Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Integritetsfrågor i arbetslivet

Personal Privacy and the Workplace
Författare:
Publiceringsår: 2002
Språk: Svenska
Sidor:
Publikation/Tidskrift/Serie: Skrifter utgivna vid juridiska fakulteten i Lund
Dokumenttyp: Doktorsavhandling
Förlag: Juristförlaget i Lund

Sammanfattning

Popular Abstract in Swedish

Denna avhandling behandlar ämnesområdet integritet i arbetslivet. Individer i ett modernt samhälle har anspråk på respekt eller icke angrepp inom sitt intresseområde. Arbetslivet utgör ett exempel på ett sådant område.



Min utgångspunkt då jag behandlar ämnet är främst individens (arbetstagarens) prima-facie anspråk på respekt, icke angrepp inom sitt intresseområde. Integritetsfrågor i den mening jag använder begreppet sträcker sig över ett stort område där många olika åtgärder berörs. Det kan vara fråga om att genomföra kroppsvisitering vid s.k. hemgångskontroll, TV-övervakning, kontroll av e-mail, hälsoundersökningar, drogtester, personlighetstester o.s.v. Diskussionen kring integritetsfrågor i arbetslivet har intensifierats under det senaste decenniet. Detta beror på olika faktorer. Arbetsgivarna har i takt med den tekniska utvecklingen fått ökade möjligheter att rent faktiskt övervaka arbetstagarna. Till detta kommer att statsmakten har skjutit över en del av det som tidigare var samhällets ansvar för individen på arbetsgivarna. Detta gäller exempelvis ansvar för sjuklön och rehabilitering. Härtill kommer en förändrad struktur i arbetslivet. I det postindustriella kunskapssamhället representerar varje arbetstagare som anställs en stor investering i form av rekryteringskostnader, upplärningstid, internutbildning o.s.v. En arbetstagare är inte längre, som i det tidigare industrisamhället, lika lätt att byta ut mot en annan.



Under den tid jag genomfört detta arbete har stora rättsliga förändringar ägt rum i Sverige. Den mest genomgripande är Sveriges inträde i EU i mitten av 1990-talet och alla de rättsliga konsekvenser detta fört med sig. I samband med EU-inträdet inkorporerades t. ex. Europakonventionen som svensk lag. Genom att Sverige nu måste följa rättsutvecklingen inom EG-rätten uppstår spänningar mellan de olika rättssystemen. Den s.k. nordiska modellen med hög organsationsgrad, starka fackliga organisationer och kollektivavtal som ett ledande regleringsinstrument kommer i konflikt med EG-rättens individualistiska anslag, där lagstiftning är ett ledande regleringsinstrument. EG-rättens inflytande blir särskilt tydligt ifråga om integritetsfrågor där skyddet för enskildas grundläggande fri- och rättigheter är en viktig beståndsdel. EG-rättens influenser de senaste åren har bl. a. påverkat behandling av personuppgifter och den lagstiftning som genomförts på området.



Något absolut skydd för grundläggande fri- och rättigheter i arbetslivet finns inte. Individens rätt att få sin individintegritet respekterad beror på vilka motstående intressen som föreligger i det enskilda fallet. I den nordiska modellen har tidigare endast ett fåtal aktörer beaktats - arbetstagarsidan och arbetsgivarsidan samt i viss mån samhället. Enligt min mening bör aktörsperspektivet vidgas då frågor om integritet i arbetslivet diskuteras. Individen och de fackliga organisationerna bör exempelvis behandlas som olika aktörer, (eller intressenter som jag kallar dem) eftersom de inte alltid har intressen som överensstämmer med varandra utan t.o.m. kan ha motstridiga intressen. Huruvida en integritetskänslig åtgärd är tillåten eller inte i arbetslivet, beror enligt min mening på utfallet av intresseavvägningar mellan arbetsmarknadens intressenter.



