Uppdragsarkeologins publika sida: Slättbygdsprojektet

Författare

Joakim Andersson
Peter Aronsson
Bodil Petersson

Summary, in Swedish

De arkeologiska utgrävningarna är den historiska forskningsinstitution som är starkast reglerat i lag, till

och med fastare än historieämnets plats i skolundervisningen. Om en exploatör vill utnyttja mark där

fornminne finns är det ett ovillkorat krav att platsen ska grävas ut och resultaten dokumenteras. I tider av

expansion för bebyggelse och infrastruktur utvecklas därför institutionerna kring de arkeologiska

utgrävningarna.

Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Öst, har tillsammans med

Östergötlands länsmuseum bedrivit ett uppdragsarkeologiskt projekt kallat Slättbygdsprojektet under åren

2000-2005. Som en del av projektet ingår uppdraget att förmedla resultaten av undersökningarna till

allmänheten i olika former. En av ambitionerna är att i Agenda kulturarvs anda bedriva förmedling som

faller under begreppen demokratisering, delaktighet, tillgänglighet och dialog.1 Det är denna

kunskapsförmedlings ramar, förutsättningar, historik, utförande och innehåll som kontextualiseras och

studeras i den föreliggande rapporten.

UV etablerades i Linköping under sent 60-tal och arbetade med stadens utbyggnad samt E4:ans

dragning genom länet. Nya grävmetoder gjorde att fynd och samhällsprocesser (boplatser) under

markytan upptäcktes. Detta förändrade både kunskapsbild och grävpraktik. Under slutet av 80-talet

intensifieras verksamheten och ett eget lokalkontor för UV etablerades. Samtidigt har man menat att

utrymmet för bearbetning, analys och synteser har varit för litet. Man kan ändå konstatera att antalet

skrifter och andra informationsinsatser varit omfattande. Trots de ur vetenskaplig synvinkel, godtyckliga

incitamenten till grävningar som exploateringarna utgör, har man sökt ge en sammanfattande bild av

forskningsläget och prioritera de mest intressanta vetenskapliga problemen som en vetenskaplig ram för

dokumentationen. Till det kommer en höjd ambitionsnivå för de publika insatserna, förmedlingen.

Ambitionsnivån kring dokumentationerna har alltså under 1990-talet ökat både åt det publika och det

vetenskapliga hållet.

På 2000-talet är det dels utgrävningarna i Norrköping, dels längs järnvägssträckningen Mjölby-Motala

som står för de stora insatserna. Västra Östergötland är en av de mer fyndrika regionerna i länet och

Slättbygdsprojektet presenterar uppläggningen för detta. I jämförelse med den Vetenskapliga

verksamhetsplanen från 2000 trycker man än mer på förmedlingen av kunskapen längs en lång rad olika

insatser.

Syftet med denna studie är att tydliggöra förmedlingsinsatsernas roll i uppdragsarkeologin genom ett

konkret fallstudium. I förlängningen ger det kunskap om hur arkeologiska utgrävningar kommuniceras

och används av professionella, besökare, medborgare och turister. Denna kunskap behövs för att kunna

rätt prioritera och motivera en integration av förmedlingsinsatser i samhälls- och

exploateringskostnaderna.

Avdelning/ar