Klimatsäkrat Skåne
Redaktör
- Marianne Hall
- Emma Lund
- Markku Rummukainen
Summary, in Swedish
Klimatet förändras, och det är människans aktiviteter som är orsaken. Utsläpp av växthusgaser från fossila bränslen och ohållbar markanvändning på global, regional och lokal nivå driver den pågående uppvärmningen. Hur dessa drivkrafter utvecklas framöver avgör hur stora klimatförändringarna blir på sikt. Därmed återfinns klimatproblematikens orsaker, men även dess lösningar, i hur vi bygger och utvecklar våra samhällen och lever det dagliga livet.
Trots en ökande medvetenhet om klimatförändringarnas orsaker och konsekvenser ökar fortfarande de globala utsläppen av växthusgaser. Om dagens trender fortsätter resulterar de sannolikt i stora klimatförändringar
under innevarande århundrade. Detta skulle ge stora konsekvenser för världen i stort, och innebära grundläggande förändringar i Skåne med stora behov av klimatanpassning. I rapporten kallas detta en fyragradersvärld.
Emellertid är det ännu möjligt att begränsa klimatförändringarna över tid, via insatser över hela skalan från gradvisa förändringar till mer genomgripande samhällsomvandlingar. Här krävs utfasning av fossila bränslen ur energisystemet, teknikutveckling och innovation, fokus på tillgänglighet och funktionsblandning i stället för på mobilitet i samhälls- och transportplaneringen, samt norm- och vaneförändringar mot mer hållbara konsumtionsmönster. Detta behöver inte innebära en motsättning till en
positiv samhällsutveckling. I rapporten kallas detta en tvågradersvärld. Även i denna framtid kommer klimatanpassningsåtgärder att krävas i Skåne.
Förutsättningarna för Skånes klimatarbete påverkas av klimatarbetet i övriga världen, EU och Sverige.
Oavsett hur det globala klimatarbetet utvecklas så är det aktuellt för Skåne att minska sina utsläpp för att uppfylla regionala och nationella klimatmål. Ett starkt internationellt samordnat klimatarbete skulle ge bäst förutsättningar för ett framgångsrikt minskningsarbete, men hur kraftfulla de internationella överenskommelserna blir återstår att se. Länder och regioner med möjlighet att visa ledarskap har en viktig roll som förebild och som motor för teknikutveckling och innovation. Klimatarbete kan även främja andra utvecklingsmål om energisäkerhet, förbättrad hälsa och livskvalitet, hållbarhet och miljömålsarbete. Klimatrelaterade beslut som samhället fattar, lokalt, nationellt eller internationellt, ger på gott och ont återverkningar på näringslivets förutsättningar och konkurrenssituation, på individers vardagsliv och valmöjligheter, och på naturmiljön i form av förändrad markanvändning och skötsel av jord- och skogsbruk.
Klimatförändringarnas effekter i Skåne innefattar negativ och positiv påverkan av förändringar i temperatur, nederbörd och havsnivå, på samhällsfunktioner och infrastruktur, på jord- och skogsbrukets förutsättningar och avkastning, på människors hälsa och på den biologiska mångfalden. Negativ påverkan och höga kostnader för samhälle och individer är starkt kopplade till ändrad återkomsttid och intensitet hos extrema vädersituationer med värmebölja, skyfall och höga vattenstånd, samt till stigande havsnivåer.
Klimatanpassning är en oundviklig del i Skånes klimatarbete oavsett vilken temperaturframtid vi går till mötes, och de beslut som tas i närtid kan påverka klimatrelaterade risker under lång tid framåt. Klimatanpassningsåtgärder kan i många fall genomföras gradvis, om klimataspekten integreras i planeringen, och även öka ett områdes attraktivitet på fler sätt än att minska risker för framtida klimatrelaterade skador. Multifunktionell grönstruktur i bebyggelse kan till exempel mildra värmeeffekter, hantera dagvatten, skapa sociala mötesplatser och rekreationsmöjligheter, och bli en startpunkt för investeringar
och uppgradering av eftersatta områden.
Osäkerheter om framtida klimatförändringar, om vilka tekniker som kommer att finnas tillgängliga för anpassning och utsläppsminskningar, och om vilken internationell kontext Skåne kommer att agera inom, ställer höga krav på det politiska beslutsfattandet. Flexibla lösningar, exitstrategier och robusta
processer förbättrar möjligheterna för beslut som fungerar under flera olika framtidsscenarier, och som kan justeras allteftersom ny kunskap finns att tillgå och nya möjligheter eller utmaningar uppenbarar sig. Detta gynnas av samverkan mellan politiska nivåer, minskad sektorisering, en öppen och transparent beslutsprocess som hanterar de målkonflikter som uppstår, och engagemang och deltagande från individer, beslutsfattare, forskning, näringsliv och civilsamhälle.
Trots en ökande medvetenhet om klimatförändringarnas orsaker och konsekvenser ökar fortfarande de globala utsläppen av växthusgaser. Om dagens trender fortsätter resulterar de sannolikt i stora klimatförändringar
under innevarande århundrade. Detta skulle ge stora konsekvenser för världen i stort, och innebära grundläggande förändringar i Skåne med stora behov av klimatanpassning. I rapporten kallas detta en fyragradersvärld.
Emellertid är det ännu möjligt att begränsa klimatförändringarna över tid, via insatser över hela skalan från gradvisa förändringar till mer genomgripande samhällsomvandlingar. Här krävs utfasning av fossila bränslen ur energisystemet, teknikutveckling och innovation, fokus på tillgänglighet och funktionsblandning i stället för på mobilitet i samhälls- och transportplaneringen, samt norm- och vaneförändringar mot mer hållbara konsumtionsmönster. Detta behöver inte innebära en motsättning till en
positiv samhällsutveckling. I rapporten kallas detta en tvågradersvärld. Även i denna framtid kommer klimatanpassningsåtgärder att krävas i Skåne.
Förutsättningarna för Skånes klimatarbete påverkas av klimatarbetet i övriga världen, EU och Sverige.
Oavsett hur det globala klimatarbetet utvecklas så är det aktuellt för Skåne att minska sina utsläpp för att uppfylla regionala och nationella klimatmål. Ett starkt internationellt samordnat klimatarbete skulle ge bäst förutsättningar för ett framgångsrikt minskningsarbete, men hur kraftfulla de internationella överenskommelserna blir återstår att se. Länder och regioner med möjlighet att visa ledarskap har en viktig roll som förebild och som motor för teknikutveckling och innovation. Klimatarbete kan även främja andra utvecklingsmål om energisäkerhet, förbättrad hälsa och livskvalitet, hållbarhet och miljömålsarbete. Klimatrelaterade beslut som samhället fattar, lokalt, nationellt eller internationellt, ger på gott och ont återverkningar på näringslivets förutsättningar och konkurrenssituation, på individers vardagsliv och valmöjligheter, och på naturmiljön i form av förändrad markanvändning och skötsel av jord- och skogsbruk.
Klimatförändringarnas effekter i Skåne innefattar negativ och positiv påverkan av förändringar i temperatur, nederbörd och havsnivå, på samhällsfunktioner och infrastruktur, på jord- och skogsbrukets förutsättningar och avkastning, på människors hälsa och på den biologiska mångfalden. Negativ påverkan och höga kostnader för samhälle och individer är starkt kopplade till ändrad återkomsttid och intensitet hos extrema vädersituationer med värmebölja, skyfall och höga vattenstånd, samt till stigande havsnivåer.
Klimatanpassning är en oundviklig del i Skånes klimatarbete oavsett vilken temperaturframtid vi går till mötes, och de beslut som tas i närtid kan påverka klimatrelaterade risker under lång tid framåt. Klimatanpassningsåtgärder kan i många fall genomföras gradvis, om klimataspekten integreras i planeringen, och även öka ett områdes attraktivitet på fler sätt än att minska risker för framtida klimatrelaterade skador. Multifunktionell grönstruktur i bebyggelse kan till exempel mildra värmeeffekter, hantera dagvatten, skapa sociala mötesplatser och rekreationsmöjligheter, och bli en startpunkt för investeringar
och uppgradering av eftersatta områden.
Osäkerheter om framtida klimatförändringar, om vilka tekniker som kommer att finnas tillgängliga för anpassning och utsläppsminskningar, och om vilken internationell kontext Skåne kommer att agera inom, ställer höga krav på det politiska beslutsfattandet. Flexibla lösningar, exitstrategier och robusta
processer förbättrar möjligheterna för beslut som fungerar under flera olika framtidsscenarier, och som kan justeras allteftersom ny kunskap finns att tillgå och nya möjligheter eller utmaningar uppenbarar sig. Detta gynnas av samverkan mellan politiska nivåer, minskad sektorisering, en öppen och transparent beslutsprocess som hanterar de målkonflikter som uppstår, och engagemang och deltagande från individer, beslutsfattare, forskning, näringsliv och civilsamhälle.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2015
Språk
Svenska
Publikation/Tidskrift/Serie
CEC Rapport
Länkar
Dokumenttyp
Rapport
Förlag
Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet
Ämne
- Earth and Related Environmental Sciences
Nyckelord
- klimatförändring
- anpassning
- hållbar utveckling
- klimat
- utsläppsminskning
- scenario
- Skåne
Status
Published
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISBN: 978-91-981577-4-1