Skuld
Fault
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Gränsen mellan uppsåt och oaktsamhet har gäckat rättsvetenskap och praktiker under 1900-talet. Åtskilliga gånger har uppsåtsdebattens vågor även gått höga i massmedia. Ett exempel är uppståndelsen över hovrättens dom i det så kallade Klippanmålet. Sedan några år finns också ett förslag från den statliga utredningen, "Straffansvarets gränser", att lösa problemet med lagstiftning. Skillnaden mellan uppsåt och oaktsamhet är särskilt svårfångad, eftersom alla förslag till gränsdragning är intimt förknippade med ideologiska och moraliska ställningstaganden. Man måste dessutom inom dessa valda ramar bestämma sig för vad som är möjligt att bevisa, vad som är möjligt att reglera och slutligen om lagstiftaren, rättspraxis eller rättsvetenskapen skall bära huvudansvaret för den rättsliga utvecklingen. Den lösning på problemet som presenteras i boken står så att säga på det straffrättsliga verkstadsgolvet. Utgångspunkten tas nämligen i en analys av de tingsrättsdomar för uppsåtligt och oaktsamt dödande samt grov misshandel, som avkunnats med påföljden fängelse under åren 1989-1992, där dessa brott utgjort huvudbrott. Resultatet av denna undersökning visar att tingsrätternas prövningsmetoder avviker från de gängse doktrinära. I tingsrätterna bedöms uppsåt främst med utgångspunkt i gärningens mening eller inriktning och inte som ett fristående "inre" element. I en konfrontation med övriga rättskällor hävdar sig denna prövningsmetod teoretiskt och praktiskt väl.
Gränsen mellan uppsåt och oaktsamhet har gäckat rättsvetenskap och praktiker under 1900-talet. Åtskilliga gånger har uppsåtsdebattens vågor även gått höga i massmedia. Ett exempel är uppståndelsen över hovrättens dom i det så kallade Klippanmålet. Sedan några år finns också ett förslag från den statliga utredningen, "Straffansvarets gränser", att lösa problemet med lagstiftning. Skillnaden mellan uppsåt och oaktsamhet är särskilt svårfångad, eftersom alla förslag till gränsdragning är intimt förknippade med ideologiska och moraliska ställningstaganden. Man måste dessutom inom dessa valda ramar bestämma sig för vad som är möjligt att bevisa, vad som är möjligt att reglera och slutligen om lagstiftaren, rättspraxis eller rättsvetenskapen skall bära huvudansvaret för den rättsliga utvecklingen. Den lösning på problemet som presenteras i boken står så att säga på det straffrättsliga verkstadsgolvet. Utgångspunkten tas nämligen i en analys av de tingsrättsdomar för uppsåtligt och oaktsamt dödande samt grov misshandel, som avkunnats med påföljden fängelse under åren 1989-1992, där dessa brott utgjort huvudbrott. Resultatet av denna undersökning visar att tingsrätternas prövningsmetoder avviker från de gängse doktrinära. I tingsrätterna bedöms uppsåt främst med utgångspunkt i gärningens mening eller inriktning och inte som ett fristående "inre" element. I en konfrontation med övriga rättskällor hävdar sig denna prövningsmetod teoretiskt och praktiskt väl.
Avdelning/ar
Publiceringsår
1999
Språk
Svenska
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Iustus förlag
Ämne
- Law
Nyckelord
- criminal
- fault
- guilt
- concept of crime
- culpa
- subjective
- objective
- dolus
- criminal proceedings
- dolus ex re
- praesumptio doli
- intent
- criminal law
- mens rea
- straffrätt
Status
Published
Handledare
- [unknown] [unknown]
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISBN: 91-7678-421-5
- LUJUDV/JUST--99/1001--SE 802
Försvarsdatum
18 september 1999
Försvarstid
10:15
Försvarsplats
Carolinasalen, Kungshuset, Lund
Opponent
- Carl Erik Herlitz (Associated Professor)