Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

The Politics of Social Networks - Interpersonal Trust and Institutional Change in Post-Communist East Germany

Författare:
  • Astrid Hedin
Publiceringsår: 2001
Språk: Engelska
Sidor:
Publikation/Tidskrift/Serie: Lund political studies
Volym: 118
Dokumenttyp: Doktorsavhandling
Förlag: Department of Political Science, Lund University

Sammanfattning

Popular Abstract in Swedish

Hur förändras organisationer? Medan statsvetenskaplig ny-institutionell teori är mer inriktad på att förklara varför institutioner är seglivade och svåra att förändra, så antar ekonomisk organisationsteori att organisationer relativt enkelt anpassar sig till omgivningens krav. Det sociala nätverks-perspektivet fokuserar de strukturer av samarbete och tillit som utvecklas mellan människor i och utanför organisationer och hur dessa strukturer kan begränsa och möjliggöra hur institutioner förändras. Institutioner bärs upp av de människor som befolkar dem; deras vanor, rutiner, normer, paradigmer och perceptioner av organisationens omgivning.



Sociala nätverk kan möjliggöra tillitsfullt - och därmed effektivt - kollektivt handlande för att reformera en organisation eller bygga upp en ny organisation. Ofta rekryteras personer till organisationer genom sociala nätverks-kontakter, särskilt i tidiga skeden av en ny organisations uppbyggnad. Samtidigt bär dessa sociala nätverk med sig normer, paradigmer och perceptioner. Sociala nätverks-strukturer kan överleva stora förändringar i de institutionella ramverken och fortleva inom nya organisationer.



Bokens fallstudie beskriver de sociala nätverks-strukturernas roll i övertagandet och reformeringen av det östtyska kommunistpartiet SED. När det forna Östtyskland 1989/1990 demokratiserades och återförenades med Västtyskland reformerades det östtyska kommunistpartiet radikalt och döptes om till PDS, Partei des Demokratischen Sozialismus. Med hjälp av intervjuer, självbiografier och dokument spårar fallstudien hur en mindre grupp reformister tog kontroll över den stora organisationen. Med hjälp av social nätverks-analys undersöker fallstudien även hur feministiska ideér och feministiska politiker rekryterades till partiet, vilket resulterade i en överraskande ideologisk utveckling i riktning mot västerländsk feminism samt en 50 procentig kvotering av kvinnor till politiska mandat.



Boken diskuterar hur formandet av sociala nätverk ofta är baserat på social likhet - att man uppfattar sig likna eller gärna vill bli lik dem man skapar nätverk med. Detta innebär att sociala nätverk å ena sidan kan vara effektiva, eftersom de baseras på tillit. Å andra sidan kan samarbete baserat på sociala nätverk även vara eller med tiden bli mindre flexibelt, eftersom det tenderar att utesluta "annorlunda" personer och därmed nya ideér, perceptioner och resurser. Till exempel har management-litteraturen dokumenterat att kvinnor ofta utesluts ifrån manliga informella strukturer och att denna uteslutning tenderar att vara starkare i de situationer och positioner där organisatorisk förändring sker. Fallstudien fokuserar därför representationen av kvinnor och idéer som är vanligare bland kvinnor, såsom feminism. Som fallstudiens exempel visar är konsekvenserna av tendensen att nätverka med andra av samma kön inte givna: trots att den nätverks-baserade processen där SED reformerades till PDS var mansdominerad så kom partiet att utvecklas i feministisk riktning. I ett inledande kapitel kritiseras de deterministiska tendenserna i feministisk teori och dess kritik av demokratiska revolutioner.



Det sociala nätverks-perspektivet är dels relevant för vår förståelse av snabba politiska omvälvningar, såsom de hastiga demokratiseringarna av de forna öststaterna, där gamla instutioner föll samman och nya måste skapas. För de personer som för det första kunde ta sig in i reform-processen i rätt ögonblick - vilket ofta var en fråga omkontakter - och för det andra sedan förmådde samarbeta med varandra fanns här stora möjligheter att påverka de nya institutionernas utformning. I ett särskilt kapitel diskuteras hur det sociala nätverks-perspektivet även borde vara givande för forskningen om informationsålderns framväxande organisationsformer. Rimligen borde det finnas stora möjligheter för socialt nätverks-samarbete i den pågående framväxten av mindre hierarkiska, mer informella och komplexa organisations-nätverk.
New institutionalist approaches are inherently weak at accounting for institutional change. In this book, social network analysis is proposed as a key to institutional change. The social network perspective focuses emergent patterns of interpersonal interaction and the resulting ties of interpersonal trust. As a complement and contrast to both March and Olsen’s influential new institutionalist "logic of appropriateness" and to economic models of organization, I propose a social network model of agency: the "logic of interpersonal trust".



In my case study, I show how, during the 1989/1990 democratization of East Germany, pre-existing social network ties guided informal cooperation, recruitment and programmatic development in the reformation of the East German communist party SED into the PDS. With the help of interviews, auto-biographies and documents, I retrace the takeover of the SED as a process of social network entrepreneurship. I also show how feminist ideas and feminist candidates accessed the reforming PDS through bridges of interpersonal trust, resulting in a surprising programmatic turn to feminism and a quota for women.



A separate chapter discusses the importance of social similarity for the formation of social network ties. A model of "the strength of similarity" is proposed, which helps explain the strengths as well as limited flexibility of informal structures, such as same-gender informal circles. The book also includes a brief critique of the feminist critique of democratic revolutions and of the determinist tendencies of feminist theory.



Social network approaches should be relevant for example to rapid political transitions, such as the democratizations of former East Bloc countries, where old institutions succumbed to external pressures for reform. Where institutional structures are weaker, social network structures are likely to be more salient. Social network approaches may also be relevant to ongoing information age transformations, such as emerging forms of less hierarchical, more complex and informal inter-organizational networks.

Disputation

2001-04-27
10:15
The department of political science, Eden room 116, Lund University
  • Johan P. Olsen (Professor)

Nyckelord

  • Political Science
  • East Germany
  • PDS
  • SED
  • feminism
  • gender
  • political party
  • communicative action
  • logic of appropriateness
  • garbage-can decision-making
  • interpersonal trust
  • institutional change
  • social network
  • new institutionalism
  • structuration
  • Giddens
  • path-dependence
  • Political and administrative sciences
  • Statsvetenskap
  • förvaltningskunskap

Övriga

Published
  • ISSN: 0460-0037
  • ISBN: 91-88306-27-5

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu.se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen