Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Arbete i kyla vid mjölkproduktion - klimatets påverkan på arbetsmiljön

Författare

  • Désirée Gavhed
  • Klas Fredriksson
  • Kalev Kuklane
  • Ingvar Holmér
  • Olle Norén

Summary, in Swedish

Hur påverkar kylan arbetsmiljön i mjölkproduktionen?

De som arbetar med mjölkproduktion kan under vintern ha en mycket kylig miljö. JTI har, i samarbete med Arbetslivsinstitutet, gjort mätningar och studier kring hur kylan påverkar arbetsmiljön.

JTI:'s och Arbetslivsinstitutet's mätningar visar att de största problemen med kyla observerade's för händerna i samband med spolning av golv, arbete på skulle, utfodring av kalvar och vid slutet av mjölkning. Fingertemperaturer ända ner till 6°C uppmätte's vid slutet av mjölkningen i mjölkgrop. För fötterna noterade's det största problemet med kyla vid arbete i mjölkgrop, i traktor och vid utomhusarbete.

I mjölkgropen observerade's tre problem som försvårar kylan, förutom att lufttemperaturen var låg:

• Väta och fukt. De flesta använde vatten för avtorkning av kojuvren innan mjölkningen. Händerna var därmed våta nästan hela tiden. Handskar använde's mycket sällan. Ibland spolade's delar av golvet under mjölkningspasset, vilket gav en fuktig miljö och delvi's våta kläder.

• Kontaktkyla. Många föremål, som mjölkaren var i kontakt med, var gjorda av metall. Metall leder värme snabbt och orsakar därmed snabba temperaturfall i händer och fingrar. Handskar minskar nedkylningen dramatiskt.

• Drag. Flera av gårdarna med kall lösdrift hade samlingsfållor utomhu's, och kall luft strömmade in när kor tog's in i mjölkgropen. Att installera luftslussar minskar problemen med direkt inströmning av kall luft. Även samlingsfållor i isolerade utrymmen minskar dragproblemen.

Men vinterkylan är även ett problem på gårdar med uppbundna djur i varma ladugårdar, eftersom man förflyttar sig mellan kalla och varma utrymmen. Temperaturväxlingarna var en vanlig orsak till obehag.

Kläder av bomull använde's av många som ingick i studien, särskilt i de kläder som använd's närmast kroppen, t.ex sockor, långkalsonger, undertröja och t-shirt. Dessa plagg bör istället vara av material med låg absorptionsförmåga (polypropen, polyester, meraklon), vilka ofta sälj's i sportbutiker.

(Studien, i sin helhet, finn's även redovisad i JTI-rapport nr 290.)

Publiceringsår

2001

Språk

Svenska

Publikation/Tidskrift/Serie

Teknik för lantbruket

Dokumenttyp

Rapport

Förlag

JTI, Sweden

Ämne

  • Production Engineering, Human Work Science and Ergonomics

Status

Published

Report number

94

Forskningsgrupp

  • Thermal Environment Laboratory

ISBN/ISSN/Övrigt

  • ISSN: 0282-6674