Essays on Human Capital Investments: Pharmaceuticals and Education
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Avhandlingen består av fyra uppsatser som handlar om individers hälsorelaterade beteende och investeringar i högre utbildning. Tre av uppsatserna fokuserar på olika aspekter av läkemedelsanvändning och syftar till att förklara varför individer med liknande medicinska behov är olika benägna att använda receptbelagda läkemedel. Den fjärde uppsatsen studerar hälsans betydelse i unga vuxenår för senare universitetsutbildning. De empiriska studierna i uppsats två och tre bygger på Statistiska centralbyråns Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC) och läkemedelsregistret. Uppsats fyra bygger på det Nationella diabetesregistret och information om socioekonomiska faktorer från Statistiska centralbyrån.
Den första uppsatsen är en utvidgning av Grossmanmodellen, en inom hälsoekonomi framträdande teoretisk modell som används för att förklara individers hälsorelaterade beteende. Utvidgningen särskiljer mellan direkta och långsiktiga konsekvenser av hälsoinvesteringar och syftar till att prediktera hur till exempel läkemedelssubventioner eller nya läkemedel med gynnsammare biverkningsprofil än tidigare läkemedel kan påverka individens incitament att följa den förskrivna behandlingen och hur effekten kan variera mellan läkemedel som används i preventivt och behandlande syfte.
Den andra uppsatsen tillämpar utvidgningen av Grossmanmodellen och studerar sambandet mellan potentiell terapeutisk behandlingseffekt och följsamhet till ordination för vanliga läkemedelsbehandlingar vid hjärt- och kärlsjukdomar (betablockerare, ACE-hämmare, angiotensin-II-blockerare och diuretika) och psykisk ohälsa (antidepressiva). De empiriska resultaten visar att patienter med högre behandlingsnytta är mer följsamma än patienter med lägre behandlingsnytta vilket överensstämmer med prediktionerna från modellen. Resultaten kan innebära att värdet av nya läkemedel med högre behandlingsnytta än tidigare läkemedel är större än förväntat om den högre behandlingseffekten har en positiv inverkan på ordinationsföljsamhet.
Den tredje uppsatsen berör ojämlikheter i vården och identifierar skillnader i läkemedelsanvändning mellan svenskar och invandrare i Sverige. Efter justering för underliggande skillnader i hälsa och socioekonomiska faktorer visas att invandrare har lägre sannolikhet att ha receptförskrivna läkemedel som vanligen används för att förebygga och behandla hjärt- och kärlsjukdom.
Den fjärde uppsatsen följer individer som insjuknat i Typ 1-diabetes mellan 17 och 20 års ålder för att studera hälsans betydelse för senare val av universitetsutbildning och familjestorlek. Det viktigaste resultatet är att Typ 1-diabetes har en negativ inverkan på sannolikheten att ha universitetsutbildning och att få barn hos kvinnor. Hos universitetsutbildade kvinnor fann vi ett negativt samband mellan diabetes och moderskap vilket kan tolkas som att kvinnor med Typ 1-diabetes avstår från moderskap i högre utstäckning än kvinnor utan diabetes. En orsak kan vara att det är svårare att hinna med både karriär och föräldraskap för kvinnor med Typ 1-diabetes än för andra kvinnor.
Avhandlingen består av fyra uppsatser som handlar om individers hälsorelaterade beteende och investeringar i högre utbildning. Tre av uppsatserna fokuserar på olika aspekter av läkemedelsanvändning och syftar till att förklara varför individer med liknande medicinska behov är olika benägna att använda receptbelagda läkemedel. Den fjärde uppsatsen studerar hälsans betydelse i unga vuxenår för senare universitetsutbildning. De empiriska studierna i uppsats två och tre bygger på Statistiska centralbyråns Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC) och läkemedelsregistret. Uppsats fyra bygger på det Nationella diabetesregistret och information om socioekonomiska faktorer från Statistiska centralbyrån.
Den första uppsatsen är en utvidgning av Grossmanmodellen, en inom hälsoekonomi framträdande teoretisk modell som används för att förklara individers hälsorelaterade beteende. Utvidgningen särskiljer mellan direkta och långsiktiga konsekvenser av hälsoinvesteringar och syftar till att prediktera hur till exempel läkemedelssubventioner eller nya läkemedel med gynnsammare biverkningsprofil än tidigare läkemedel kan påverka individens incitament att följa den förskrivna behandlingen och hur effekten kan variera mellan läkemedel som används i preventivt och behandlande syfte.
Den andra uppsatsen tillämpar utvidgningen av Grossmanmodellen och studerar sambandet mellan potentiell terapeutisk behandlingseffekt och följsamhet till ordination för vanliga läkemedelsbehandlingar vid hjärt- och kärlsjukdomar (betablockerare, ACE-hämmare, angiotensin-II-blockerare och diuretika) och psykisk ohälsa (antidepressiva). De empiriska resultaten visar att patienter med högre behandlingsnytta är mer följsamma än patienter med lägre behandlingsnytta vilket överensstämmer med prediktionerna från modellen. Resultaten kan innebära att värdet av nya läkemedel med högre behandlingsnytta än tidigare läkemedel är större än förväntat om den högre behandlingseffekten har en positiv inverkan på ordinationsföljsamhet.
Den tredje uppsatsen berör ojämlikheter i vården och identifierar skillnader i läkemedelsanvändning mellan svenskar och invandrare i Sverige. Efter justering för underliggande skillnader i hälsa och socioekonomiska faktorer visas att invandrare har lägre sannolikhet att ha receptförskrivna läkemedel som vanligen används för att förebygga och behandla hjärt- och kärlsjukdom.
Den fjärde uppsatsen följer individer som insjuknat i Typ 1-diabetes mellan 17 och 20 års ålder för att studera hälsans betydelse för senare val av universitetsutbildning och familjestorlek. Det viktigaste resultatet är att Typ 1-diabetes har en negativ inverkan på sannolikheten att ha universitetsutbildning och att få barn hos kvinnor. Hos universitetsutbildade kvinnor fann vi ett negativt samband mellan diabetes och moderskap vilket kan tolkas som att kvinnor med Typ 1-diabetes avstår från moderskap i högre utstäckning än kvinnor utan diabetes. En orsak kan vara att det är svårare att hinna med både karriär och föräldraskap för kvinnor med Typ 1-diabetes än för andra kvinnor.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2014
Språk
Engelska
Publikation/Tidskrift/Serie
Lund Economic Studies
Volym
181
Fulltext
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Department of Economics, Lund University
Ämne
- Economics
Nyckelord
- Pharmaceutical utilization
- Adherence
- Human capital
- Grossman model
- Health
- Education
- Diabetes
- Non-monotonic health investments
- Steady-state and stable equilibria .
Status
Published
Handledare
- Kristian Bolin
- Björn Lindgren
- Therese Nilsson
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISSN: 0460-0029
- ISBN: 978-91-7623-138-8 (print)
- ISBN: 978-91-7623-139-5 (pdf)
Försvarsdatum
6 november 2014
Försvarstid
14:00
Försvarsplats
EC3:211, Holger Crafoords Ekonomicentrum
Opponent
- Eskil Wadensjö (Professor)