Jag har två huvudsyften med detta arbete. Det ena är att skapa begreppsklarhet genom att i en principdiskussion försöka tydliggöra integritetsbegreppen och deras användning. Det andra är att redogöra för gällande rätt.



Inledningsvis definierar jag principiellt begreppet individintegritet som individers (arbetstagares) prima-facie anspråk på respekt/icke angrepp på något som i vid bemärkelse befinner sig inom individens intresseområde. Åtgärder som genomförs i arbetslivet kan i många fall innebära intrång i individens intresseområde. Den avgörande frågan är vilka intrång individen måste tåla i en viss situation. Detta menar jag bör avgöras genom en intresseavvägning. Befinns individens intresse väga tyngst definierar jag genomförandet av åtgärden som en integritetskränkning. Genomförandet av en integritetskränkning strider mot god sed på arbetsmarkanden. Arbetsgivarens arbetsledningsbeslut och kollektivavtal får inte strida mot god sed varför en sådan åtgärd inte är tillåten att genomföra i arbetslivet. Väger de motstående intressenternas (t.ex. arbetsgivare och allmänheten) intressen tyngst utgör genomförandet enligt min mening ett tillåtet intrång i individintegriteten. Ett genomförande strider inte mot god sed på arbetsmarknaden.



Jag redogör för några teoretiska modeller som jag använder i den intressentmodell för intresseavvägningar som jag konstruerat. Jag utgår från Göran Hermeréns teorier vid definitionen av begreppet integritet. Huruvida individens anspråk på integritet respekteras beror på utfallet av en intresseavvägning mellan olika aktörers intressen. Inspiration till ett vidgat aktörs- intressentperspektiv hämtar jag främst i Reinhold Fahlbecks amerikanska intressentmodell. De intressenter jag laborerar med är 1) arbetsgivarna, 2) arbetsgivareorganisationerna, 3) arbetstagarna, vilka i sin tur indelas i a) den enskilde arbetstagaren X som utsätts för den aktuella åtgärden och b) övriga arbetstagare, 4) de arbetssökande, vilka i sin tur delas i a) den arbetssökande X som utsätts för den aktuella åtgärden och b) övriga arbetssökande, 5) de fackliga organisationerna, 6) allmänheten, vilken i sin tur kan indelas i a) allmänheten som konsumenter, b) allmänheten som producenter och c) allmänheten i sin egenskap av medborgare (homo politicus). En intressent som skiljer sig från de övriga intressenterna men som ändå behandlas är 7) samhället i betydelsen statsmakten, vilken består av den a) lagstiftande, b) verkställande och c) dömande makten. Denna intressent är främst av intresse att belysa då olika regleringsinstrument diskuteras. Idéen om hur sammanvägningar av olika delmoment till den slutliga intresseavvägningen kan genomföras baserar jag på Jan Odelstads beslutsteori om sammanvägningar och avvägningar i beslutsprocesser.



Jag gör vidare en ingående beskrivning av arbetsmarknadens intressenter samt deras intressen för och emot genomförande av integritetskänsliga åtgärder. Jag lyfter också fram lika faktorer hos dessa som kan påverka bedömningen av en åtgärds genomförande. Sådana faktorer är exempelvis verksamhetens art, arbetstagarens arbetsuppgifter, anställningens art o.s.v.



Jag har utarbetat en avvägningsmodell. Syftet med denna är att underlätta insyn och tydlighet i avvägningsmomentet. Modellen skall inte användas mekaniskt där fakta matas in och ut kommer ett svar. Det är i stället fråga om bedömningar och delbeslut i olika led. Syftet har varit att åstadkomma en stringens i resonemanget om hur intresseavvägningar vid genomförandet av integritetskänsliga åtgärder kan genomföras. Modellen är komplicerad men jag har velat visa hur komplex en intresseavvägning blir om frågan skall ges en allsidig belysning.



Min intressefokusering är i denna del av avhandlingen primärt teoretisk och syftet har varit att skapa klarhet i olika avseenden på ett principiellt plan.



Mitt andra huvudsyfte har varit att fastställa gällande rätt.



Jag gör en ingående utredning av innehåll och tillämpning av det svenska grundlagsskyddet för mänskliga fri - och rättigheter i 2 kap. 6 § regeringsformen. Jag gör också en motsvarande utredning av det skydd som finns i artikel 8 i Europakonventionen. Vidare diskuterar jag regleringarnas tillämplighet mellan enskilda s.k. ”Drittwirkung”. Lagrummens eventuella ”Drittwirkung” har betydelse för tillämpligheten på den privata sektorn av arbetsmarknaden. Jag har konstaterat att det föreligger skillnader mellan lagarnas tillämplighet. Enligt svensk rätt är inte regeringsformen tillämplig mellan enskilda. Artikel 8 i Europakonventionen har däremot i viss mån tillämpats av Arbetsdomstolen i tvister mellan enskilda.



Jag behandlar några regleringar som berör integritesfrågor i arbetslivet. Syftet har varit att utröna hur lagstiftaren konstruerat regleringar som förbjuder, medger eller ibland t.o.m. ålägger arbetsgivaren att genomföra integritetskänsliga åtgärder. Syftet är inte att presentera någon heltäckande kartläggning av svensk lagstiftning på området utan är enbart exemplifierande. Jag gör studien utifrån intressentmodellens mönster. Jag koncentrerar mig på konstruktionen av avvägningsmomenten. Jag undersöker vilka av arbetsmarkandens intressenters intressen som tillgodoses och på vilka intressenters bekostnad detta sker i de olika lagrummen. Dessa lagar är 30 § lagen (1994:260) om offentlig anställning, LOA, 11 § lagen (1994:261) om fullmaktsanställning, lagen (1998:150) om kameraövervakning samt vissa relevanta paragrafer i personuppgiftslagen (1998:204), lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg, utlämnande av löneuppgift enligt 12 § jämställdhetslagen (1991:433), läkarundersökning enligt 21§ livsmedelslagen (1971:511), Arbetsmiljöverkets föreskrifter om bl.a. läkarundersökning utfärdade med stöd av 4 kap. 5 § arbetsmiljölagen (1977:1160). Jag för också en diskussion om användning av genteknik i arbetslivet utifrån de regleringar som föreslagits.



I det avslutande kapitlet för jag en sammanfattande diskussion.
This dissertation deals with personal privacy in working life. Humans have legitimate expectations and claims to respect for and non-interference with personal privacy in many areas and stages of life. The work place is just one of them. The point departure when dealing with privacy matters at the workplace is primarily the claim by individual employees to respect for and non-interference with their private sphere. An event of overriding importance is the enactment in 1994 of the 1950 Council of Europe Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms as domestic statutory law. Severe tension within the Swedish legal system is one of the results. Labour and employment law is one arena where this is strongly felt. The Nordic model for labour and industrial relations is characterised by a very high unionisation rate, strong labour market organisations on both sides and heavy reliance on collective agreements as instruments for regulation. EU law puts strong emphasis on the individual employee and relies primarily on statutory law. The influence of EU law is particularly notable in privacy matters. The purpose of the thesis is twofold. First it is to arrive at intellectual clarity concerning notions and concepts related to personal privacy matters and the way these are used. The perspective here is theoretical. Second, the purpose is to present the law as it stands today on personal privacy matters. Here the perspective is that of a legal scholar doing traditional legal research. However, the approach is rather analytical. The task also supersedes traditional legal dogmatism since there are many lacunae in existing legal regulation.

Disputation

2002-10-05
10:15
Carolinasalen, Kungshuset, Lundagård, Lund
  • Dennis Töllborg (Professor)

Nyckelord

  • Law
  • labour and employment law
  • emplyee privacy
  • human rights
  • testing
  • legal reasoning
  • legal actors
  • legal terminology
  • labour law
  • arbetsrätt

Övriga

Published
  • ISSN: 1402-4276
  • ISBN: 91-544-2541-7

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu.se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen