Meny

Javascript is not activated in your browser. This website needs javascript activated to work properly.
Du är här

Assisterad befruktning. Uppföljning av barn som nått skolåldern

[Assisted Reproduction. Follow-up at school age]
Författare:
Publiceringsår: 2001
Språk: Svenska
Sidor: 24
Publikation/Tidskrift/Serie: SoS-rapport (Artikelnummer 2001-123-37)
Dokumenttyp: Rapport
Förlag: Report from the Swedish National Board of Health

Sammanfattning

Drygt 2 procent av alla svenska nyfödda barn har tillkommit med hjälp av in vitro-fertilisering, IVF, som är en medicinsk behandling för ofrivillig barnlöshet. Ägg och sperma förs samman utanför kroppen och det befruktade ägget planteras in i kvinnans livmoder. Alltsedan de första IVF-barnen föddes har frågor om såväl medicinska som sociala och psykologiska risker för barnet ställts av föräldrar, de medicinska och psykologiska professionerna och samhället.

Syftet med denna studie har varit att kartlägga utveckling, beteende och självbild hos barn tillkomna efter IVF-behandling, när barnen är i skolåldern och jämföra dessa med barn som tillkommit efter vanlig konception. Samtliga 93 barn som tillkommit efter in vitro-fertilisering (IVF) under åren 1985 till 1992 och som vid uppföljningsstillfället var bosatta i Region Skåne identifierades via medicinska födelseregistret och kontaktades. Till varje barn valdes ut ålders- och könsmatchade kontrollbarn som fötts efter normal befruktning. 72 av de 93 IVF-barnen (77 procent) och lika många kontrollbarn deltog i studien. Barnen var vid undersökningstillfället, 1999–2000, 7–14 år gamla med en medelålder (m) och standarddeviation (sd) för både undersökningsgruppen och för jämförelsegruppen på 10,6 (1,7) år.

Barnen testades med ett begåvningstest, beteendet kartlades genom att föräldrarna fyllde i en beteendesymtomlista. Barnens självbild kartlades med ett självsvarsfrågeformulär. Samtliga barn testades av samma psykolog vilken inte kände till barnens grupptillhörighet. 44 procent av IVF-barnen och 4 procent av kontrollbarnen var födda efter flerbörd. 30 procent av IVF-barnen och 10 procent av kontrollbarnen var för tidigt födda. IVF-barnens födelsevikt var i genomsnitt 2 795 gram jämfört med barnen i kontrollgruppen som var 3 521 gram.

Det fanns ingen skillnad mellan IVF-barnens och kontrollbarnens genomsnittliga begåvning, men fler IVF-barn än kontrollbarn hade en kognitiv utveckling som låg under genomsnittet men inom normalvariationen. Andelen barn med begåvning under genomsnittet förklaras sannolikt av att fler IVF-barn är födda efter flerbörd och för tidigt. Andelen barn med begåvning över genomsnittet var lika stor i IVF- och jämförelsegruppen. Beteendeskattningsskalan visade ingen skillnad i genomsnittlig symtombelastning mellan grupperna men fler kontrollbarn än IVF-barn hade uttalade beteendeproblem. IVF-barnens självbild var god, liksom barnens i kontrollgruppen.

Sammanfattningsvis visar denna studie att IVF-barns utveckling och psykiska hälsa generellt är god. Den ökade andelen IVF-barn med kognitiv utveckling inom normalvariationens nedre del förklaras av det ökade antalet tvillingfödslar och därmed ökade prematura födslar. Vid IVF-behandling bör därför risken för prematuritet minskas genom att minska andelen flerbörder.

Disputation

Nyckelord

  • Social Sciences

Övriga

Published
  • ISSN: 1100-2808
  • ISBN: 91-7201-543-8

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen