Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Fornstora dagar, moderna tider. Bruk av och debatter om svensk historia från sekelskifte till sekelskifte

Glorious Days, Modern Times. Uses of and Debates on Swedish history from the one turn of the century to the next
Författare:
Publiceringsår: 2001
Språk: Svenska
Sidor:
Dokumenttyp: Doktorsavhandling
Förlag: Nordic Academic Press

Sammanfattning

Popular Abstract in Swedish

I Fornstora dagar, moderna tider är perspektivet vidare än i traditionellt historiografiska studier. De bruk och debatter som analyseras begränsas inte till de historievetenskapliga historieprodukterna. Studien visar att kring sekelskiftet 1900 dominerade det nationalistiska historiebruket. Under mellankrigstiden var såväl traditionella som moderna perspektiv väl representerade. De mest optimistiska framtidsvisionerna presterades under Stockholmsutställningen 1930, varefter den ekonomiska krisen bidrog till att försvaga framtidsoptimismen. De ekonomiska och industriella framgångarna efter andra världskriget brdrog till att de moderna perspektiven fick en renässans. Modernitetens seger var emellertid inte fullständig. Någon utprägald historielöshet var det inte fråga om. Det moraliska historiebruket blev först märkbart under 1930-talet och återkom under 1960-talet. Då blev det allt vanligare att fokusera på bönder, arbetare och kvinnor som tidigare varit bortglömda eller negligerade i historieskrivningen. Kring 1990 fokuserades intresset till modernitetens skuggsidor. De motsättningar som framkom i dessa debatter visade bland annat på en motsättning med djupa rötter mellan yrkeshistoriker på ena sidan och populärhistoriker på den andra.
The aim of the study is to investigate uses of and debates on Swedish history during a period of 100 years. The perspective is broader than the traditional study of history, since it supplements the search for new facts, contexts and interpretations by which meaning is ascribed the the past by different producers and consumers of history in society. The dominating use of history around 1900 was ideological in its nationalistic form. In the inter-war period both modern and traditional aspects were well represented. The most optimistic visions of the future culminated at the Stockholm Exhibition of 1930, after which the economic crises noticeably contributed to a dampening of expectations. The renewed industrial and economic success in the aftermath of the Second World War contributed to an increasing interest for modern perspectives. The victory of modernity, however, was not complete; there was no question of any "absence of history" in the sense of a lack of traditions and historical perspective. The dissertation also shows that through the moral use of history, which had its major breakthrough in the 1930s and returned at the end of the 1960s, it became all the more common to focus on farmers, women and workers; groups previously forgotten or ignored in the writing of history. Around 1990, attention was directed towards features of the history of the Swedish welfare state which were not seen to correspond with the modern success story and which were therefore not talked about. This development highligthed an antagonism with deep roots between professional historians on one hand and popular historians on the other.

Disputation

2001-12-08
10:15
Department of History, lecture room nr 3
  • Claus Bryld (Prof.)

Nyckelord

  • History
  • 20th century
  • Social Democracy
  • national identity
  • nationalism
  • modernity
  • tradition
  • Historical consciousness
  • use of history
  • Contemporary history (since 1914)
  • Nutidshistoria (från 1914)

Övriga

Published
  • ISBN: 91-89116-23-2
  • ISRN: LUHFDA/HFHI-2001/1104-SE+656

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu.se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen