From Cue to Recall : The Temporal Dynamics of Long-Term Memory Retrieval
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
En av de mest fundamentala funktionerna för vårt långtidsminne är funktionen att kunna plocka fram ett specifikt minne när vi stöter på en ledtråd som är relaterad till detta minne. Ett vardagsexempel på sådan ledtrådsstödd långtidsminnesframplockning är om en vän frågar dig hur långt ett maraton är (en ledtråd som sökningen i långtidsminnet kan baseras på) och du lyckas plocka fram att ett maraton är 42195 meter långt. Syftet med den här avhandlingen var att undersöka den temporala dynamiken vid ledtrådstödd framplockning ur långtidsminnet, från presentationen av ledtråden till dess att minnet är framplockat. Eftersom deltagarna i studierna inte är medvetna om alla processer som är involverade vid minnesframplockning, så är det nödvändigt att mäta deras hjärnaktivitet för att kunna undersöka tidsförloppet vid minnesframplockning. I samtliga studier i den här avhandlingen mättes deltagarnas hjärnaktivitet med en metod som kallas för elektroencefalografi som något förenklat innebär att hjärnaktivitet mäts med hjälp av elektroder som appliceras på deltagarnas skalp/hårbotten. När denna metod mäter hjärnaktivitet tidslåst till en viss händelse kallas den för händelserelaterade potentialer som förkortas som ERP på engelska.
Ledtrådar är ofta relaterade med flera ledtrådar. Om någon till exempel frågar dig om vad du fick i julklapp av din mamma förra julen kan minnen av vad du fick i julklappar av andra släktingar samma år samt minnen av vad du fick i julklapp av din mamma tidigare år aktiveras. Dessa minnen tävlar då om framplockning och för att kunna plocka fram att du fick strumpor i julklapp av din mamma den här julen behöver du kunna hantera tävlan från andra irrelevanta minnen. Tidigare forskning har visat att framplockning av det eftersökta minnet (strumporna) kommer med en kostnad, nämligen glömska av de tävlande minnena. Detta fenomen kallas för framplockningsinducerad glömska.
Den första studien i den här avhandlingen studerade aktivering av tävlande minnen vid ledtrådsstödd minnesframplockning och vilken roll aktivering av tävlande minnen spelar i framplockningsinducerad glömska. Huvudfyndet i den studien var att en ERP-effekt som kallas för FN400 var relaterad till aktivering av tävlande minnen. Denna ERP-effekt var även relaterad till senare glömska av de dessa minnen. Ju större FN400-effekt desto fler tävlande minnen glömde deltagarna. Detta resultat tyder på att aktivering av tävlande minnen är en förutsättning för framplockningsrelaterad glömska och är förenligt med den så kallade inhibitionsteorin av framplockningsinducerad glömska. Enligt denna teori rekryteras kognitiva kontrollmekanismer för att dämpa tillgängligheten till tävlande minnen för att på så sätt underlätta framplockning efter det relevanta minnet. Denna inhibition/dämpning leder till minskad tillgänglighet för de tävlande minnena, vilket i sin tur resulterar i att vi tillfälligt har svårt att plocka fram dessa minnen.
I Studie2 undersöktes istället processer relaterade till försök att plocka fram det relevanta eftersökta minnet. Målet med den här studien var att separera processer relaterade till framplockningsförsök och processer relaterade till framgångsrik framplockning av det eftersökta minnet. ERP resultaten visade att en sen negativering över posteriora elektroder (en så kallad LPN-effekt) var relaterad till misslyckade framplockningsförsök. I Studie 1 och 2 fick deltagarna en ledtråd som bestod av en kategori och en ordstam (till exempel Frukt – Ki___) och uppgiften gick ut på att plocka fram ett ord ur det semantiska långtidsminnet som passade in på ledtråden (Kiwi). LPN-effekten är sannolikt relaterad till generering av ord som passar in på ledtråden och/eller till att övervaka framplockningen och testa om framplockade ord passar in på ledtråden. Framgångsrik framplockning av det eftersökta minnet (Kiwi) var istället relaterad till en anterior positivering. Ett viktigt fynd i den här studien var att varken beteendemått eller ERP-mått på framplockning av det eftersökta minnet var relaterat till framplockningsinducerad glömska av tävlande minnen. Detta fynd tyder på att denna glömskeeffekt är oberoende av framplockning av det eftersökta minnet och är förenligt med inhibitionsteorin.
