Psychological aspects of patients with psoriasis: Biological and clinical studies
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Psoriasis är en av våra vanligaste folksjukdomar, som drabbar 2-3 % av den vuxna befolkningen. Man vet i dag att många patienter med psoriasis lider av psykisk ohälsa och sänkt livskvalitet. Sjukdomen i sig innebär ofta en stor psykologisk påfrestning för patienten, men stress och psykisk ohälsa också kan vara en viktig orsak till insjuknande och återfall av psoriasis. Klåda är ett vanligt symtom vid psoriasis, som också visat sig ha en koppling till stress och psykisk ohälsa.
Huden är intimt sammankopplad ned nervsystemet och immunsystemet, vilket kan ligga till grund för sjukdomsutveckling och klåda vid psoriasis. Signalvägar via neuropeptiden substans P (SP) och dess receptor NK-1 (NK-1R) anses kunna spela en roll. I avhandlingens delarbete I fann vi signifikant ökad förekomst av SP och NK-1R i hudprover från psoriasisplack jämfört med frisk hud, men grad av klåda kunde inte associeras till ökad förekomst av varken SP eller NK-1R. Grad av kronisk stress, i form av salivkortisol var associerat till ökat förekomst av SP och NK1-R i frisk hud hos patienter med psoriasis. Således talar studieresultaten för att neuroimmunologiska signalvägar via SP kan ha betydelse vid psoriasis.
I avhandlingens delarbete II-IV gjordes omfattande psykologiska undersökningar av 101 patienter med psoriasis. Syftet var att försöka identifiera tydliga kliniska patientgrupper med potentiellt högre grad av psykisk ohälsa. Studierna baseras på enskilda intervjuer och psykologiska självskattningsformulär för kartläggning av psykosociala faktorer, personlighetsprofil samt grad av ångest och depression.
Någon speciell typ av personlighetsprofil för patienter med psoriasis som grupp kunde inte definieras. Patienterna hade inte heller mer ångest eller depressiva symptom än normalbefolkningen. Däremot fann vi att patienter med yngre ålder vid sjukdomsdebut (delarbete II) och patienter med svår klåda (delarbete III) visade sig ha signifikant högre medelvärden av ångest och depression, samt mer pessimistiska personlighetsdrag jämfört med patienter med senare debutålder eller lindrig klåda. Samtidigt fann vi att patienter som upplevde att deras psoriasis försämras av stress hade en mer sårbar och stresskänslig personlighetsprofil, samt mer ångest och depression, än de som inte upplevde att sjukdomen inte försämras av stress (delarbete IV). Således indikerar studieresultaten att de som träffar patienter med psoriasis bör vara extra lyhörda för eventuell psykisk ohälsa hos patienter med yngre debutålder, svår klåda eller patienter som upplever sjukdomsförsämring vid stress.
Psoriasis är en av våra vanligaste folksjukdomar, som drabbar 2-3 % av den vuxna befolkningen. Man vet i dag att många patienter med psoriasis lider av psykisk ohälsa och sänkt livskvalitet. Sjukdomen i sig innebär ofta en stor psykologisk påfrestning för patienten, men stress och psykisk ohälsa också kan vara en viktig orsak till insjuknande och återfall av psoriasis. Klåda är ett vanligt symtom vid psoriasis, som också visat sig ha en koppling till stress och psykisk ohälsa.
Huden är intimt sammankopplad ned nervsystemet och immunsystemet, vilket kan ligga till grund för sjukdomsutveckling och klåda vid psoriasis. Signalvägar via neuropeptiden substans P (SP) och dess receptor NK-1 (NK-1R) anses kunna spela en roll. I avhandlingens delarbete I fann vi signifikant ökad förekomst av SP och NK-1R i hudprover från psoriasisplack jämfört med frisk hud, men grad av klåda kunde inte associeras till ökad förekomst av varken SP eller NK-1R. Grad av kronisk stress, i form av salivkortisol var associerat till ökat förekomst av SP och NK1-R i frisk hud hos patienter med psoriasis. Således talar studieresultaten för att neuroimmunologiska signalvägar via SP kan ha betydelse vid psoriasis.
I avhandlingens delarbete II-IV gjordes omfattande psykologiska undersökningar av 101 patienter med psoriasis. Syftet var att försöka identifiera tydliga kliniska patientgrupper med potentiellt högre grad av psykisk ohälsa. Studierna baseras på enskilda intervjuer och psykologiska självskattningsformulär för kartläggning av psykosociala faktorer, personlighetsprofil samt grad av ångest och depression.
Någon speciell typ av personlighetsprofil för patienter med psoriasis som grupp kunde inte definieras. Patienterna hade inte heller mer ångest eller depressiva symptom än normalbefolkningen. Däremot fann vi att patienter med yngre ålder vid sjukdomsdebut (delarbete II) och patienter med svår klåda (delarbete III) visade sig ha signifikant högre medelvärden av ångest och depression, samt mer pessimistiska personlighetsdrag jämfört med patienter med senare debutålder eller lindrig klåda. Samtidigt fann vi att patienter som upplevde att deras psoriasis försämras av stress hade en mer sårbar och stresskänslig personlighetsprofil, samt mer ångest och depression, än de som inte upplevde att sjukdomen inte försämras av stress (delarbete IV). Således indikerar studieresultaten att de som träffar patienter med psoriasis bör vara extra lyhörda för eventuell psykisk ohälsa hos patienter med yngre debutålder, svår klåda eller patienter som upplever sjukdomsförsämring vid stress.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2014
Språk
Engelska
Publikation/Tidskrift/Serie
Lund University Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series
Volym
2014:116
Fulltext
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Department of Clinical Sciences, Lund University
Ämne
- Clinical Medicine
Nyckelord
- Psoriasis
- psychology
- Substance P
- Neurokinin-1
- stress
- pruritus
- anxiety
- depression
- personality
Status
Published
Forskningsgrupp
- Occupational and Environmental Dermatology
- Dermatology
Handledare
- Åke Svensson
- Karin Sjöström
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISSN: 1652-8220
- ISBN: 978-91-7619-045-6
Försvarsdatum
7 november 2014
Försvarstid
13:00
Försvarsplats
Kvinnoklinikens Aula, Jan Waldenströms gata 47, ing 74, plan 3, SUS, Malmö
Opponent
- Florence Dalgard