Om rädslan att misslyckas

På svenska Kapitlet utgår ifrån den tidigare modernitetens manifestationer av Durkheims "organisk solidaritet", de former av Gemeinschaft som mest typiskt utvecklades i småstaden vid tiden för Gesellschafts genombrott, där de lyckades hålla samman i grunden splittrade kollektiv. Mot bakgrund av aktuell empiri diskuteras sedan konsekvenserna av dessa gemenskapers upplösnng för människor i vår egen tid. Dessa söker återvinna något av såväl självständighet och kontrollen över det egna arbetet som den strukturerade gemenskap som fanns hantverkarnas förmoderna värld, en form av autonomi i gemenskap. En sådan gemenskap kan tyckas ouppnålig för de flesta under de senmoderna betingelserna, men dessa tillhandahåller emellertid också nya möjligheter för deras förverkligande.