Att tänka för att tala om rörelse på franska : en kontrastiv studie i hur svenska franskstudenter uttrycker spatial rörelse

Författare

Martin Olsson

Summary, in Swedish

Det är känt inom den typologiska lingvistiken att spatial rörelse uttrycks på olika sätt på olika språk. På svenska uttrycks ofta en rörelses sätt i verbroten och dess riktning i en till verbet knuten satellit (S-språk), då franskan vanligtvis däremot uttrycker rörelsens riktning i verbroten och utelämnar dess sätt (V-språk). Svensktalande föredrar i en given situation ett uttryck som en uggla kommer flygande ut genom hålet, medan fransktalande föredrar d’un trou de l’arbre sort un hibou ('en uggla förflyttar sig ut genom ett hål i trädet'). Då språk och kognition är nära knutna till varandra väcks frågan i vilken utsträckning man tänker på olika sätt för att tala om rörelse på svenska respektive franska. Ur den språkliga relativitetsteorin utvecklar Slobin (1996) ett ramverk om thinking for speaking, att tänka för att tala, som implicerar att en talare måste tänka språkspecifikt när ett yttrande ska formuleras, vilket potentiellt kan innebära problem i samband med andraspråksinlärning. Denna studies syfte är att undersöka hur inlärare av franska i Sverige hanterar dessa typologiska skillnader samt att se om och hur en tvåspråkig svensk-fransk uppgift påverkar den franskspråkiga produkten. Studien bygger på en för ändamålet inspelad talkorpus i vilken 19 svenska inlärare av franska berättade en historia genom elicitering med hjälp av bilder. En grupp informanter berättade på svenska (A-fr) och en grupp berättade på svenska (B-sv) och franska (B-fr). Korpusen transkriberades och analyserades utifrån conflation pattern (hur rörelsens semantik kopplar till verbfrasens morfosyntax) och manner salience (hur tydligt rörelsens sätt framgår av yttrandet). Resultatet bekräftar den tidigare kända typologiska skillnaden mellan franskan som V-språk och svenskan som S-språk. Dessutom visar resultatet att grupp B-fr, dvs. den grupp som har en tvåspråkig uppgift, uppnår ett mer målspråkslikt rörelseuttryck än grupp A-fr, som har en enspråkig uppgift. Detta kan tyda på att den tvåspråkiga uppgiften resulterade i större metaspråklig medvetenhet hos informanterna.

Avdelning/ar