I den tredje och sista studien i avhandlingen undersöktes den temporala dynamiken vid ofrivillig minnesframplockning. Motiveringen till att göra denna studie var att ofrivillig minnesframplockning är vanligt i flera kliniska tillstånd som till exempel depression och post-traumatiskt stressyndrom. I denna studie fick deltagarna först memorera orelaterade ordpar (dinosaurie - stol). Sedan visades det vänstra ordet i grön eller röd färg. Om ordet visades i grönt skulle deltagarna tänka på det ord som de hade lärt sig att associera med det presenterade ordet. Om ordet visades i rött skulle deltagarna däremot försöka att inte tänka på ordet som de lärt sig att associera med det presenterade ordet. Efter varje uppgift fick deltagarna skatta i vilken utsträckning de hade tänkt på det associerade ordet i föregående uppgift. Vi använde dessa skattningar för att dela in ERP-datan från den röda uppgiften i lyckade försök att undvika att tänka på ordet och ofrivillig framplockning av ordet som de skulle undvika att tänka på. Ett av huvudfynden i den här studien var att ofrivillig framplockning var relaterat till en negativ ERP-effekt som var utsträckt i tiden. Denna effekt är sannolikt relaterad till aktivering av minnet som plockats fram ofrivilligt i arbetsminnet.
Sammantaget belyser avhandlingen den temporala dynamiken från presentation av ledtråd till minnesframplockning. Resultaten tyder på att flera kognitiva processer är involverade i ledtrådsstödd framplockning ur långtidsminnet. Tidigt i tidsförloppet fann vi ERP effekter som är relaterade till riktning av visuell uppmärksamhet till ledtråden. Dessa processer följdes av automatisk aktivering av associerade minnen som i sin tur följdes av medvetna kontrollerade processer som arbetsminnesaktivering och framplockning av information från instuderingstillfället. Resultaten har relevans för kognitiva teorier om långtidsminnesframplockning och har relevans för kliniska tillstånd som till exempel post-traumatiskt stress syndrom.
En av de mest fundamentala funktionerna för vårt långtidsminne är funktionen att kunna plocka fram ett specifikt minne när vi stöter på en ledtråd som är relaterad till detta minne. Ett vardagsexempel på sådan ledtrådsstödd långtidsminnesframplockning är om en vän frågar dig hur långt ett maraton är (en ledtråd som sökningen i långtidsminnet kan baseras på) och du lyckas plocka fram att ett maraton är 42195 meter långt. Syftet med den här avhandlingen var att undersöka den temporala dynamiken vid ledtrådstödd framplockning ur långtidsminnet, från presentationen av ledtråden till dess att minnet är framplockat. Eftersom deltagarna i studierna inte är medvetna om alla processer som är involverade vid minnesframplockning, så är det nödvändigt att mäta deras hjärnaktivitet för att kunna undersöka tidsförloppet vid minnesframplockning. I samtliga studier i den här avhandlingen mättes deltagarnas hjärnaktivitet med en metod som kallas för elektroencefalografi som något förenklat innebär att hjärnaktivitet mäts med hjälp av elektroder som appliceras på deltagarnas skalp/hårbotten. När denna metod mäter hjärnaktivitet tidslåst till en viss händelse kallas den för händelserelaterade potentialer som förkortas som ERP på engelska.
Ledtrådar är ofta relaterade med flera ledtrådar. Om någon till exempel frågar dig om vad du fick i julklapp av din mamma förra julen kan minnen av vad du fick i julklappar av andra släktingar samma år samt minnen av vad du fick i julklapp av din mamma tidigare år aktiveras. Dessa minnen tävlar då om framplockning och för att kunna plocka fram att du fick strumpor i julklapp av din mamma den här julen behöver du kunna hantera tävlan från andra irrelevanta minnen. Tidigare forskning har visat att framplockning av det eftersökta minnet (strumporna) kommer med en kostnad, nämligen glömska av de tävlande minnena. Detta fenomen kallas för framplockningsinducerad glömska.
