Case-control studies on risk factors for myeloid leukemias and myelodysplastic syndromes
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Denna avhandling består av en tillämpad och en teoretisk del. I den tillämpade delen studeras tänkbara riskfaktorer för blodsjukdomarna myeloisk leukemi (ML) och myelodysplastiska syndrom (MDS). Den teoretiska delen tar upp några metodproblem som kan uppstå i epidemiologiska undersökningar som utnyttjar databaser innehållande uppgifter om andelen personer i olika yrkesgrupper som är utsatta (exponerade) för en tänkbar riskfaktor. ML och MDS är grupper av mycket allvarliga men ovanliga blodsjukdomar. Dessa sjukdomar har sin grund i genetiska förändringar som påverkar förrådet av omogna celler i benmärgen och deras benägenhet att mogna ut till färdiga blodkroppar. Exakt hur sådana genetiska förändringar uppstår och vad som kan utgöra riskfaktorer är emellertid dåligt känt. Syftet med de undersökningar som presenteras i denna avhandling var att försöka klarlägga hur olika faktorer som människan exponeras för genom yrkesliv eller fritidsaktiviteter påverkar risken att insjukna i ML. Ett annat syfte var att studera sambandet mellan tobaksrökning och ML samt MDS. Vuxna patienter med ML eller MDS som fått benmärgsprover analyserade vid Genetiska kliniken i Lund under perioden 1976-93 var behöriga att deltaga. Till undersökningarna valdes också ut en stor grupp av kontrollpersoner, dvs personer utan ML eller MDS, med samma könsfördelning och samma ålderssammansättning som patientgruppen och bosatta i södra Sverige. Information om yrkesliv, fritidsaktiviteter och rökvanor samlades in för patienter och kontrollpersoner med hjälp av telefonintervjuer. För den majoritet av patienter och den mindre del kontrollpersoner som ej längre var vid liv genomfördes intervjuer med någon nära anhörig. Totalt erhölls intervjusvar för 333 patienter med akut ML, 226 patienter med kronisk ML, 330 patienter med MDS och 939 kontrollpersoner. Med intervjusvaren som underlag bedömdes exponeringen för ett antal tänkbara riskfaktorer av yrkeshygieniker. Som komplement till intervjusvaren samlades yrkesuppgifter in med hjälp av registerutdrag från folk- och bostadsräkningarna 1960-90. Yrkesuppgifterna samkördes mot en exponeringsdatabas som för ett stort antal exponeringar innehåller information om hur stor andel exponerade som kan förväntas i olika yrkesgrupper. Undersökningsresultaten tyder på att rökning ökar risken för att insjukna i framförallt MDS men även i akut ML. Andelen patienter vars MDS eller akut ML kan tillskrivas rökning kan vara betydande. Mångårig exponering för organiska lösningsmedel (som exempelvis finns i lacknafta) i arbetet eller på fritiden kan utgöra en riskfaktor för ML, detta fynd är dock mer osäkert än det rapporterade sambandet för rökning. Inget samband mellan magnetfält, som många industriarbetare utsätts för, och akut ML kunde påvisas. Däremot sågs en förhöjd risk att insjukna i kronisk ML vid långvarig exponering; dock sågs inget samband mellan styrkan i magnetfälten och risken att insjukna. Bland de exponeringar där ingen förhöjd risk att insjukna i ML kunde konstateras återfanns exponering för bensin och diesel, bekämpningsmedel, djurburna virus och färskt trä. En viktig målsättning med undersökningarna var även att studera samband mellan kromosomavvikelser i benmärgcellerna hos patienter med MDS eller akut ML och exponering för olika riskfaktorer. Bland rökande MDS patienter och i viss mån bland rökande patienter med akut ML var avvikelser på kromsom nr 7 överrepresenterade. Dessutom sågs en extra kromsom nr 8 oftare bland patienter med akut ML exponerade för organiska lösningsmedel än bland övriga. Dessa fynd är, om de kan bekräftas i framtida undersökningar, intressanta eftersom de kan bidra till ökad förståelse för hur ML och MDS uppkommer. I den teoretiska delen av avhandlingen studeras problem med gilitigheten av epidemiologiska resultat som kan uppstå i undersökningar som utnyttjar registerinformation om yrkesuppgifter samkörda med exponeringsdatabaser. I den typ av exponeringsdatabaser som betraktas saknas individuella uppgifter om vem som varit exponerad respektive oexponerad, däremot finns bedömningar av andelen exponerade i olika yrkesgrupper. Sådana bedömningar kan användas i epidemiologiska undersökningar. Om det finns ett samband mellan exponering och sjukdom bör risken för att insjukna vara lägre i grupper med låg andel exponerade individer och högre i grupper med hög andel exponerade. I avhandlingen studeras bl.a. hur känsliga epidemiologiska riskuppskattningar är för olika typer av fel i de bedömda exponeringsandelarna. Systematiska under- eller överskattningar av de verkliga exponeringsandelarna kan få allvarliga följder för giltigheten av epidemiologska riskuppskattningar. Är däremot bedömningarna av andelen exponerade korrekta i genomsnitt medan enskilda grupper bedöms felaktigt är detta ett mindre bekymmer för riskuppskattningarnas giltighet.
Denna avhandling består av en tillämpad och en teoretisk del. I den tillämpade delen studeras tänkbara riskfaktorer för blodsjukdomarna myeloisk leukemi (ML) och myelodysplastiska syndrom (MDS). Den teoretiska delen tar upp några metodproblem som kan uppstå i epidemiologiska undersökningar som utnyttjar databaser innehållande uppgifter om andelen personer i olika yrkesgrupper som är utsatta (exponerade) för en tänkbar riskfaktor. ML och MDS är grupper av mycket allvarliga men ovanliga blodsjukdomar. Dessa sjukdomar har sin grund i genetiska förändringar som påverkar förrådet av omogna celler i benmärgen och deras benägenhet att mogna ut till färdiga blodkroppar. Exakt hur sådana genetiska förändringar uppstår och vad som kan utgöra riskfaktorer är emellertid dåligt känt. Syftet med de undersökningar som presenteras i denna avhandling var att försöka klarlägga hur olika faktorer som människan exponeras för genom yrkesliv eller fritidsaktiviteter påverkar risken att insjukna i ML. Ett annat syfte var att studera sambandet mellan tobaksrökning och ML samt MDS. Vuxna patienter med ML eller MDS som fått benmärgsprover analyserade vid Genetiska kliniken i Lund under perioden 1976-93 var behöriga att deltaga. Till undersökningarna valdes också ut en stor grupp av kontrollpersoner, dvs personer utan ML eller MDS, med samma könsfördelning och samma ålderssammansättning som patientgruppen och bosatta i södra Sverige. Information om yrkesliv, fritidsaktiviteter och rökvanor samlades in för patienter och kontrollpersoner med hjälp av telefonintervjuer. För den majoritet av patienter och den mindre del kontrollpersoner som ej längre var vid liv genomfördes intervjuer med någon nära anhörig. Totalt erhölls intervjusvar för 333 patienter med akut ML, 226 patienter med kronisk ML, 330 patienter med MDS och 939 kontrollpersoner. Med intervjusvaren som underlag bedömdes exponeringen för ett antal tänkbara riskfaktorer av yrkeshygieniker. Som komplement till intervjusvaren samlades yrkesuppgifter in med hjälp av registerutdrag från folk- och bostadsräkningarna 1960-90. Yrkesuppgifterna samkördes mot en exponeringsdatabas som för ett stort antal exponeringar innehåller information om hur stor andel exponerade som kan förväntas i olika yrkesgrupper. Undersökningsresultaten tyder på att rökning ökar risken för att insjukna i framförallt MDS men även i akut ML. Andelen patienter vars MDS eller akut ML kan tillskrivas rökning kan vara betydande. Mångårig exponering för organiska lösningsmedel (som exempelvis finns i lacknafta) i arbetet eller på fritiden kan utgöra en riskfaktor för ML, detta fynd är dock mer osäkert än det rapporterade sambandet för rökning. Inget samband mellan magnetfält, som många industriarbetare utsätts för, och akut ML kunde påvisas. Däremot sågs en förhöjd risk att insjukna i kronisk ML vid långvarig exponering; dock sågs inget samband mellan styrkan i magnetfälten och risken att insjukna. Bland de exponeringar där ingen förhöjd risk att insjukna i ML kunde konstateras återfanns exponering för bensin och diesel, bekämpningsmedel, djurburna virus och färskt trä. En viktig målsättning med undersökningarna var även att studera samband mellan kromosomavvikelser i benmärgcellerna hos patienter med MDS eller akut ML och exponering för olika riskfaktorer. Bland rökande MDS patienter och i viss mån bland rökande patienter med akut ML var avvikelser på kromsom nr 7 överrepresenterade. Dessutom sågs en extra kromsom nr 8 oftare bland patienter med akut ML exponerade för organiska lösningsmedel än bland övriga. Dessa fynd är, om de kan bekräftas i framtida undersökningar, intressanta eftersom de kan bidra till ökad förståelse för hur ML och MDS uppkommer. I den teoretiska delen av avhandlingen studeras problem med gilitigheten av epidemiologiska resultat som kan uppstå i undersökningar som utnyttjar registerinformation om yrkesuppgifter samkörda med exponeringsdatabaser. I den typ av exponeringsdatabaser som betraktas saknas individuella uppgifter om vem som varit exponerad respektive oexponerad, däremot finns bedömningar av andelen exponerade i olika yrkesgrupper. Sådana bedömningar kan användas i epidemiologiska undersökningar. Om det finns ett samband mellan exponering och sjukdom bör risken för att insjukna vara lägre i grupper med låg andel exponerade individer och högre i grupper med hög andel exponerade. I avhandlingen studeras bl.a. hur känsliga epidemiologiska riskuppskattningar är för olika typer av fel i de bedömda exponeringsandelarna. Systematiska under- eller överskattningar av de verkliga exponeringsandelarna kan få allvarliga följder för giltigheten av epidemiologska riskuppskattningar. Är däremot bedömningarna av andelen exponerade korrekta i genomsnitt medan enskilda grupper bedöms felaktigt är detta ett mindre bekymmer för riskuppskattningarnas giltighet.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2001
Språk
Engelska
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Department of Occupational and Environmental Medicine, Lund University
Ämne
- Environmental Health and Occupational Health
Nyckelord
- epidemiologic methods
- bias (epidemiology)
- attributable fraction
- smoking
- hobbies
- occupational exposure
- chromosome aberrations
- epidemiology
- cytogenetic
- Occupational health
- industrial medicine
- Yrkesmedicin
- arbetsmiljömedicin
Status
Published
Handledare
- [unknown] [unknown]
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISBN: 91-628-4743-0
Försvarsdatum
26 september 2001
Försvarstid
13:15
Försvarsplats
Central hospital building in Lund, lecture room F1
Opponent
- Anders Ahlbom (Prof)