Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Att tala med, mot och förbi varandra. Samtal mellan föräldrar och skolledning på en dövskola

Författare:
Publiceringsår: 2004
Språk: Svenska
Sidor:
Publikation/Tidskrift/Serie: Lund Dissertations in Sociology
Volym: 60
Dokumenttyp: Doktorsavhandling
Förlag: Department of Sociology, Lund University

Sammanfattning

Popular Abstract in Swedish

Inom många olika fält hyllas dialogen. Det finns en stark och utbredd tro, främst i det västerländska samhället, att lyckas man bara upprätta en dialog kan man planera i samförstånd och lösa problem. Människor talar med varandra för att förstå, hjälpa varandra och för att skapa gemensamma värden och målsättningar. I studiet av samtal upptäcker man emellertid snabbt att dessa också skapar problem och konflikter samt att människor också talar för att manipulera och kontrollera varandra.



Våren 1997 startade man ett samarbete mellan främst föräldrar och skolledning på en dövskola i södra Sverige. Under drygt tre års tid besökte jag dessa möten som regelbundet hölls på skolan. Mötena varade mellan två till tre timmar och sjutton stycken av dessa möten besöktes och spelades in på band. Utskrifterna av dessa möten har sedan analyserats och de utgör huvuddelen av denna studie.



På skolan menade man att en stor fördel med att skapa ett fungerande samarbete mellan hem och skola var att man på så sätt konstruerade en helhetssyn på barnen och deras situation. Genom samarbetet föreställde man sig att skolan skulle bli en bättre skola, vilket i sin tur skulle göra eleverna tryggare och inlärningsprocessen smidigare.



Hur upprättar man en dialog när samtalet är av känslig art? Hur undviker man att hamna i ett alltför problemtyngt samtalsklimat? Hur balanserar man mellan spontana reaktioner och välformulerade samtalspunkter inom det institutionella mötessammanhanget? I avhandlingen belyses sådana frågor främst via analysen av retoriska manövrer och dialogiska aspekter så som exempelvis skapandet av olika samtalsklimat och samtalsstilar. Samtidigt leder studiet av dessa frågor fram till analyser av hur parterna väljer att presenterar sig själva och vilka egenskaper och karaktärsdrag man i sin tur väljer att lyfta fram hos den andre och i talet om eleverna.



I samtalen mellan parterna måste ”det problematiska” på ett eller annat sätt kläs i ord och i det specifika sammanhanget uppstår olika förklaringsmodeller. Dessa förklaringsmodeller kan i sin tur studeras som kategoriseringsprocesser av de döva barnen, av föräldrarna och de som arbetar på skolan. I studien visas hur dessa tolkningar vidmakthålls, legitimeras och förändras i själva samtalssituationen.



För att fördjupa förståelsen för hur samtalen på skolan kan förstås använder jag mig av två metaforer. I början av avhandlingen tolkar jag samtalen som en trafiksituation och i det avslutande kapitlet utvecklar jag förståelsen genom att föra in ytterligare en bild av samtalet som ett snurrande cykelhjul. Dessa bilder aktiveras och används växelvis under analysarbetets gång. Jag vill visa att samtal både kan förstås som en styrd handling och som en handling med oförutsedda element. Här blandas förväntade och oväntade inslag. Här möts det som sägs på rutin och det som överraskar i stunden.



En slutsats är att parterna i samtal med varandra oavsett vad man talar om, på ett eller annat sätt, tycks sträva efter ett visst mått av konsensus. Ett sätt att försöka bevara och sträva mot ett samförståndsideal kan i samtalssituationen handla om att undvika känsliga ämnen genom att aldrig klart uttala vad det är man talar om. Här analyseras vagheten som en samtalsmässig styrka. Det undvikande talet kan sägas möjliggöra ett enande av parterna.



Det är främst utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv som jag studerar mitt material. Påståenden, antaganden och beskrivningar skapas och används i relation till sociala omständigheter. På så sätt kan jag i argumentationsgången visa hur man talar om de sociala rollerna så som ”förälder” eller ”rektor” och hur dessa fylls med olika innebörder.



Sammanfattningsvis vill jag med mina analyser visa att det är i de små och pågående talhandlingarna som olika perspektiv och positioner verbaliseras, synliggörs, utmanas och förändras.
In the spring of 1997 a group of parents of deaf and hearing-impaired children and representatives of a special school in the south of Sweden began to hold formally arranged meetings in order to start a “dialogue”. This particular form of collaboration became the focus of this study. The meetings lasted two to three hours and I attended seventeen of them. The transcriptions of those meetings form the basis for the analysis.



In many arenas of contemporary western society there is a strong belief in dialogue; this is seen as a way to constructive and edifying ends. People do communicate with intentions to understand and help each other and to create commonly adhered to values and goals, but also to manipulate and control each other.



I have analysed empirical material from a constructivist perspective. More specifically, I examine how problems are produced, dissembled and fought over as they are constructed in the world of deaf education.



Different kinds of dialogical aspects of talk, such as the climate of conversation and the speed of talk are identified. Turns of talk are analysed in an attempt to discover how a specific conversation develops. The study shows how both parties tried to find different ways to avoid talking about responsibility and guilt. In many cases this lead to an evasive speech, which in its own way makes agreement possible. Vagueness is analysed as a conversational tool. The study points out a way of talking, a kind of repeated pattern that constantly seemed to circulate around “a minimum of consensus”.



The dissertation focuses on how identities and categories are created and shaped in these specific speech situations. For example how the construction of a particular problem involves malleable and constantly ongoing identity creation. It is mainly in the formulation of the pupils’ capacity and competence that different attributions are made.



Finally, the study argues that conversation is both a governed and intended action and an action with unforeseen elements and it is here that social order constantly is sought to be established.

Disputation

2004-05-14
10:15
Carolinasalen/ Filosofiska institutionen, Lund
  • Mats Börjesson (Docent)

Nyckelord

  • Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology)
  • metapragmatic speech
  • constructivism
  • meaning-producing processes
  • metaphor
  • climate of conversation
  • conversation strategies
  • rhetoric
  • deaf
  • school representatives
  • parents
  • dialogue
  • talk - as - interaction
  • vagueness
  • identity creation
  • categorization process.
  • Sociology
  • Sociologi

Övriga

Published
  • ISSN: 1102-4712
  • ISBN: 91-7267-173-4
  • ISRN/LUSADG/SASO-04/1161/SE

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu.se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen