Ungdomarnas beskrivningar – uppskattning, kritik och förväntningar
Youngsters’ Stories about a Swedish Care Project in Juvenile Care
Författare
Redaktör
- Goran Basic
- Joakim Thelander
- Malin Åkerström
Summary, in Swedish
Syftet med denna studie är att analysera hur ungdomar som varit placerade på särskilda ungdomshem upplever, definierar och tolkar ett behandlingsprojekt, som involverade olika myndigheter, benämnt Motverka Våld och Gäng. Dessutom uppmärksammas hur de tolkade de i projektet anställda samordnarna.
Den personliga aspekten i relationen mellan ungdomar och samordnare framställs som viktig och det verkar som om den aspekten fyller en viktig funktion i vårdkedjan. Ett gott samspel mellan samordnare och ungdom kan stärka att samordnarens förutsättningar att påverka vårdkedjan under förutsättning att samordnaren accepteras av socialsekreteraren i fallet. Om samarbetet mellan samordnare och socialsekreterare är bristfälligt kan socialsekreteraren komma att uppleva ungdomens uppskattning av samordnaren som en allians mellan ungdom – samordnare mot socialsekreteraren. Detta kan ge negativa effekter på ungdomens vårdkedja.
Samordnarna uppskattas av ungdomarna om de är trovärdiga och förtroendeingivande, och detta tycks enbart inträffa om de är personliga. En samordnare som intar rollen som – ytterligare en – distanserad och formell myndighetsperson blir endast ännu en av de många vuxna, som omger dessa ungdomar. Samtidigt måste samordnaren behärska myndighetsperspektiven. En omtyckt samordnare är en samordnare som kan kontrollera och inspektera vad övriga myndighetsaktörer gör, och som inte enbart intar en kompisroll.
Samordnarna uppskattas inte av de unga när de inte gör någon skillnad. En samordnare som inte ringer eller på andra sätt tar kontakt, som förblir okänd och anonym och som förefaller ha ett otydligt eller ”dimmigt” uppdrag får ingen respekt. Samordnare uppfattas som obetydliga och oanvändbara om de inte framträder som tydliga personer i de ungas värld.
Om samordnaren enbart tar på sig rollen av ytterligare en person ”på mötet”, en person som ”sitter med” utan att det märks, då löper samordnaren stor risk att bli föremål för kritik från de unga. Samordnaren måste, utifrån deras perspektiv, ta plats och aktivt tala för de ungas sak. Om detta inte sker väljer de unga en annan aktör i det persongalleri som omger honom eller henne och samordnaren blir perifer och betydelselös. Det spelar då ingen roll om samordnaren bedöms som ”trevlig”. De unga eftersträvar personlig kontakt men det innebär inte att de har överseende med att ”ingenting händer” genom denna kontakt; tvärtom tycks de då bli extra besvikna och misstänksamma.
Sammanfattningsvis finns det en stor variation i hur samordnare uppfattas. Uppdraget som samordnare och det sammanhang i vilket samordnaren agerar förefaller tillräckligt tänjbart för att en enskild individ ska kunna spela rollen på vitt skilda sätt. Det är först när den enskilde samordnaren väljer en aktiv, pådrivande, självständig, personlig och relativt stark rollframställning som han eller hon kan få betydelse.
Den personliga aspekten i relationen mellan ungdomar och samordnare framställs som viktig och det verkar som om den aspekten fyller en viktig funktion i vårdkedjan. Ett gott samspel mellan samordnare och ungdom kan stärka att samordnarens förutsättningar att påverka vårdkedjan under förutsättning att samordnaren accepteras av socialsekreteraren i fallet. Om samarbetet mellan samordnare och socialsekreterare är bristfälligt kan socialsekreteraren komma att uppleva ungdomens uppskattning av samordnaren som en allians mellan ungdom – samordnare mot socialsekreteraren. Detta kan ge negativa effekter på ungdomens vårdkedja.
Samordnarna uppskattas av ungdomarna om de är trovärdiga och förtroendeingivande, och detta tycks enbart inträffa om de är personliga. En samordnare som intar rollen som – ytterligare en – distanserad och formell myndighetsperson blir endast ännu en av de många vuxna, som omger dessa ungdomar. Samtidigt måste samordnaren behärska myndighetsperspektiven. En omtyckt samordnare är en samordnare som kan kontrollera och inspektera vad övriga myndighetsaktörer gör, och som inte enbart intar en kompisroll.
Samordnarna uppskattas inte av de unga när de inte gör någon skillnad. En samordnare som inte ringer eller på andra sätt tar kontakt, som förblir okänd och anonym och som förefaller ha ett otydligt eller ”dimmigt” uppdrag får ingen respekt. Samordnare uppfattas som obetydliga och oanvändbara om de inte framträder som tydliga personer i de ungas värld.
Om samordnaren enbart tar på sig rollen av ytterligare en person ”på mötet”, en person som ”sitter med” utan att det märks, då löper samordnaren stor risk att bli föremål för kritik från de unga. Samordnaren måste, utifrån deras perspektiv, ta plats och aktivt tala för de ungas sak. Om detta inte sker väljer de unga en annan aktör i det persongalleri som omger honom eller henne och samordnaren blir perifer och betydelselös. Det spelar då ingen roll om samordnaren bedöms som ”trevlig”. De unga eftersträvar personlig kontakt men det innebär inte att de har överseende med att ”ingenting händer” genom denna kontakt; tvärtom tycks de då bli extra besvikna och misstänksamma.
Sammanfattningsvis finns det en stor variation i hur samordnare uppfattas. Uppdraget som samordnare och det sammanhang i vilket samordnaren agerar förefaller tillräckligt tänjbart för att en enskild individ ska kunna spela rollen på vitt skilda sätt. Det är först när den enskilde samordnaren väljer en aktiv, pådrivande, självständig, personlig och relativt stark rollframställning som han eller hon kan få betydelse.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2009
Språk
Svenska
Sidor
49-118
Publikation/Tidskrift/Serie
Vårdkedja för ungdomar eller professionella? En processutvärdering av projektet ”Motverka våld och gäng”
Volym
Forskningsrapport 2009:5
Fulltext
Länkar
Dokumenttyp
Del av eller Kapitel i bok
Förlag
Statens institutionsstyrelse
Ämne
- Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology)
Nyckelord
- sociologi
- ungdom
- projekt
- samordnare
- variation
- konflikt
- allians
- kontroll
- sociology
Status
Published
Forskningsgrupp
- Kriminal- och socialvetenskapligt nätverk
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISSN: 1404-2576