Evolutionary and functional studies of protein H: a surface molecule of Streptococcus pyogenes
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Protein H - ett bakteriellt ytprotein med förmåga att binda till olika proteiner hos människa
Bakgrund
I vårt dagliga liv omges vi av bakterier av många olika slag. Flertalet av dessa är normalt ofarliga och många utgör den så kallade normalfloran hos människa. En del bakterier kan under vissa förhållanden ge upphov till infektion och sjukdom, men för att åstadkomma detta krävs särskilda egenskaper hos bakterien. Förutom att fästa vid hud eller slemhinnor måste en bakterie kunna passera igenom dessa barriärer, föröka och sprida sig, samt undvika människans immunförsvar. Immunförsvaret har till uppgift att skydda mot infektioner och oskadliggöra främmande ämnen, till exempel bakterier. En viktig del i detta försvar utgörs av antikroppar, som cirkulerar i blodplasma och olika typer av vita blodkroppar. Den vanligaste typen av antikropp är immunoglobulin G (IgG). IgG består av en variabel del, som kan binda till främmande ämnen och en konstant del (Fc) som skickar signaler till de vita blodkroppar vars uppgift är att förstöra främmande ämnen. Många bakterier har på sin yta proteiner (äggviteämnen) som kan binda till Fc delen av IgG molekylen och härigenom skulle bakterien kunna undgå att bli igenkänd och eliminerad av immunsystemet. Vissa bakteriella ytproteiner har även utvecklat en förmåga att binda till andra komponenter i blodplasma eller till ytstrukturer hos olika kroppsegna celler. En viktig sjukdomsframkallande bakterie är grupp A streptokocken, som på latin heter Streptococcus pyogenes. Denna bakterie kan ge upphov till olika sjukdomar varav den vanligaste är halsfluss. Allvarligare, livshotande infektioner med nedbrytning av kroppens vävnader kan också orsakas av grupp A streptokocker och bakterien har i dagspressen ofta kallats "mördarbakterien" eller "den köttätande bakterien". I denna avhandling har jag studerat ett protein, som kallas protein H. Protein H finns på ytan hos vissa grupp A streptokocker och tidigare studier har visat att detta protein kan binda till Fc delen av IgG. Syftet med denna avhandling har varit att studera om protein H kan binda till andra blodproteiner eller till strukturer på cellytor hos människa. Dessutom har vi kartlagt var på protein H molekylen, IgG och eventuella andra kroppsegna proteiner binder. Ökad kunskap om samspelet mellan olika streptokocker och människa, leder till bättre förståelse för hur bakterien orsakar infektion. På sikt kan denna kunskap leda till utvecklingen av ett verksamt vaccin.
Arbete I-V
Vi har funnit att protein H, förutom att binda till IgG, även kan binda till albumin, ett viktigt transport protein i blodplasma. Dessutom binder protein H till dessa blodproteiner på ett liknande sätt som några andra bakteriella ytproteiner gör. Den exakta betydelsen av IgG- och albumin-bindningen är inte klarlagd. Det faktum att bakteriella proteiner, utan likhet med varandra, har utvecklat samma funktion tyder dock på att bakterien har en fördel av att binda IgG och/eller albumin till sin yta. På så vis skulle bakterien kunna undvika att bli upptäckt av immunförsvaret samt tillgodogöra sig näringsämnen som transporteras av albumin. Många proteiner hos människa är sammansatta av olika moduler, så kallade domäner. Två vanliga domäner är Ig-domänen, som bland annat finns hos IgG, och fibronektin typ III (FNIII) domänen. FNIII-domänen finns hos ett flertal kroppsegna proteiner med olika funktion, till exempel proteiner som bildar stödjande nätverk för celler (matrix), proteiner i cellers membran och proteiner i cellers inre miljö. Vi har funnit att protein H binder till FNIII domäner och genom denna bindning kan bakterier som producerar protein H fästa både till matrix och olika cellytor. Härigenom skulle bakterien lättare kunna kolonisera den infekterade värden. Många grupp A streptokocker bildar stora aggregat av bakterier när de växer i provrör. Vi har studerat denna egenskap hos en bakteriestam