The Gastrin-ECL Cell Axis. Functional Aspects
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Mag-tarmkanalen utgör kroppens största hormon-producerande organ. Många av de hormon-producerande cellernas funktion är ännu okänd och mycket lite är känt om den betydelse de kan ha vid olika sjukdomar i mag-tarmkanalen. I magsäckens syraproducerande del (fundus) finns 4 hormon-producerande celler, av vilka ECL cellen (65 %) och A-lika cellen (25 %) tillsammans utgör ca 90 %. ECL cellen är en histamin-innehållande cell som har en nyckelfunktion vid magsyraproduktion. De A-lika cellerna, vars hormon (ghrelin) nyligen upptäckts, förmodas delta i metabol regleringen. När maten når magen stimuleras gastrin-producerande celler i antrum. Dessa frisätter gastrin till blodet, som därefter når ECL-cellerna i den syraproducerande delen av magen (fundus). ECL-cellerna styr magsäckens saltsyrasekretion genom att frisätta histamin som i sin tur stimulerar parietalcellen att producera saltsyra. Gastrins främsta effekter är att stimulera ECL cellens frisättning och verka tillväxtstimulerande för magslemhinnan.
Vi har utvecklat en metod för att isolera ECL celler från råttans mage, vilken ger oss ett stort antal väl fungerande ECL-celler med hög renhet. Vi har kunnat visa att gastrin stimulerar dylika ECL celler till att frisätta histamin. Dessutom kontrolleras ECL cellernas aktivitet av neuropeptider såsom PACAP och VIP. ECL-cellens frisättning av histamin hämmas av somatostatin och av prostaglandiner och neuropeptiden galanin. Vi har även studerat de intracellulära processerna inne i ECL cellen som svar på stimulering och hämmning. En ökning av intracellulärt calcium är en viktig del i frisättningsmekanismen i dessa celler. Vi har studerat vikten av att calcium tas in i cellen och hur detta sker vid olika stimuli. Vi har även studerat hur hämmare av sekretion verkar, genom att blockera calciumflödet in i cellen.
Gastrins effekt på ECL cellen medieras av CCK2 receptorn. Denna receptor går att blockera med hjälp av en CCK2 receptor antagonist. Vi har studerat effektiviteten hos olika CCK2 receptor antagonister. Vi har även med hjälp av CCK2 receptor blockad studerat betydelsen av gastrin för magslemhinnan i sin helhet och för ECL cellen. Gastrin har betydelse för magslemhinnans funktion (syra-sekretion) och tillväxt. Gastrin kontrollerar ECL-cellernas aktivitet och antal och detta i sin tur har återverkningar på resten av magslemhinnan. Gastrins kontroll funktion är ej etablerad hos den nyfödda och unga råttan förrän efter avvänjning.
Mag-tarmkanalen utgör kroppens största hormon-producerande organ. Många av de hormon-producerande cellernas funktion är ännu okänd och mycket lite är känt om den betydelse de kan ha vid olika sjukdomar i mag-tarmkanalen. I magsäckens syraproducerande del (fundus) finns 4 hormon-producerande celler, av vilka ECL cellen (65 %) och A-lika cellen (25 %) tillsammans utgör ca 90 %. ECL cellen är en histamin-innehållande cell som har en nyckelfunktion vid magsyraproduktion. De A-lika cellerna, vars hormon (ghrelin) nyligen upptäckts, förmodas delta i metabol regleringen. När maten når magen stimuleras gastrin-producerande celler i antrum. Dessa frisätter gastrin till blodet, som därefter når ECL-cellerna i den syraproducerande delen av magen (fundus). ECL-cellerna styr magsäckens saltsyrasekretion genom att frisätta histamin som i sin tur stimulerar parietalcellen att producera saltsyra. Gastrins främsta effekter är att stimulera ECL cellens frisättning och verka tillväxtstimulerande för magslemhinnan.
Vi har utvecklat en metod för att isolera ECL celler från råttans mage, vilken ger oss ett stort antal väl fungerande ECL-celler med hög renhet. Vi har kunnat visa att gastrin stimulerar dylika ECL celler till att frisätta histamin. Dessutom kontrolleras ECL cellernas aktivitet av neuropeptider såsom PACAP och VIP. ECL-cellens frisättning av histamin hämmas av somatostatin och av prostaglandiner och neuropeptiden galanin. Vi har även studerat de intracellulära processerna inne i ECL cellen som svar på stimulering och hämmning. En ökning av intracellulärt calcium är en viktig del i frisättningsmekanismen i dessa celler. Vi har studerat vikten av att calcium tas in i cellen och hur detta sker vid olika stimuli. Vi har även studerat hur hämmare av sekretion verkar, genom att blockera calciumflödet in i cellen.
Gastrins effekt på ECL cellen medieras av CCK2 receptorn. Denna receptor går att blockera med hjälp av en CCK2 receptor antagonist. Vi har studerat effektiviteten hos olika CCK2 receptor antagonister. Vi har även med hjälp av CCK2 receptor blockad studerat betydelsen av gastrin för magslemhinnan i sin helhet och för ECL cellen. Gastrin har betydelse för magslemhinnans funktion (syra-sekretion) och tillväxt. Gastrin kontrollerar ECL-cellernas aktivitet och antal och detta i sin tur har återverkningar på resten av magslemhinnan. Gastrins kontroll funktion är ej etablerad hos den nyfödda och unga råttan förrän efter avvänjning.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2002
Språk
Engelska
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Maria Björkqvist, Department of Physiological Sciences, Pharmacology, BMC F13, 221 84 LUND,
Ämne
- Basic Medicine
Nyckelord
- pharmacognosy
- pharmacy
- toxicology
- Farmakologi
- farmakognosi
- farmaci
- toxikologi
- Pharmacological sciences
- Calcium channels
- CCK receptor antagonists
- Misoprostol
- Galanin
- Somatostatin
- Pancreastatin
- Histamine
- VIP
- Gastrin
- PACAP
Status
Published
Forskningsgrupp
- Translational Neuroendocrinology
- Biomarkers in Brain Disease
Handledare
- [unknown] [unknown]
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISRN: LUMEDW/MEFA--1043--SE
Försvarsdatum
10 oktober 2002
Försvarstid
09:15
Försvarsplats
Rune-Grubb Lecture Hall, BMC, Sölvegatan 19, LUND
Opponent
- Jens Rehfeld Jens Rehfeld (Professor)