Helicobacter pylori and Chlamydia pneumoniae in primary care- cardiovascular and gastrointestinal aspects
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Helicobacter pylori och Chlamydia pneumoniae är två mycket vanliga smittämnen i den svenska befolkningen. De vanliga kliniska manifestationerna är magsår respektive luftvägsinfektioner. På senare tid har det också diskuterats huruvida de kan bana väg för sjukdomsmanifestationer även inom andra organsystem. I många fall har de studeras var för sig men betydligt mera sällan tillsammans. Denna typ av undersökningar sker med fördel i större befolkningsgrupper och därför passar denna typ av studier speciellt väl i primärvård. Denna avhandling består av fyra delarbeten: Det första delarbetet analyserar förekomsten av antikroppar mot smittämnena ovan och försöker koppla förekomsten av dessa, baserat på sera som sparats sedan 1989, till olika laboratoriefynd hos en grupp på 598 personer som i tidigare studier undersökts i Dalby. Resultatet av denna studie visar att de faktorer som kan vara viktiga för utvecklandet av det s k metabola syndromet, ett tillstånd som kännetecknas av ämnesomsättningsrubbningar och som är en riskfaktor för vidare manifestationer av hjärt-kärlsjukdom, kan sammanhänga med genomgången kombinerad infektion av båda smittämnena. Kopplingen gäller ökad mängd av insulin i serum samt ålder och fetma. Det andra delarbetet fokuserar på ytkomponenter, proteiner hos Helicobacter pylori. Det försöker kartlägga om speciella ytproteiner hos bakterierna kan ge upphov till specifika vävnadsförändringar i magsäckens slemhinna. Förmaksflimmer är den vanligaste behandlingskrävande hjärtarytmin. Dess huvudskaliga risk är att stillastående blod i förmaken koagulerar och riskerar följa med cirkulationen som fria kroppar (embolier), därmed utgörande en allvarlig risk för slaganfall (stroke). Som profylax används därför proppförebyggande medicin. Detta är resurskrävande då det kräver noggrann kontroll samt utgör dessutom en risk för blödning i synnerhet hos äldre personer. Förutom i en mindre mängd fall som vid överfunktion av sköldkörteln, är den bakomliggande orsaken till förmaksflimmer huvudsakligen okänd. Eftersom bland annat Chlamydia kan ge upphov till myokardit inflammation i hjärtmuskeln är det inte avlägset att tänka sig att infektiösa ämnen också kan ge påverkan på den rytmreglerande apparaten i hjärtat. Detta delarbete, som jämför en grupp patienter med förmaksflimmer från kardiologiska kliniken i Lund med en ålders- och könsmässigt likvärdig grupp i den geografiska närheten, visar att genomgången infektion med både H. pylori och C. pneumoniae ger en signifikant ökad risk för utvecklande av förmaksflimmer. Colon irritabile, irritable bowel syndrome eller irriterad tjocktarm är olika namn på samma tillstånd: en störning i tjocktarmens funktion som ger omväxlande hård och lös avföring ofta förknippat med krampartade smärtor, gaser och trängningar. En ökad känslighet med rörelsestörningar är sannolikt den bakomliggande orsaken. Mekanismen bakom denna i sin tur är inte känd och behandlingen hittills har varit huvudsakligen symptomatisk. Anti-sekretorisk faktor (ASF) är ett protein, förekommande i flera organ i kroppen, som har visat en markant symptomlindrande och antiinflammatorisk effekt på bland annat inflammatorisk tarmsjukdom. Dess produktion i tarmen kan stimuleras genom specialprocessade spannmålsprodukter som kan infogas i muesli, skorpor, kex eller pasta. Ett kosttillskott av detta intaget tre gånger om dagen prövades mot placebo diet hos 82 patienter med irriterad tjocktarm. Det fjärde delarbetet visade att alla IBS-patienter som ingick i studien förbättrades och ingen skillnad sågs mellan kost som ökade ASF-frisättningen i tarmen och de som fick placebo diet. Om man däremot på individuell basis analyserade ASF i plasma från en del av patienterna med huvudsakligen lös avföring sågs att vid ökad ASF halt i blodet förbättrades symptomen, vilket inte var fallet hos patienter på placebodiet. Sammanfattningsvis har delarbetena visat att det föreligger en kliniskt betydelsefull effekt av infektionerna och att denna sannolikt ofta sammanhänger med infektion av båda smittämnena samtidigt. Infektionerna ger sannolikt upphov till en inflammatorisk reaktion som i sin tur kan skapa sårbarhet i olika organsystem vilket både delarbete 1 med det metabola syndromet samt delarbete 3 med förmaksflimmer antyder.
