Fertility and female dietary exposure to persistent organochlorine compounds
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Polyklorerade bifenyler (PCB) är ett samlingsnamn för ett antal kemiska föreningar. De utmärker sig genom att de har en god elektrisk isoleringsförmåga och tålighet för höga temperaturer, och de har därför använts i bl.a. transformatorer och kondensatorer men även som mjukgörare i plaster och färger. Sedan det visat sig att exponering för PCB innebar allvarliga hälsoeffekter, infördes i Sverige 1972 ett förbud mot användning av ämnet. Emellertid är PCB mycket stabila kemikalier, även i biologiska system, vilket har medfört att PCB har stor spridning i hela vår omgivning. Detta beror på att kemikalien är fettlöslig och metaboliseras långsamt. Den lagras därmed i fettet hos både människor och djur och transporteras uppåt i näringskedjan. CB-153 (2,2’,4,4’,5,5’-hexaklorobifenyl) är en av 209 varianter av PCB. Forskning har visat att koncentrationen av CB-153 i plasma och blod ger en mycket god bild av en människas koncentration av total PCB, och man kan därför använda CB-153 koncentration som ett mått på exponering för total PCB.
Djurstudier har visat att exponering för PCB kan ge effekter bl.a på menstruationscykeln och nedsatt fertilitet hos honor, men också att avkomma till exponerade honor har en lägre födelsevikt. Hos människor kan fertilitet mätas genom att undersöka väntetid till graviditet, d.v.s. den tid som passerar från den tidpunkt då ett par slutar använda preventivmedel till den tidpunkt då kvinnan blir gravid. Detta kan mätas endast om graviditeten var planerad. Genom att undersöka denna väntetid till graviditet täcker man in effekter på såväl mannen och kvinnan som fostret fram till dess graviditeten fastställs. När graviditeten väl är fastställd kan man undersöka fostrets överlevnad genom att titta på missfallsrisk.
I Sverige är konsumtion av fet fisk (t.ex. lax och sill) från Östersjön en av de främsta källorna till exponering för PCB. Det har tidigare visats att svenska yrkesfiskare och deras familjer i genomsnitt äter mer fisk är vad folk i allmänhet gör. Vidare har man funnit att yrkesfiskarna och deras syskon växt upp i fiskarfamiljer och fiskelägen relativt ofta, något som kan antas ha lett till en hög konsumtion av fisk även under uppväxten. För att studera eventuella hälsoeffekter av exponering för PCB genom konsumtion av fet fisk från Östersjön har därför grupper av yrkesfiskare från Sveriges ostkust identifierats. Genom matchning med olika register har grupper av hustrur och f.d. hustrur till dessa yrkesfiskare (fiskarhustrur), samt grupper av systrar och halv-systrar (fiskarsystrar) kunnat identifierats. Som jämförelsepopulation (icke exponerad population) har motsvarande grupper identifierats bland yrkesfiskare på svenska västkusten.
Enkäter skickades till fiskarhustrur och fiskarsystrar för att samla in information om deras första planerade graviditet. Förutom väntetid till graviditet ställdes även frågor om graviditetens utfall för att kunna beräkna missfallsrisken på gruppnivå. Dessutom frågades efter andra faktorer som också kan misstänkas påverka fruktsamhet, som t.ex. rökvanor och arbetstider. Svarsfrekvensen i de båda grupperna låg strax under 60 % (1090 väst- och 505 ostkustfiskarhustrur, samt 1103 väst- och 709 ostkustfiskarsystrar). För 121 ostkustfiskarhustrur och 165 ostkustfiskarsystrar analyserades blodprov för att bestämma koncentrationen av CB-153. Denna koncentration användes sedan som ett mått på exponering för PCB.
Fiskarhustrurna från ostkusten hade en längre väntetid till graviditet jämfört med fiskarhustrurna från västkusten. Det visade sig att denna effekt berodde på att de ostkustkvinnor som rökte mer än tio cigaretter per dag hade en fördubblad väntetid till graviditet jämfört med de västkustkvinnor som rökte mer än tio cigaretter per dag. Bland dessa kvinnor var det också fler som vid något tillfälle i sitt liv hade en väntetid till graviditet som överskred 12 månader (34 % på västkusten jämfört med 54 % på ostkusten). Det syntes ingen skillnad mellan de ostkustkvinnor som rökte mindre än tio cigaretter per dag och de västkustkvinnor som rökte mindre än tio cigaretter per dag. Bland fiskarsystrarna kunde motsvarande förlängda väntetid till graviditet inte påvisas.
Vid analyser inom ostkustgrupperna (fiskarhustrur såväl som fiskarsystrar) förelåg en förkortad, snarare än förlängd, väntetid till graviditet för kvinnor som växt upp i en fiskarfamilj eller fiskeläge, och för kvinnor som idag äter mycket ostkustfisk. Dessa skillnader var dock inte statistiskt säkerställda. Det fanns ingen skillnad i väntetid till graviditet mellan ostkustfiskarhustrur med hög och låg koncentration av CB-153. Dock fanns en förkortad väntetid till graviditet hos ostkustfiskarsystrar med medel och hög koncentration av CB-153, så till vida att kvinnor med i ”medelgruppen” hade 62 procents kortare tid till graviditet, och kvinnor i ”höggruppen” hade 82 procents kortare tid till graviditet än vad ”låggruppen” hade.
Ostkustkvinnorna hade inte högre risk för missfall än västkustkvinnorna. Inte heller förelåg en ökad risk för de ostkustkvinnor som var uppväxta i fiskarfamilj eller fiskeläge, eller som idag har en hög konsumtion av fet ostkustfisk. Vidare hade ostkustkvinnor som haft missfall eller fött dödfödda barn inte högre koncentrationer av CB-153 än de kvinnor som fött levande barn.
Sammanfattningsvis ger dessa studier inget belägg för att kvinnans exponering för PCB genom konsumtion av fet östersjöfisk påverkar fruktsamheten. Vidare syns ingen påverkan av fruktsamheten av de koncentrationer av CB-153 som finns hos storkonsumenter av östersjöfisk.
Polyklorerade bifenyler (PCB) är ett samlingsnamn för ett antal kemiska föreningar. De utmärker sig genom att de har en god elektrisk isoleringsförmåga och tålighet för höga temperaturer, och de har därför använts i bl.a. transformatorer och kondensatorer men även som mjukgörare i plaster och färger. Sedan det visat sig att exponering för PCB innebar allvarliga hälsoeffekter, infördes i Sverige 1972 ett förbud mot användning av ämnet. Emellertid är PCB mycket stabila kemikalier, även i biologiska system, vilket har medfört att PCB har stor spridning i hela vår omgivning. Detta beror på att kemikalien är fettlöslig och metaboliseras långsamt. Den lagras därmed i fettet hos både människor och djur och transporteras uppåt i näringskedjan. CB-153 (2,2’,4,4’,5,5’-hexaklorobifenyl) är en av 209 varianter av PCB. Forskning har visat att koncentrationen av CB-153 i plasma och blod ger en mycket god bild av en människas koncentration av total PCB, och man kan därför använda CB-153 koncentration som ett mått på exponering för total PCB.
Djurstudier har visat att exponering för PCB kan ge effekter bl.a på menstruationscykeln och nedsatt fertilitet hos honor, men också att avkomma till exponerade honor har en lägre födelsevikt. Hos människor kan fertilitet mätas genom att undersöka väntetid till graviditet, d.v.s. den tid som passerar från den tidpunkt då ett par slutar använda preventivmedel till den tidpunkt då kvinnan blir gravid. Detta kan mätas endast om graviditeten var planerad. Genom att undersöka denna väntetid till graviditet täcker man in effekter på såväl mannen och kvinnan som fostret fram till dess graviditeten fastställs. När graviditeten väl är fastställd kan man undersöka fostrets överlevnad genom att titta på missfallsrisk.
I Sverige är konsumtion av fet fisk (t.ex. lax och sill) från Östersjön en av de främsta källorna till exponering för PCB. Det har tidigare visats att svenska yrkesfiskare och deras familjer i genomsnitt äter mer fisk är vad folk i allmänhet gör. Vidare har man funnit att yrkesfiskarna och deras syskon växt upp i fiskarfamiljer och fiskelägen relativt ofta, något som kan antas ha lett till en hög konsumtion av fisk även under uppväxten. För att studera eventuella hälsoeffekter av exponering för PCB genom konsumtion av fet fisk från Östersjön har därför grupper av yrkesfiskare från Sveriges ostkust identifierats. Genom matchning med olika register har grupper av hustrur och f.d. hustrur till dessa yrkesfiskare (fiskarhustrur), samt grupper av systrar och halv-systrar (fiskarsystrar) kunnat identifierats. Som jämförelsepopulation (icke exponerad population) har motsvarande grupper identifierats bland yrkesfiskare på svenska västkusten.
