), B. afzelii och B. garinii. Tillgång till de Borrelia stammar som vi isolerat kommer att ha betydelse för fortsatta studier samt utveckling av diagnostik och vaccin.
Borrelios är en fästingöverförd infektionssjukdom som orsakas av spiroketen Borrelia burgdorferi sensu lato. Borrelia infektionen är en zoonos, en sjukdom som överförs från djur till människa. I Sverige lever bakterien framför allt i smågnagare men också fåglar kan utgöra en s.k. reservoar. Reservoaren utgör källan varifrån bakterien kan infektera fästingar som tar sig ett blodmål på en infekterad smågnagare. En Borrelia infekterad fästing kan i sin tur sprida bakterien till människa i samband med att fästingen tar sitt nästa blodmål. Fästingar tillhörande arten Ixodes utgör vektorn som bär infektionen från reservoaren till människa. Vid fästingbettet överförs bakterien till människans hud och kan då orsaka en hudinfektion, erythema migrans. Hudinfektionen har ett karakteristiskt utseende i form av en rundad förändring omgiven av en rodnad ytterkant med bleknad mitt. Erythema migrans har en god möjlighet att läka spontant men ska behandlas med antibiotika för att förhindra att infektionen sprider sig i kroppen. Bakterien kan sprida sig till centrala nervsystemet och orsaka en lindrigare form av hjärnhinneinflammation som inte så sällan är kombinerad med en ansiktsförlamning och nervrots smärtor. Infektionen kan också engagera leder och hjärta. Borrelios diagnostiseras med hjälp av den kliniska bilden (symptom) och patientens sjukhistoria (fästingbett) tillsammans med fynd av antikroppar mot Borrelia. Borrelia bakterien och Ixodes fästingar finns över hela norra halvklotet. Det finns åtminstone 11 olika Borrelia arter och 3 av dessa ger sjukdom hos människa, B. burgdorferi (sensu stricto), B. afzelii och B. garinii. Tidigare studier har visat att uppemot 20% av fästingarna i södra Sverige bär på bakterien. Dessutom har B. afzelii och B. garinii odlats fram från patienter med borrelios i Stockholmstrakten. De aktuella studierna syftade till att kartlägga den kliniska bilden av borrelios samt att påvisa och typa Borrelia bakterier som ger sjukdom hos människa i södra Sverige. I den inledande studien studerades borrelios ur ett kliniskt epidemiologiskt perspektiv och vi fann att hela södra Sverige utgör ett endemiskt område för infektionen. Hudinfektion, erythema migrans, följt av infektion i centrala nervsystemet, neuroborrelios, är de vanligaste sjukdomsformerna. En grupp patienter med fastställd borrelios i södra Sverige visade sig ha antikroppar mot ett ytprotein (P66) härrörande från B. afzelii och B. garinii, ett indirekt bevis för att dessa arter är orsak till infektionen i området. Dessutom lyckades vi isolera de båda arterna från patienter med erythema migrans och neuroborrelios bosatta i området i en studie baserad på en odlingsmetod. Ytterliggare information om de Borrelia arter som ger infektion hos människa i södra Sverige fick vi genom att använda en metod som påvisar genfragment (DNA) från bakterien i patientprov. Med denna teknik kunde vi visa att också den tredje arten B. burgdorferi sensu stricto orsakar sjukdom i södra Sverige. Resultaten från våra delstudier talar för att borrelios är en vanlig fästingburen infektionssjukdom i södra Sverige. Infektionen orsakas av de 3 arterna B. burgdorferi (sensu stricto), B. afzelii och B. garinii. Tillgång till de Borrelia stammar som vi isolerat kommer att ha betydelse för fortsatta studier samt utveckling av diagnostik och vaccin.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2002
Språk
Engelska
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Katharina Ornstein, Dep of Infectious Diseases, University Hospital, 221 85 Lund,
Ämne
- Infectious Medicine
Nyckelord
- Parasitologi (människa och djur)
- Parasitology (human and animal)
- Infektioner
- Infections
- PCR
- genospecies
- Lyme borreliosis
- Borrelia burgdorferi
- Microbiology
- bacteriology
- virology
- mycology
- Mikrobiologi
- bakteriologi
- virologi
- mykologi
Status
Published
Handledare
- [unknown] [unknown]
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISBN: 91-628-5192-6
Försvarsdatum
29 maj 2002
Försvarstid
10:00
Försvarsplats
Segerfalksalen, Wallenberg Neurocentrum, Lund
Opponent
- Gerold Stanek (Professor)