Den första studien i den här avhandlingen studerade aktivering av tävlande minnen vid ledtrådsstödd minnesframplockning och vilken roll aktivering av tävlande minnen spelar i framplockningsinducerad glömska. Huvudfyndet i den studien var att en ERP-effekt som kallas för FN400 var relaterad till aktivering av tävlande minnen. Denna ERP-effekt var även relaterad till senare glömska av de dessa minnen. Ju större FN400-effekt desto fler tävlande minnen glömde deltagarna. Detta resultat tyder på att aktivering av tävlande minnen är en förutsättning för framplockningsrelaterad glömska och är förenligt med den så kallade inhibitionsteorin av framplockningsinducerad glömska. Enligt denna teori rekryteras kognitiva kontrollmekanismer för att dämpa tillgängligheten till tävlande minnen för att på så sätt underlätta framplockning efter det relevanta minnet. Denna inhibition/dämpning leder till minskad tillgänglighet för de tävlande minnena, vilket i sin tur resulterar i att vi tillfälligt har svårt att plocka fram dessa minnen.
I Studie2 undersöktes istället processer relaterade till försök att plocka fram det relevanta eftersökta minnet. Målet med den här studien var att separera processer relaterade till framplockningsförsök och processer relaterade till framgångsrik framplockning av det eftersökta minnet. ERP resultaten visade att en sen negativering över posteriora elektroder (en så kallad LPN-effekt) var relaterad till misslyckade framplockningsförsök. I Studie 1 och 2 fick deltagarna en ledtråd som bestod av en kategori och en ordstam (till exempel Frukt – Ki___) och uppgiften gick ut på att plocka fram ett ord ur det semantiska långtidsminnet som passade in på ledtråden (Kiwi). LPN-effekten är sannolikt relaterad till generering av ord som passar in på ledtråden och/eller till att övervaka framplockningen och testa om framplockade ord passar in på ledtråden. Framgångsrik framplockning av det eftersökta minnet (Kiwi) var istället relaterad till en anterior positivering. Ett viktigt fynd i den här studien var att varken beteendemått eller ERP-mått på framplockning av det eftersökta minnet var relaterat till framplockningsinducerad glömska av tävlande minnen. Detta fynd tyder på att denna glömskeeffekt är oberoende av framplockning av det eftersökta minnet och är förenligt med inhibitionsteorin.
I den tredje och sista studien i avhandlingen undersöktes den temporala dynamiken vid ofrivillig minnesframplockning. Motiveringen till att göra denna studie var att ofrivillig minnesframplockning är vanligt i flera kliniska tillstånd som till exempel depression och post-traumatiskt stressyndrom. I denna studie fick deltagarna först memorera orelaterade ordpar (dinosaurie - stol). Sedan visades det vänstra ordet i grön eller röd färg. Om ordet visades i grönt skulle deltagarna tänka på det ord som de hade lärt sig att associera med det presenterade ordet. Om ordet visades i rött skulle deltagarna däremot försöka att inte tänka på ordet som de lärt sig att associera med det presenterade ordet. Efter varje uppgift fick deltagarna skatta i vilken utsträckning de hade tänkt på det associerade ordet i föregående uppgift. Vi använde dessa skattningar för att dela in ERP-datan från den röda uppgiften i lyckade försök att undvika att tänka på ordet och ofrivillig framplockning av ordet som de skulle undvika att tänka på. Ett av huvudfynden i den här studien var att ofrivillig framplockning var relaterat till en negativ ERP-effekt som var utsträckt i tiden. Denna effekt är sannolikt relaterad till aktivering av minnet som plockats fram ofrivilligt i arbetsminnet.
Sammantaget belyser avhandlingen den temporala dynamiken från presentation av ledtråd till minnesframplockning. Resultaten tyder på att flera kognitiva processer är involverade i ledtrådsstödd framplockning ur långtidsminnet. Tidigt i tidsförloppet fann vi ERP effekter som är relaterade till riktning av visuell uppmärksamhet till ledtråden. Dessa processer följdes av automatisk aktivering av associerade minnen som i sin tur följdes av medvetna kontrollerade processer som arbetsminnesaktivering och framplockning av information från instuderingstillfället. Resultaten har relevans för kognitiva teorier om långtidsminnesframplockning och har relevans för kliniska tillstånd som till exempel post-traumatiskt stress syndrom.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2015
Språk
Engelska
Fulltext
- Available as PDF - 890 kB
- Download statistics
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Lund University
Ämne
- Psychology
Nyckelord
- think/no-think
- memory intrusion
- retrieval-induced forgetting
- ERP
- long-term memory
- cued recall
Status
Published
Handledare
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISBN: 978-91-7623-433-4
- ISBN: 978-91-7623-432-7
Försvarsdatum
9 oktober 2015
Försvarstid
10:00
Försvarsplats
Segerfalksalen, Sölvegatan 19, Lund
Opponent
- Edward Wilding (professor)