Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Rätt, makt och institutionell förändring. En kritisk analys av myndigheters samverkan i barnahus

Law, power and institutional change. A critical analysis of public agencies' collaboration in Barnahus
Författare:
Publiceringsår: 2011
Språk: Svenska
Sidor:
Publikation/Tidskrift/Serie: Lund Studies in Sociology of Law
Volym: 35
Dokumenttyp: Doktorsavhandling
Förlag: Lund University

Sammanfattning

Popular Abstract in Swedish

Avhandlingens övergripande syfte är att kritiskt studera interorganisatoriska samverkansprocesser och sammanhängande konsekvenser, med ett särskilt fokus på rättens och maktens betydelse.



Analysen av det empiriska materialet, som speglar samverkan i en kontext av barnahus på sex orter i Sverige (samverkan under ett tak kring utredningar av misstänkta brott mot barn), har genomförts i två steg: en första empirinära analys och en andra teoriförankrad re-analys. I re-analysen har skilda teoretiska perspektiv, forskningsmetoder samt empiriska material kombinerats för att nå en fördjupad och sammansatt förståelse av samverkan som belyser dess komplexitet och olika dimensioner. För detta syfte har jag utvecklat och tillämpat en teoretiskt förankrad analysmodell i min studie som kombinerar institutionella perspektiv med rättssociologiska samt maktteoretiska perspektiv vilka tillsammans illustrerar skilda nivåer och dimensioner.



Analysen visar att institutionaliseringsprocesserna inkluderar både mönster och variationer, det vill säga både homogeniserande och differentierande processer, på olika nivåer, mellan skilda barnahus, organisationer och samverkansaktörer. Innehåll och resultat av samverkan blir beroende av de förhandlingar och maktspel som tar form mellan samverkansaktörerna utefter deras skilda institutionella logiker. I förhållande till barnahusen utgör spänningsförhållandet mellan den straffrättsligt inriktade och den behandlingsinriktade logiken det mest centrala. Analysen har visat hur den straffrättsliga logiken har vunnit tolkningsföreträde på bekostnad av behandlingslogiken, samt hur de samverkansaktörer som institutionellt sett tillhör behandlingslogiken i högre utsträckning har övertagit en straffrättslig logik genom samverkan i barnahus än vice versa. Jag har således kunnat konstatera en generell process av juridifiering, som utgör en institutionell förändring till följd av samverkan, vilken inkluderar en norm- och ansvarsförskjutning från en behandlingslogik i riktning mot en straffrättslig logik, och som innebär en innehållsmässig fokusering på vad som har varit (ex post) snarare än vad som ska följa (ex ante). Mer specifikt innebär det en fokusering på de misstänkt begångna brotten snarare än utredning av behov och hur barnens och familjernas framtida situation kan förbättras genom stöd- och behandlingsinsatser. Därigenom, och i ljuset av vad analysen har påvisat, finns det en risk att helhetsperspektivet som utifrån samverkansidén förutsätts öka i praktiken snarare minskar genom samverkan.



Analysen har speglat hur rätten blir en del av makten och vice versa, samt att de former av makt som aktualiseras i samverkan intar både tydliga och diffusa skepnader som skapas i en växelverkan mellan struktur- och aktörsnära makt. Mot bakgrund av att rätten i en kontext av samverkan bidrar med spänningsförhållanden, normkonflikter och dilemman för samverkanspraktikerna, bidrar rätten också den osäkerhet som präglar samverkansprocesserna och de förhandlingar som tar form. I förhandlingar och interaktion tolkas rätten utefter skilda logiker och får sitt innehåll beroende av de maktformer som aktualiseras och realiseras i samverkan.
The overarching objective of the dissertation is to study inter-organisational collaboration processes and their associated consequences in a critical manner, with particular emphasis on the importance of law and power.



The analysis of the empirical material, reflecting collaboration in the context of Barnahus on six locations in Sweden (collaboration under one roof regarding investigations of suspected crimes against children), has been undertaken in two stages: an initial empirical analysis and a second theoretically grounded re-analysis. Different theoretical perspectives, research methods as well as various empirical materials have been combined in the re-analysis, in order to achieve an in-depth and composite understanding of collaboration that elucidates its complexity and different dimensions. To this end, I have developed and applied a theoretical grounded analytical model in my study, which combines institutional perspectives with perspectives and concepts from the sociology of law and from theories of power that together illustrate different levels and dimensions.



The analysis shows that the institutionalisation processes include both patterns and variations, i.e., both homogenising and differentiating processes, at different levels, among different Barnahus operations, organisations and collaborative actors. Content and results of collaboration become dependent on the negotiations and power games that emerge among the collaborative actors based on their respective institutional logics. In relation to the collaboration in Barnahus, the tension between the criminal law oriented and the treatment oriented logics comprises the most central one. The analysis has shown how the criminal law logic has gained the priority right of interpretation at the expense of the treatment logic, and also how those collaborative actors, who, in institutional terms, are a part of the treatment logic, have, to a greater extent, adopted a criminal law oriented logic because of their collaboration in Barnahus than vice versa. I have thus noted a general process of juridification, as an institutional change resulting from collaboration, which includes a norm and responsibility shift away from a treatment logic and towards a criminal law logic, which also entails a substantive focus on what has been (ex post) rather than on what will follow (ex ante). More specifically, this implies a focusing on the suspected crimes committed, rather than on investigation of needs and how the children and the families’ future situation can be improved through support and treatment measures. Therefore, in the light of the analysis, there is a risk that the holistic perspective, which based on the collaborative idea is expected to grow actually in practice will diminish through collaboration.



The analysis has cast light on how law becomes part of power and vice versa, and that the forms of power that are actualised in the collaboration assume both clear and diffuse guises that are shaped in an interplay between structure- and actor-oriented power. In the light of the fact that law in a collaborative context contributes to tensions, normative conflicts and dilemmas for the collaborative practice, it also contributes to an uncertainty that characterises the interaction processes and the negotiations that take shape. In negotiations and interaction the law is interpreted according to different logics and acquires its content depending on the forms of power that are actualised and realised in collaboration.

Disputation

2011-04-15
10:15
Universitetshuset sal 206, Paradisgatan 2, Lund
  • Roine Johansson (professor)

Nyckelord

  • Law and Society
  • behandlingslogik
  • straffrättslig logik
  • makt
  • institutionell teori
  • rättssociologi
  • samordning
  • samverkan
  • institutionalisation
  • juridification
  • institutional change
  • child protection
  • social welfare investigations
  • crime investigations
  • treatment logic
  • criminal law logic
  • Barnahus
  • power
  • institutional theory
  • sociology of law
  • collaboration
  • coordination
  • brottsutredningar
  • sociala utredningar
  • barnskydd
  • institutionell förändring
  • juridifiering
  • institutionalisering

Övriga

Published
  • Karsten Åström
  • Annika Rejmer
  • ISSN: 1403-7246
  • ISBN: 978-917473-101-9

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu.se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen