Skoltidens makt

På svenska Att gå i skolan är fullkomligt normalt. Förmodligen är det ett av skälen till att utbildningsforskningen sällan frågar vad det betyder att varje person i vårt samhälle tvingas tillbringa nio år i den obligatoriska skolan. Betydligt vanligare är det att fråga vad, hur och varför eleverna lär sig i skolan. Intresset för skoltidens innehåll är helt enkelt större än för skoltiden som sådan. Skoltidens makt bestäms alltså i allmänhet med referens till innehållet i det eleverna lär sig i skolan, men kan emellertid också referera till det faktum att alla går i skolan och att det, helt oberoende av innehåll, får konsekvenser för samhällets och individernas tid.

I denna artikel gör sig författaren varken till tolk för den ena eller andra skol- eller samhällsmoderniseringen, utan försöker helt enkelt belysa hur skolobligatoriet organiserar, strukturerar och ordnar tiden — såväl den sociala som den individuella. Den obligatoriska skolgången innebär nämligen för det första en långvarig och ständig upprepning av liknande aktiviteter, vilken får till resultat att eleven blir inordnad i ett visst temporalt vanemönster. Detta speglar delvis skolans tidsmässiga inplacering i samhället och aktualiserar i synnerhet dess relation till andra sfärer i samhället, t.ex. familjen, lönearbetet och den högre utbildningen. Skolobligatoriet ger för det andra ett bidrag till produktionen av en social tidtabell genom att skolgången förbrukar tid i varje individs liv och därmed definierar ordningsföljden mellan olika aktiviteter och faser i individernas liv och, som en aggregerad konsekvens därav, i det sociala livet.