som producerar protein H och fann att proteinet bidrar till aggregeringen av bakterierna genom att binda till sig själv. Protein H tillhör en familj av ytproteiner, hos grupp A streptokocker, som kallas M protein familjen. Proteiner i denna familj kan i elektron mikroskop ses som hårlika utskott på bakteriens yta. Den struktur hos protein H som är viktig för aggregeringen lokaliserades och visade sig finnas hos ett flertal andra proteiner i M protein familjen. Dessutom finner vi att streptokocker som aggregerar fäster bättre till celler från svalget jämfört med icke aggregerande bakterier. Då protein H sitter på streptokockens yta leder dess förmåga att binda till olika proteiner hos människa till att bakterien har möjlighet att anpassa sig till olika miljöer hos den infekterade värden. Detta skulle kunna bidra till bakteriens överlevnad. Vidare kan protein H klyvas bort från bakteriens yta med hjälp av ett enzym (protein) som produceras av bakterien själv. Vi har funnit att lösligt protein H fäster till humana T-lymfocyter, vita blodkroppar, som är viktiga i immunförsvaret. T-lymfocyterna tar upp protein H och via en tidigare okänd mekanism transporteras protein H till T-lymfocytens cellkärna. Inne i cellen binder protein H till nucleophosmin, ett transport protein mellan cellens inre miljö och cellkärnan. I cellkärnan lossnar protein H från nucleophosmin och binder istället till två kärnproteiner. Resultatet blir en cytostatisk effekt, det vill säga lymfocyterna växer inte till, vilket skulle kunna hjälpa bakterien att överleva i den infekterade värden.
Protein H - ett bakteriellt ytprotein med förmåga att binda till olika proteiner hos människa
Bakgrund
I vårt dagliga liv omges vi av bakterier av många olika slag. Flertalet av dessa är normalt ofarliga och många utgör den så kallade normalfloran hos människa. En del bakterier kan under vissa förhållanden ge upphov till infektion och sjukdom, men för att åstadkomma detta krävs särskilda egenskaper hos bakterien. Förutom att fästa vid hud eller slemhinnor måste en bakterie kunna passera igenom dessa barriärer, föröka och sprida sig, samt undvika människans immunförsvar. Immunförsvaret har till uppgift att skydda mot infektioner och oskadliggöra främmande ämnen, till exempel bakterier. En viktig del i detta försvar utgörs av antikroppar, som cirkulerar i blodplasma och olika typer av vita blodkroppar. Den vanligaste typen av antikropp är immunoglobulin G (IgG). IgG består av en variabel del, som kan binda till främmande ämnen och en konstant del (Fc) som skickar signaler till de vita blodkroppar vars uppgift är att förstöra främmande ämnen. Många bakterier har på sin yta proteiner (äggviteämnen) som kan binda till Fc delen av IgG molekylen och härigenom skulle bakterien kunna undgå att bli igenkänd och eliminerad av immunsystemet. Vissa bakteriella ytproteiner har även utvecklat en förmåga att binda till andra komponenter i blodplasma eller till ytstrukturer hos olika kroppsegna celler. En viktig sjukdomsframkallande bakterie är grupp A streptokocken, som på latin heter Streptococcus pyogenes. Denna bakterie kan ge upphov till olika sjukdomar varav den vanligaste är halsfluss. Allvarligare, livshotande infektioner med nedbrytning av kroppens vävnader kan också orsakas av grupp A streptokocker och bakterien har i dagspressen ofta kallats "mördarbakterien" eller "den köttätande bakterien". I denna avhandling har jag studerat ett protein, som kallas protein H. Protein H finns på ytan hos vissa grupp A streptokocker och tidigare studier har visat att detta protein kan binda till Fc delen av IgG. Syftet med denna avhandling har varit att studera om protein H kan binda till andra blodproteiner eller till strukturer på cellytor hos människa. Dessutom har vi kartlagt var på protein H molekylen, IgG och eventuella andra kroppsegna proteiner binder. Ökad kunskap om samspelet mellan olika streptokocker och människa, leder till bättre förståelse för hur bakterien orsakar infektion. På sikt kan denna kunskap leda till utvecklingen av ett verksamt vaccin.
Arbete I-V
Vi har funnit att protein H, förutom att binda till IgG, även kan binda till albumin, ett viktigt transport protein i blodplasma. Dessutom binder protein H till dessa blodproteiner på ett liknande sätt som några andra bakteriella ytproteiner gör. Den exakta betydelsen av IgG- och albumin-bindningen är inte klarlagd. Det faktum att bakteriella proteiner, utan likhet med varandra, har utvecklat samma funktion tyder dock på att bakterien har en fördel av att binda IgG och/eller albumin till sin yta. På så vis skulle bakterien kunna undvika att bli upptäckt av immunförsvaret samt tillgodogöra sig näringsämnen som transporteras av albumin. Många proteiner hos människa är sammansatta av olika moduler, så kallade domäner. Två vanliga domäner är Ig-domänen, som bland annat finns hos IgG, och fibronektin typ III (FNIII) domänen. FNIII-domänen finns hos ett flertal kroppsegna proteiner med olika funktion, till exempel proteiner som bildar stödjande nätverk för celler (matrix), proteiner i cellers membran och proteiner i cellers inre miljö. Vi har funnit att protein H binder till FNIII domäner och genom denna bindning kan bakterier som producerar protein H fästa både till matrix och olika cellytor. Härigenom skulle bakterien lättare kunna kolonisera den infekterade värden. Många grupp A streptokocker bildar stora aggregat av bakterier när de växer i provrör. Vi har studerat denna egenskap hos en bakteriestam som producerar protein H och fann att proteinet bidrar till aggregeringen av bakterierna genom att binda till sig själv. Protein H tillhör en familj av ytproteiner, hos grupp A streptokocker, som kallas M protein familjen. Proteiner i denna familj kan i elektron mikroskop ses som hårlika utskott på bakteriens yta. Den struktur hos protein H som är viktig för aggregeringen lokaliserades och visade sig finnas hos ett flertal andra proteiner i M protein familjen. Dessutom finner vi att streptokocker som aggregerar fäster bättre till celler från svalget jämfört med icke aggregerande bakterier. Då protein H sitter på streptokockens yta leder dess förmåga att binda till olika proteiner hos människa till att bakterien har möjlighet att anpassa sig till olika miljöer hos den infekterade värden. Detta skulle kunna bidra till bakteriens överlevnad. Vidare kan protein H klyvas bort från bakteriens yta med hjälp av ett enzym (protein) som produceras av bakterien själv. Vi har funnit att lösligt protein H fäster till humana T-lymfocyter, vita blodkroppar, som är viktiga i immunförsvaret. T-lymfocyterna tar upp protein H och via en tidigare okänd mekanism transporteras protein H till T-lymfocytens cellkärna. Inne i cellen binder protein H till nucleophosmin, ett transport protein mellan cellens inre miljö och cellkärnan. I cellkärnan lossnar protein H från nucleophosmin och binder istället till två kärnproteiner. Resultatet blir en cytostatisk effekt, det vill säga lymfocyterna växer inte till, vilket skulle kunna hjälpa bakterien att överleva i den infekterade värden.
Avdelning/ar
Publiceringsår
1998
Språk
Engelska
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Department of Cell and Molecular Biology, Lund University
Ämne
- Infectious Medicine
Nyckelord
- intracellular transportation
- adhesion
- aggregation
- FNIII domain
- albumin-binding
- M-like protein
- convergent evolution
- protein G
- Streptococcus pyogenes
- IgG-binding
- Microbiology
- bacteriology
- virology
- mycology
- Mikrobiologi
- bakteriologi
- virologi
- mykologi
Status
Published
Handledare
- [unknown] [unknown]
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISBN: 91-628-2907-6
- ISRN: LUMEDW/MECM--98/1014--SE
Försvarsdatum
8 maj 1998
Försvarstid
10:15
Försvarsplats
Lund
Opponent
- Vincent Fischetti (Professor)