Aerosol emission from cleaning sprays - design and evaluation of a generation and a characterization system for spray aerosols and a human pre-exposure study

Författare

Karin Lovén

Summary, in Swedish

Bättre lite skit i hörnen än ett sprejstädat hem?

Städsprejer används av allt fler, både hemma och på arbetsplatser. Den senaste forskningen visar dock att användning av städsprejer kan leda till akuta hälsoeffekter, både i näsa och i ögon.

I Sverige är städare det tionde vanligaste yrket med mer än 70 000 anställda varav mer än 75 % är kvinnor. Städpersonal är dock utsatt för flera arbetsrelaterade riskfaktorer, däribland hög belastning på skelett och muskler och problem med luftvägarna. Som en del i ett forskningsprojekt vid Lunds universitet har en mindre exponeringsstudie nyligen genomförts. Åtta frivilliga försökspersoner exponerades för olika doser av en fönsterputssprej. Försökspersonerna fick själva putsa ett fönster i en kammare med kontrollerat luftflöde och partikelfiltrering.

Hälsoeffekterna utvärderades sedan med hjälp av tre olika metoder, ett frågeformulär och två medicinska undersökningar. I formulären fick försökspersonerna själva fylla i om de kände av några besvär i näsan, ögonen eller halsen, både före, under och efter sprejningen. Den första medicinska undersökning som genomfördes var en mätning av det maximala luftflöde som försökspersonen kan uppnå genom att andas in genom näsan, en så kallad PNIF-mätning. Denna mätning gjordes både före och efter varje sprejning och gav ett mått på hur påverkad näsan blir av exponeringen. Den andra undersökningen var en mätning av hur lång tid det tar för ögonens tårfilm att börja spricka upp, en så kallad BUT-mätning. Denna gjordes före den första sprejningen och sedan efter varje sprejdos och gav ett mått på hur torra ögonen blev.

Från denna studie kunde ett par trender identifieras. Exempelvis minskade BUT-tiden när spraydosen ökade, vilket innebär att tårfilmen påverkas av sprejningen och ögonen blir torrare. En annan trend som kunde ses var att försökspersonerna verkade uppleva starkare symptom i näsan i takt med att sprejdoserna ökade, en påverkan som dock inte kunde ses i PNIF-mätningarna.

När städsprejerna används bildas vätskedroppar av rengöringsmedel, så kallade aerosoler, vilka sprids i luften. Som en del i projektet undersöktes även hur stor del av den vätska som sprejades ut från flaskan som faktiskt hamnade på väggen (mot vilken sprejningen gjordes) och hur stor del som förblev i luften och därmed kunde andas in. Mätningar gjordes även för att undersöka hur stora vätskedropparna var, direkt när de kommer ut från sprejmunstycket, men också hur små partiklarna blivit efter att de torkat ett par sekunder i luften. Totalt undersöktes sex olika rengöringsprodukter.

Resultaten från dessa mätningar visade att mycket av fönsterputssprejerna stannade kvar i luften, mellan 9 och 16 % av det som sprejades ut från flaskan, i jämförelse med produkterna för fläckar och allmänna ytor. Av dessa förblev endast mellan 3 och 5 % i luften efter sprejning. Dessutom förångades mer än 99,9 % av vätskan från de ursprungliga dropparna (för alla testade produkter) snabbt till gas och storleken på de kvarvarande, torkade partiklarna var mellan 2 och 4 µm.

Vidare forskning inom området behövs, men förhoppningen är att rekommendationer och riktlinjer för städsprejanvändning ska kunna fastslås inom en snar framtid.

Avdelning/ar