Specialisering och insikt om beslutsprocesser gagnar rättssäkerhet
Författare
Summary, in Swedish
Det är ett självklart mål att myndighetsbeslut och domstolsavgöranden i skattefrågor ska vara objektiva. Det är inte möjligt att mäta graden av faktisk objektivitet. Istället hävdas i artikeln att myndigheters och domstolars organisation kan bidra till stärkande av rättssäkerhet när det gäller skattebeslut och skatteprocesser. Skatteområdet har särskilda utmaningar. Det är viktigt ur samhällssynpunkt med en väl fungerande skatteadministration och särskilt på domstolsnivå är det viktigt att god kompetens och objektivitet utgör absoluta mål.
Enhetsförvaltning på myndighetsnivå med inslag av
specialisering stärker möjligheten till rättssäkerhet och likabehandling. I Sverige liksom Finland har det ansetts motiverat med en specialisering av skattemålshantering på domstolsnivå. Målet för specialiseringen är stärkt rättssäkerhet och ökad kvalitet. Ett ytterligare argument för specialisering är upprätthållande av kompetens inom den mångfacetterade skatterätten. I Sverige har domstolsintern specialisering valts framför inrättandet av specialdomstolar. Ett viktigt led har också varit att domstolarna ska bli så stora att målunderlaget möjliggör
specialisering. Domstolsverket erbjuder också kompetensutveckling i skatterätt för
domare. I Sverige har nyligen föreslagits specialisering inte bara i första domstolsinstans utan också i kammarrätterna. Med tanke på hur få mål som beviljas prövningstillstånd i HFD, är kammarrätten i praktiken oftast den högsta instansen. En sådan utveckling vore därför
positiv sett ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Även om det är svårt att mäta och jämföra grad av rättssäkerhet mellan specialistdomare och generalistdomare, skickar maktens val att specialisera skattedömandet viktiga signaler om rättssäkerhet till aktörerna. Specialisering är också ägnat att ingjuta förtroende hos skattskyldiga. Med tanke på den
mycket stora betydelse som skatterna har för både stat och enskilda, måste eventuella merkostnader för att inrätta och arbeta med specialisering ses som försvarbara.
Även om de flesta kan enas om att rättstillämpning i största möjliga mån ska sträva efter att vara objektiv och värderingsfri, hävdar fler och fler forskare att beslutsfattande i verkligheten är mycket komplicerat, och att även värderingar och förförståelse faktiskt
påverkar såväl forskning som rättstillämpning. Den senare kategorin av forskare ifrågasätter alltså om domare alltid går vetenskapligt till väga i sitt dömande. Dömande ska ske objektivt och det är självklart att varje domare är av uppfattningen att denne alltid strävar efter att döma rätt i sak, snarare än att se till vilken part som vinner i målet. En alltför kategorisk inställning till sin självuppfattning i denna fråga försvårar dock debatten kring dömande och rättssäkerhet. Ett medvetandegörande om hur komplicerade de processer är som är involverade i att fatta beslut kan skärpa såväl argumentation, skäl och objektivitet.
Enhetsförvaltning på myndighetsnivå med inslag av
specialisering stärker möjligheten till rättssäkerhet och likabehandling. I Sverige liksom Finland har det ansetts motiverat med en specialisering av skattemålshantering på domstolsnivå. Målet för specialiseringen är stärkt rättssäkerhet och ökad kvalitet. Ett ytterligare argument för specialisering är upprätthållande av kompetens inom den mångfacetterade skatterätten. I Sverige har domstolsintern specialisering valts framför inrättandet av specialdomstolar. Ett viktigt led har också varit att domstolarna ska bli så stora att målunderlaget möjliggör
specialisering. Domstolsverket erbjuder också kompetensutveckling i skatterätt för
domare. I Sverige har nyligen föreslagits specialisering inte bara i första domstolsinstans utan också i kammarrätterna. Med tanke på hur få mål som beviljas prövningstillstånd i HFD, är kammarrätten i praktiken oftast den högsta instansen. En sådan utveckling vore därför
positiv sett ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Även om det är svårt att mäta och jämföra grad av rättssäkerhet mellan specialistdomare och generalistdomare, skickar maktens val att specialisera skattedömandet viktiga signaler om rättssäkerhet till aktörerna. Specialisering är också ägnat att ingjuta förtroende hos skattskyldiga. Med tanke på den
mycket stora betydelse som skatterna har för både stat och enskilda, måste eventuella merkostnader för att inrätta och arbeta med specialisering ses som försvarbara.
Även om de flesta kan enas om att rättstillämpning i största möjliga mån ska sträva efter att vara objektiv och värderingsfri, hävdar fler och fler forskare att beslutsfattande i verkligheten är mycket komplicerat, och att även värderingar och förförståelse faktiskt
påverkar såväl forskning som rättstillämpning. Den senare kategorin av forskare ifrågasätter alltså om domare alltid går vetenskapligt till väga i sitt dömande. Dömande ska ske objektivt och det är självklart att varje domare är av uppfattningen att denne alltid strävar efter att döma rätt i sak, snarare än att se till vilken part som vinner i målet. En alltför kategorisk inställning till sin självuppfattning i denna fråga försvårar dock debatten kring dömande och rättssäkerhet. Ett medvetandegörande om hur komplicerade de processer är som är involverade i att fatta beslut kan skärpa såväl argumentation, skäl och objektivitet.
Publiceringsår
2015
Språk
Svenska
Sidor
772-783
Publikation/Tidskrift/Serie
Svensk skattetidning
Issue
9
Dokumenttyp
Artikel i tidskrift
Förlag
Norstedts Juridik AB
Ämne
- Law (excluding Law and Society)
Nyckelord
- myndighet
- objektivitet
- specialisering
- domstol
- processrätt
- procedural law
Status
Published
Forskningsgrupp
- Lund Tax Academy
- Public Law
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISSN: 0346-2218