Helicobacter pylori och Chlamydia pneumoniae är två mycket vanliga smittämnen i den svenska befolkningen. De vanliga kliniska manifestationerna är magsår respektive luftvägsinfektioner. På senare tid har det också diskuterats huruvida de kan bana väg för sjukdomsmanifestationer även inom andra organsystem. I många fall har de studeras var för sig men betydligt mera sällan tillsammans. Denna typ av undersökningar sker med fördel i större befolkningsgrupper och därför passar denna typ av studier speciellt väl i primärvård. Denna avhandling består av fyra delarbeten: Det första delarbetet analyserar förekomsten av antikroppar mot smittämnena ovan och försöker koppla förekomsten av dessa, baserat på sera som sparats sedan 1989, till olika laboratoriefynd hos en grupp på 598 personer som i tidigare studier undersökts i Dalby. Resultatet av denna studie visar att de faktorer som kan vara viktiga för utvecklandet av det s k metabola syndromet, ett tillstånd som kännetecknas av ämnesomsättningsrubbningar och som är en riskfaktor för vidare manifestationer av hjärt-kärlsjukdom, kan sammanhänga med genomgången kombinerad infektion av båda smittämnena. Kopplingen gäller ökad mängd av insulin i serum samt ålder och fetma. Det andra delarbetet fokuserar på ytkomponenter, proteiner hos Helicobacter pylori. Det försöker kartlägga om speciella ytproteiner hos bakterierna kan ge upphov till specifika vävnadsförändringar i magsäckens slemhinna. Förmaksflimmer är den vanligaste behandlingskrävande hjärtarytmin. Dess huvudskaliga risk är att stillastående blod i förmaken koagulerar och riskerar följa med cirkulationen som fria kroppar (embolier), därmed utgörande en allvarlig risk för slaganfall (stroke). Som profylax används därför proppförebyggande medicin. Detta är resurskrävande då det kräver noggrann kontroll samt utgör dessutom en risk för blödning i synnerhet hos äldre personer. Förutom i en mindre mängd fall som vid överfunktion av sköldkörteln, är den bakomliggande orsaken till förmaksflimmer huvudsakligen okänd. Eftersom bland annat Chlamydia kan ge upphov till myokardit inflammation i hjärtmuskeln är det inte avlägset att tänka sig att infektiösa ämnen också kan ge påverkan på den rytmreglerande apparaten i hjärtat. Detta delarbete, som jämför en grupp patienter med förmaksflimmer från kardiologiska kliniken i Lund med en ålders- och könsmässigt likvärdig grupp i den geografiska närheten, visar att genomgången infektion med både H. pylori och C. pneumoniae ger en signifikant ökad risk för utvecklande av förmaksflimmer. Colon irritabile, irritable bowel syndrome eller irriterad tjocktarm är olika namn på samma tillstånd: en störning i tjocktarmens funktion som ger omväxlande hård och lös avföring ofta förknippat med krampartade smärtor, gaser och trängningar. En ökad känslighet med rörelsestörningar är sannolikt den bakomliggande orsaken. Mekanismen bakom denna i sin tur är inte känd och behandlingen hittills har varit huvudsakligen symptomatisk. Anti-sekretorisk faktor (ASF) är ett protein, förekommande i flera organ i kroppen, som har visat en markant symptomlindrande och antiinflammatorisk effekt på bland annat inflammatorisk tarmsjukdom. Dess produktion i tarmen kan stimuleras genom specialprocessade spannmålsprodukter som kan infogas i muesli, skorpor, kex eller pasta. Ett kosttillskott av detta intaget tre gånger om dagen prövades mot placebo diet hos 82 patienter med irriterad tjocktarm. Det fjärde delarbetet visade att alla IBS-patienter som ingick i studien förbättrades och ingen skillnad sågs mellan kost som ökade ASF-frisättningen i tarmen och de som fick placebo diet. Om man däremot på individuell basis analyserade ASF i plasma från en del av patienterna med huvudsakligen lös avföring sågs att vid ökad ASF halt i blodet förbättrades symptomen, vilket inte var fallet hos patienter på placebodiet. Sammanfattningsvis har delarbetena visat att det föreligger en kliniskt betydelsefull effekt av infektionerna och att denna sannolikt ofta sammanhänger med infektion av båda smittämnena samtidigt. Infektionerna ger sannolikt upphov till en inflammatorisk reaktion som i sin tur kan skapa sårbarhet i olika organsystem vilket både delarbete 1 med det metabola syndromet samt delarbete 3 med förmaksflimmer antyder.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2003
Språk
Svenska
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Bloms Tryckeri i Lund, Porfyrv 5, 224 78 Lund,
Ämne
- Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology
Nyckelord
- medical training
- Allmän medicinsk utövning
- medicinsk utbildning
- General practice
- anti-secretory factor
- irritable bowel syndrome
- atrial fibrillation
- inflammation
- gastrointestinal
- cardiovascular disease
- Helicobacter
- Chlamydia
Status
Published
Forskningsgrupp
- Family Medicine and Community Medicine
Handledare
- [unknown] [unknown]
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISBN: 91-628-5794-0
Försvarsdatum
26 september 2003
Försvarstid
10:15
Försvarsplats
Lilla aulan, Medicinskt Forskningscentrum, MAS , Malmö
Opponent
- Mai-Lis Hellenius