Demokrati bortom nationalstaten?
Democracy Beyond the State?
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Denna avhandling har två huvudsakliga syften. Det första syftet är att bidra med en fördjupad kunskap kring demokratins begränsningar och möjligheter i en tid av tilltagande globalisering och gränsöverskridande politisk verksamhet. Även om detta syfte i hög grad aktualiserar frågan om den nationella demokratins fortsatta verkansmöjligheter, är fokus ställd på möjligheterna att utverka demokratiska värden och institutioner bortom nationalstatens traditionella domäner. Vilka möjligheter finns det för att realisera demokratiska värden och institutioner bortom nationalstaten? På vilka avgörande punkter skiljer sig villkoren för en sådan demokrati från demokratin i nationalstaten? Dessa frågor aktualiserar både normativa teorier om det önskvärda och empiriska teorier om det möjliga. I studien beaktas båda dessa aspekter för att i slutändan utmynna i en konstruktiv diskussion som söker svar på frågan: Hur kan en demokrati bortom nationalstaten vara och med vilka medel kan en sådan uppnås?
För att kunna besvara dessa frågor på ett substantiellt sätt använder författaren sig av Europeiska unionen som ett ’paradigmatiskt fall’ för den mera generella problematiken kring demokratins önskvärda och möjliga framtid bortom nationalstaten. I sin studie konstaterar författaren att EU:s institutioner och beslutsprocesser i dagsläget uppvisar en rad demokratiska begränsningar, men också att det på sikt är både önskvärt och möjligt att bringa EU närmare en fördjupad demokratiskt organisering. För att får till stånd en sådan utveckling förutsätter detta, enligt författaren, delvis nya institutionella former och tankesätt kring demokrati, suveränitet och medborgarskap. En central idé som framförs i avhandlingen är att en successiv demokratisering av EU skulle kunna formeras kring ett mera pluralistiskt och civilt demokratiskt medborgarskap baserat på en successivt framväxande politisk och konstitutionell samhörighet i Europa.
Det andra syftet med avhandlingen är av metateoretisk och metodologisk art då författaren med sin studie också vill visa på hur en syntetiserande normativ, empirisk och konstruktiv statsvetenskaplig demokratistudie kan motiveras och genomföras. Detta andra syfte skall ses mot bakgrund av den relativa frånvaron av metodologiskt genomarbetade konstruktiva studier inom den statsvetenskapliga disciplinen. För att kunna uppfylla detta syfte ges ett stort diskussionsutrymme åt de vetenskapsteoretiska överväganden och val som ligger till grund för avhandlingens upplägg och ansats. I samband med denna diskussion presenterar författaren också den grundläggande metodologin bakom en syntetiserande normativ, empirisk och konstruktiv statsvetenskaplig forskningsansats.
Denna avhandling har två huvudsakliga syften. Det första syftet är att bidra med en fördjupad kunskap kring demokratins begränsningar och möjligheter i en tid av tilltagande globalisering och gränsöverskridande politisk verksamhet. Även om detta syfte i hög grad aktualiserar frågan om den nationella demokratins fortsatta verkansmöjligheter, är fokus ställd på möjligheterna att utverka demokratiska värden och institutioner bortom nationalstatens traditionella domäner. Vilka möjligheter finns det för att realisera demokratiska värden och institutioner bortom nationalstaten? På vilka avgörande punkter skiljer sig villkoren för en sådan demokrati från demokratin i nationalstaten? Dessa frågor aktualiserar både normativa teorier om det önskvärda och empiriska teorier om det möjliga. I studien beaktas båda dessa aspekter för att i slutändan utmynna i en konstruktiv diskussion som söker svar på frågan: Hur kan en demokrati bortom nationalstaten vara och med vilka medel kan en sådan uppnås?
För att kunna besvara dessa frågor på ett substantiellt sätt använder författaren sig av Europeiska unionen som ett ’paradigmatiskt fall’ för den mera generella problematiken kring demokratins önskvärda och möjliga framtid bortom nationalstaten. I sin studie konstaterar författaren att EU:s institutioner och beslutsprocesser i dagsläget uppvisar en rad demokratiska begränsningar, men också att det på sikt är både önskvärt och möjligt att bringa EU närmare en fördjupad demokratiskt organisering. För att får till stånd en sådan utveckling förutsätter detta, enligt författaren, delvis nya institutionella former och tankesätt kring demokrati, suveränitet och medborgarskap. En central idé som framförs i avhandlingen är att en successiv demokratisering av EU skulle kunna formeras kring ett mera pluralistiskt och civilt demokratiskt medborgarskap baserat på en successivt framväxande politisk och konstitutionell samhörighet i Europa.
Det andra syftet med avhandlingen är av metateoretisk och metodologisk art då författaren med sin studie också vill visa på hur en syntetiserande normativ, empirisk och konstruktiv statsvetenskaplig demokratistudie kan motiveras och genomföras. Detta andra syfte skall ses mot bakgrund av den relativa frånvaron av metodologiskt genomarbetade konstruktiva studier inom den statsvetenskapliga disciplinen. För att kunna uppfylla detta syfte ges ett stort diskussionsutrymme åt de vetenskapsteoretiska överväganden och val som ligger till grund för avhandlingens upplägg och ansats. I samband med denna diskussion presenterar författaren också den grundläggande metodologin bakom en syntetiserande normativ, empirisk och konstruktiv statsvetenskaplig forskningsansats.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2004
Språk
Svenska
Publikation/Tidskrift/Serie
Lund Political Studies
Issue
132
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Department of Political Science, Lund University
Ämne
- Political Science
Nyckelord
- Political and administrative sciences
- Constructive theory
- Reflexive epistemology
- Multi-level democracy
- European Union
- Democratic transformation
- Globalization
- Statsvetenskap
- förvaltningskunskap
Status
Published
Handledare
- [unknown] [unknown]
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISBN: 91-88306-44-5
Försvarsdatum
8 juni 2004
Försvarstid
10:15
Försvarsplats
Edens hörsal, rum 116, Statsvetenskapliga institutionen, Lund
Opponent
- Kerstin Jacobsson (Associate Professor)