Planprocessen, ett hinder för nyproduktion av bostäder?
Författare
Summary, in English
I riksdagens revisorers rapport 2000/01:14 ”Plan- och byggprocessens längd” angavs att regelsystemet kring planhanteringen fortfarande är komplext. För exploatörerna och byggherrarna upplevs ofta tiden fram till ett lagakraftvunnet bygglov som mycket lång.
Om det inte är fråga om mycket begränsade planprojekt tar den processen vanligtvis flera år. I granskningen framkom att de kostnader som genereras av planeringsprocessen visserligen utgör en begränsad andel av de totala
produktionskostnaderna, cirka 2–5 %, men att de är tillräckligt stora för att kunna utgöra ett hinder för initiativ till nya planer och ny bebyggelse. Detta till stor del för att det upplevs finnas en osäkerhetsfaktor när ett planinitiativ leder till en godkänd plan.
Fungerar då planprocessen som ett hinder eller en möjlighet i detta avseende.
Planprocessen är ett område där byggherrar och byggentreprenörer bör har synpunkter, inte bara på lagen utan även på tillämpningen. Med planprocessen menas i detta sammanhang alla de åtgärder som enligt PBL måste genomföras före byggstart, men framförallt detaljplanering och bygglovshantering. Syftet med denna studie är att undersöka hur, två aktörer, byggherrar och byggentreprenörer, för bostadsprojekt, upplever funktionen av planprocessen idag. Upplevs den som ett hinder? Vilka hinder är det? Hur kan de eventuellt undvikas? Initiativtagare till studien är bostadsutskottet
vid Sveriges Byggindustrier region Syd, och studien genomförs i samarbete med avdelningen för Byggnadsekonomi vid Lunds Tekniska Högskola.
En enkätstudie har genomförts. Enkäten består av tre delar. Den första delen är ett antal påståenden som besvaras av respondenterna genom att ange till vilken grad som det hålls med i påståendet. Del två är flervalsfrågor där det skall anges det alternativ som bäst svarar på frågan från deras egen erfarenhet. Del tre är öppna frågor där vars ståndpunkt skall anges fritt i några meningar. Totalt besvarades enkäten av 37 st, vilket
ger en svarsfrekvens på 32%.
Är då planprocessen ett hinder för ett ökat bostadsbyggande? Svaren på denna enkätstudie visar i alla fall att planprocessen upplevs som ett hinder, inte minst från de aktörer med lägst omsättning. Detta indikerar på att många mindre aktörer kan undvika att engagera i nya bostadsprojekt på grund av en osäker planprocess, vilket i
sin tur hämmar konkurrensen på byggmarknaden.
En stor andel av de svarande angav också att planprocessen var en osäkerhetsfaktor vid initieringen av nya bostadsprojekt. De negativa effekter som flest ansågs finnas i dagens planprocess var den utdragna tidsdräkten och att planprocessen medförde ökade kostnader. Med detta skulle det kunna antas att detta även är de främsta
osäkerhetsfaktorerna. En stor enighet rådde om att planprocessen tar för lång tid. Bland de som svarat att de
undvikit att engagera sig i ett projekt angavs tidsaspekten som det vanligaste skälet. Att tiden är en väsentlig osäkerhetsfaktor stämmer väl överens med andra studier där även tiden uppfattades som mycket lång.
Den andra osäkerhetsfaktorn, vad gäller ökade kostnader har en koppling till tiden. För det första kostar det pengar i kapitalbindning att sitta på outnyttjad tomtmark under en längre tid. En utdragen tidsutdräkt kan även medföra att förutsättningarna ändras med mer eller mindre omfattande omprojekteringar till följd. Den affärsmässiga
förutsättningen kan även i värsta fall försvinna. Alla dessa tre faktorer är lättare att hantera för större företag med möjlighet att ha en bred portfölj av projekt och med baskapital för att hantera risker och förseningar, medan det verkar vara ett stort hinder
för engångsbyggare och mindre företag, som då är tvungna att satsa en stor del av dess kapital i ett enda, eller ett fåtal, projekt. Vilka åtgärder kan då genomföras för att planprocessen i mindre utsträckning skall utgöra ett hinder, inom ramen för dagens plan- och bygglagstiftning?
1. Formulera ett klart regelverk och praxis.
2. Skapa en effektivare process.
3. Mindre detaljstyrning.
Det verkar som att mycket kan göras inom ramen för dagens planprocess, både från exploatörens och kommunens sida. Exploatören bör bättre förbereda sig på vilka problem och möjligheter som projektet medför för olika intressenter. Samtidigt bör kommunen ange en tydligare kravbild till exploatören angående projektet. En kombination av dessa åtgärder bör leda till en effektivare planprocess, framförallt beroende på en tydligare krav- och behovsbild med avseende på de berörda intressenterna.
