The Gulf Cooperation Council : Its Nature and Achievements
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Storbritannien beslutade sig 1968 för att lämna bakom sig sina koloniala intressen i Persiska gulfen senast 1971. Det brittiska beslutet ledde till att de arabiska gulfstaterna Kuwait, Bahrain, Saudiarabien, Qatar, Förenade Arabemiraten och Oman i sin tur började undersöka möjliga samarbetsformer för att möta en ny tids osäkerhet och hot. Ett stort problem efter det brittiska tillbakadragandet var dessa staters markerade militära svaghet och därav följande oförmåga att försvara sig mot eventuella aggressiva åtgärder. Länderna delar i mångt och mycket ett ekonomiskt, socialt och politiskt arv, och hamnade alla i rampljuset efter andra världskriget som en följd av mycket stora olje- och gasfyndigheter.
Två års förhandlingar följdes den 25 maj 1981 av det högtidliga undertecknandet av stadgan för en ny regional politisk entitet, the Gulf Co-operation Council (GCC), som på många sätt är ett nydanande experiment i arabvärlden.
Den förhandenvarande studien analyserar detta regionala samarbete i djupare detalj. Den har som syfte att spåra och analysera organisationens natur, och dess uppkomst i ett politiskt område där stammar traditionellt varit en central maktfaktor. GCC har särdrag som kräver vidare analys av dess struktur och grundande dokument; dess ekonomiska och politiska landvinningar; de utmaningar organisationen ställts och ställs inför; samt exogena faktorer som understödjer respektive hindrar dess integrativa målsättningar. Delvis som en följd av allt detta har arbetet även en ambition att diskutera de individuella medlemsstaternas säkerhetssituation.
Teoretiskt så etablerar arbetet ett ramverk som integrerar koncept och idéer från integrationsstudier, och som har relevans för studien om GCC och dess integrativa arbete. Tesen som förs fram efter att ha applicerat detta ramverk, är att GCC är en unik företeelse i den internationella miljön ? något bortom, eller kanske snarare mer elastiskt än, både en federation och en konfederation.
Empiriskt följs de historiska skeendena i och kring området under ett kvarts århundrade, närmare bestämt 1979-2004, för att ge tillräcklig tyngd åt de olika slutsatserna.
Storbritannien beslutade sig 1968 för att lämna bakom sig sina koloniala intressen i Persiska gulfen senast 1971. Det brittiska beslutet ledde till att de arabiska gulfstaterna Kuwait, Bahrain, Saudiarabien, Qatar, Förenade Arabemiraten och Oman i sin tur började undersöka möjliga samarbetsformer för att möta en ny tids osäkerhet och hot. Ett stort problem efter det brittiska tillbakadragandet var dessa staters markerade militära svaghet och därav följande oförmåga att försvara sig mot eventuella aggressiva åtgärder. Länderna delar i mångt och mycket ett ekonomiskt, socialt och politiskt arv, och hamnade alla i rampljuset efter andra världskriget som en följd av mycket stora olje- och gasfyndigheter.
Två års förhandlingar följdes den 25 maj 1981 av det högtidliga undertecknandet av stadgan för en ny regional politisk entitet, the Gulf Co-operation Council (GCC), som på många sätt är ett nydanande experiment i arabvärlden.
Den förhandenvarande studien analyserar detta regionala samarbete i djupare detalj. Den har som syfte att spåra och analysera organisationens natur, och dess uppkomst i ett politiskt område där stammar traditionellt varit en central maktfaktor. GCC har särdrag som kräver vidare analys av dess struktur och grundande dokument; dess ekonomiska och politiska landvinningar; de utmaningar organisationen ställts och ställs inför; samt exogena faktorer som understödjer respektive hindrar dess integrativa målsättningar. Delvis som en följd av allt detta har arbetet även en ambition att diskutera de individuella medlemsstaternas säkerhetssituation.
Teoretiskt så etablerar arbetet ett ramverk som integrerar koncept och idéer från integrationsstudier, och som har relevans för studien om GCC och dess integrativa arbete. Tesen som förs fram efter att ha applicerat detta ramverk, är att GCC är en unik företeelse i den internationella miljön ? något bortom, eller kanske snarare mer elastiskt än, både en federation och en konfederation.
Empiriskt följs de historiska skeendena i och kring området under ett kvarts århundrade, närmare bestämt 1979-2004, för att ge tillräcklig tyngd åt de olika slutsatserna.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2007
Språk
Engelska
Publikation/Tidskrift/Serie
Lund Political Studies
Issue
149
Fulltext
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Department of Political Science, Lund University
Ämne
- Political Science
Nyckelord
- Political and administrative sciences
- Politisk historia
- Political history
- Arabian Gulf
- integrative and disintegrative factors
- regional hegemons
- integration
- Tribal Structure
- democracy
- Peace and conflict research
- polemology
- Statsvetenskap
- förvaltningskunskap
- Freds- och konfliktforskning
Status
Published
Handledare
- Lars-Göran Stenelo
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISSN: 0460–0037
- ISBN: 91-88306-67-4
- ISBN: 978-91–88306–67–8
Försvarsdatum
15 oktober 2007
Försvarstid
10:15
Försvarsplats
Auditoriet Kulturen
Opponent
- Tom Bryder (Professor)