Enkäter skickades till fiskarhustrur och fiskarsystrar för att samla in information om deras första planerade graviditet. Förutom väntetid till graviditet ställdes även frågor om graviditetens utfall för att kunna beräkna missfallsrisken på gruppnivå. Dessutom frågades efter andra faktorer som också kan misstänkas påverka fruktsamhet, som t.ex. rökvanor och arbetstider. Svarsfrekvensen i de båda grupperna låg strax under 60 % (1090 väst- och 505 ostkustfiskarhustrur, samt 1103 väst- och 709 ostkustfiskarsystrar). För 121 ostkustfiskarhustrur och 165 ostkustfiskarsystrar analyserades blodprov för att bestämma koncentrationen av CB-153. Denna koncentration användes sedan som ett mått på exponering för PCB.
Fiskarhustrurna från ostkusten hade en längre väntetid till graviditet jämfört med fiskarhustrurna från västkusten. Det visade sig att denna effekt berodde på att de ostkustkvinnor som rökte mer än tio cigaretter per dag hade en fördubblad väntetid till graviditet jämfört med de västkustkvinnor som rökte mer än tio cigaretter per dag. Bland dessa kvinnor var det också fler som vid något tillfälle i sitt liv hade en väntetid till graviditet som överskred 12 månader (34 % på västkusten jämfört med 54 % på ostkusten). Det syntes ingen skillnad mellan de ostkustkvinnor som rökte mindre än tio cigaretter per dag och de västkustkvinnor som rökte mindre än tio cigaretter per dag. Bland fiskarsystrarna kunde motsvarande förlängda väntetid till graviditet inte påvisas.
Vid analyser inom ostkustgrupperna (fiskarhustrur såväl som fiskarsystrar) förelåg en förkortad, snarare än förlängd, väntetid till graviditet för kvinnor som växt upp i en fiskarfamilj eller fiskeläge, och för kvinnor som idag äter mycket ostkustfisk. Dessa skillnader var dock inte statistiskt säkerställda. Det fanns ingen skillnad i väntetid till graviditet mellan ostkustfiskarhustrur med hög och låg koncentration av CB-153. Dock fanns en förkortad väntetid till graviditet hos ostkustfiskarsystrar med medel och hög koncentration av CB-153, så till vida att kvinnor med i ”medelgruppen” hade 62 procents kortare tid till graviditet, och kvinnor i ”höggruppen” hade 82 procents kortare tid till graviditet än vad ”låggruppen” hade.
Ostkustkvinnorna hade inte högre risk för missfall än västkustkvinnorna. Inte heller förelåg en ökad risk för de ostkustkvinnor som var uppväxta i fiskarfamilj eller fiskeläge, eller som idag har en hög konsumtion av fet ostkustfisk. Vidare hade ostkustkvinnor som haft missfall eller fött dödfödda barn inte högre koncentrationer av CB-153 än de kvinnor som fött levande barn.
Sammanfattningsvis ger dessa studier inget belägg för att kvinnans exponering för PCB genom konsumtion av fet östersjöfisk påverkar fruktsamheten. Vidare syns ingen påverkan av fruktsamheten av de koncentrationer av CB-153 som finns hos storkonsumenter av östersjöfisk.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2003
Språk
Engelska
Fulltext
- Available as PDF - 559 kB
- Download statistics
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Anna Axmon, Dept of Occupational and Environmental Medicine, University Hospital, SE-221 85 Lund, Sweden,
Ämne
- Environmental Health and Occupational Health
Nyckelord
- industrial medicine
- Yrkesmedicin
- arbetsmiljömedicin
- Public health
- epidemiology
- Folkhälsa
- epidemiologi
- Occupational health
- DDE
- DDT
- dioxins
- polychlorinated biphenyls
- persistent organochlorine compounds
- stillbirths
- miscarriages
- Fertility
- time to pregnancy
Status
Published
Handledare
- Lars Hagmar
- Ulf Strömberg
- Lars Rylander
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISBN: 91-628-5561-1
Försvarsdatum
14 mars 2003
Försvarstid
10:15
Försvarsplats
University Hospital in Lund (room F1).
Opponent
- Gösta Axelsson (Prof)