Om det inte är fråga om mycket begränsade planprojekt tar den processen vanligtvis flera år. I granskningen framkom att de kostnader som genereras av planeringsprocessen visserligen utgör en begränsad andel av de totala
produktionskostnaderna, cirka 2–5 %, men att de är tillräckligt stora för att kunna utgöra ett hinder för initiativ till nya planer och ny bebyggelse. Detta till stor del för att det upplevs finnas en osäkerhetsfaktor när ett planinitiativ leder till en godkänd plan.
Fungerar då planprocessen som ett hinder eller en möjlighet i detta avseende.
Planprocessen är ett område där byggherrar och byggentreprenörer bör har synpunkter, inte bara på lagen utan även på tillämpningen. Med planprocessen menas i detta sammanhang alla de åtgärder som enligt PBL måste genomföras före byggstart, men framförallt detaljplanering och bygglovshantering. Syftet med denna studie är att undersöka hur, två aktörer, byggherrar och byggentreprenörer, för bostadsprojekt, upplever funktionen av planprocessen idag. Upplevs den som ett hinder? Vilka hinder är det? Hur kan de eventuellt undvikas? Initiativtagare till studien är bostadsutskottet
vid Sveriges Byggindustrier region Syd, och studien genomförs i samarbete med avdelningen för Byggnadsekonomi vid Lunds Tekniska Högskola.
En enkätstudie har genomförts. Enkäten består av tre delar. Den första delen är ett antal påståenden som besvaras av respondenterna genom att ange till vilken grad som det hålls med i påståendet. Del två är flervalsfrågor där det skall anges det alternativ som bäst svarar på frågan från deras egen erfarenhet. Del tre är öppna frågor där vars ståndpunkt skall anges fritt i några meningar. Totalt besvarades enkäten av 37 st, vilket
ger en svarsfrekvens på 32%.
Är då planprocessen ett hinder för ett ökat bostadsbyggande? Svaren på denna enkätstudie visar i alla fall att planprocessen upplevs som ett hinder, inte minst från de aktörer med lägst omsättning. Detta indikerar på att många mindre aktörer kan undvika att engagera i nya bostadsprojekt på grund av en osäker planprocess, vilket i
sin tur hämmar konkurrensen på byggmarknaden.
En stor andel av de svarande angav också att planprocessen var en osäkerhetsfaktor vid initieringen av nya bostadsprojekt. De negativa effekter som flest ansågs finnas i dagens planprocess var den utdragna tidsdräkten och att planprocessen medförde ökade kostnader. Med detta skulle det kunna antas att detta även är de främsta
osäkerhetsfaktorerna. En stor enighet rådde om att planprocessen tar för lång tid. Bland de som svarat att de
undvikit att engagera sig i ett projekt angavs tidsaspekten som det vanligaste skälet. Att tiden är en väsentlig osäkerhetsfaktor stämmer väl överens med andra studier där även tiden uppfattades som mycket lång.
Den andra osäkerhetsfaktorn, vad gäller ökade kostnader har en koppling till tiden. För det första kostar det pengar i kapitalbindning att sitta på outnyttjad tomtmark under en längre tid. En utdragen tidsutdräkt kan även medföra att förutsättningarna ändras med mer eller mindre omfattande omprojekteringar till följd. Den affärsmässiga
förutsättningen kan även i värsta fall försvinna. Alla dessa tre faktorer är lättare att hantera för större företag med möjlighet att ha en bred portfölj av projekt och med baskapital för att hantera risker och förseningar, medan det verkar vara ett stort hinder
för engångsbyggare och mindre företag, som då är tvungna att satsa en stor del av dess kapital i ett enda, eller ett fåtal, projekt. Vilka åtgärder kan då genomföras för att planprocessen i mindre utsträckning skall utgöra ett hinder, inom ramen för dagens plan- och bygglagstiftning?
1. Formulera ett klart regelverk och praxis.
2. Skapa en effektivare process.
3. Mindre detaljstyrning.
Det verkar som att mycket kan göras inom ramen för dagens planprocess, både från exploatörens och kommunens sida. Exploatören bör bättre förbereda sig på vilka problem och möjligheter som projektet medför för olika intressenter. Samtidigt bör kommunen ange en tydligare kravbild till exploatören angående projektet. En kombination av dessa åtgärder bör leda till en effektivare planprocess, framförallt beroende på en tydligare krav- och behovsbild med avseende på de berörda intressenterna.
Avdelning/ar
- Construction Management
Publiceringsår
2005
Språk
Svenska
Fulltext
- Available as PDF - 321 kB
- Download statistics
Dokumenttyp
Rapport
Förlag
[Publisher information missing]
Ämne
- Construction Management
Nyckelord
- detaljplan
- entreprenörer
- byggherrar
- bygglov
- Planprocessen
- hinder
Status
Published
Report number
3080
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISBN: 91-852-57-04-4