Epidemiological studies of risk factors for injuries in an adult population
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Dödligheten i skador i Sverige har under de senaste årtiondena minskat, en minskning som idag dock har planat ut. Antalet dödade i transportolyckor och i arbetsplatsolyckor i Sverige har minskat under de senaste 40 åren vilket kan ses som ett resultat av ett effektivt säkerhetsarbete. När det gäller fallolyckor så har däremot andelen som dör av sina skador ökat markant under de senaste åren. Förutom dödlighet så behöver varje år cirka 135 000 människor i Sverige sjukhusvård till följd av skador. Exakt hur många som totalt skadas i Sverige varje år är dock svårt att uppskatta då någon heltäckande nationell skaderegistrering inte existerar. Nästan hälften av alla skador som kräver inläggning på sjukhus utgörs av fallskador (46%), skador i trafiken står för ca 7%, avsiktliga självtillfogade skador för 5% samt skador till följd av våldshandlingar för 2%. Utöver mänskligt lidande renderar skador dessutom stora kostnader för samhället varje år. Orsakerna till att människor skadas varierar mellan olika typer av skador, och därför kategoriseras skadorna efter uppkomstmekanism: oavsiktliga skador (där inget uppsåt till skadan finns ex. olycksfall) och avsiktliga skador (där ett uppsåt finns ex. avsiktlig självtillfogad skada och avsiktlig våldsskada). Det finns många faktorer som i tidigare studier visats påverka risken att råka ut för skador som t.ex. förekomst av kroniska sjukdomar, läkemedelsanvändning, och yttre faktorer i omgivningen, men också sociodemografiska faktorer såsom ålder, kön, etnicitet, utbildning och ekonomi. Det är dock få studier av dessa riskfaktorer som är genomförda på en hel vuxen befolkning. Syftet med avhandlingen var att undersöka sambandet mellan sociodemografiska faktorer, tidigare sjukdomar/skador, användning av psykofarmaka och uppkomsten av skador. Det empiriska underlaget utgjordes av data ur databasen LOMAS (Longitudinal Multilevel Analysis in Scania) vilken innehåller uppgifter från olika register innefattande sjukvårdskonsumtion, medicinering och sociodemografiska faktorer.
Syftet med den första studien (Paper I) var att undersöka sambandet mellan och användning av psykofarmaka (t.ex. smärtstillande, antidepressiva mediciner, sömn- och lugnande mediciner) och transportolyckor respektive fallolyckor i Skånes befolkning (18 år och äldre). Resultaten visade att en tredjedel av de medelålders och nästan hälften av de äldre hade använt psykofarmaka under en 18-månaders period. Resultaten visade vidare ett ökat odds för att råka ut för fallolyckor bland psykofarmakaanvändare i alla åldersgrupper. Användning av psykofarmaka ökade även oddset för en trafikolycka i de flesta åldersgrupper. Dessutom visade studien att de som varit med om en trafikolycka tidigare betydligt oftare råkade ut för en ny trafikolycka.
Syftet med den andra studien (Paper II) var att undersöka sambandet mellan användning av psykofarmaka (t.ex. smärtstillande, antidepressiva mediciner, sömn- och lugnande mediciner) och fallolyckor bland personer i Skåne som var 65 år och äldre. Studien visade ett tydligt samband mellan användningen av psykofarmaka under en tremånadersperiod och uppkomsten av en fallolycka. Högst odds återfanns under den första veckan av medicineringen, som då var mer än fyrdubblat. Dessutom visade studien att personer som levde ensamma alternativt hade fallit tidigare hade ett ökat odds för en fallolycka.
Syftet med den tredje studien (Paper III) var att identifiera riskfaktorer för en våldsskada. Studien visade att ung ålder, låg inkomst, låg utbildningsnivå, att vara ensamstående och att vara född utanför Norden var faktorer som ökade oddset för att utsättas för en våldsskada. Våldsskador var vidare vanligare bland män än bland kvinnor. Dessutom var personer med diagnostiserad depression och alkoholmissbruk mer utsatta än andra. Även användning av psykofarmaka ökade oddset för en våldsskada, liksom att ha varit utsatt för en våldsskada tidigare.
Syftet med den fjärde studien (Paper IV) var att identifiera riskfaktorer för en avsiktlig självtillfogad skada. Faktorer som i studien visade sig öka oddset för denna typ av skada var att vara ung eller medelålders, ha låg inkomst och att vara född i Norden. Att ha neurologiska eller psykiatriska sjukdomar, alkohol- eller drogmissbruk eller att tidigare avsiktligt skadat sig själv var faktorer som kraftigt ökade oddset för en självtillfogad skada. Användningen av psykofarmaka visade på ett dos-respons samband med uppkomsten av en avsiktlig självtillfogad skada.
Slutsatsen man kan dra av denna avhandling är att individens socioekonomiska ställning, förekomst av sjukdom och medicinering med psykofarmaka, utgör riskfaktorer för uppkomsten av skador. Med tanke på mängden skador som sker och de konsekvenser som dessa får, är skador och dess riskfaktorer ett viktigt forskningsområde. En ökad medvetenhet, både hos den enskilde individen och i samhället i övrigt, om dessa riskfaktorer förbättrar vidare möjligheten till effektiva preventiva insatser för att reducera antalet skador.
Dödligheten i skador i Sverige har under de senaste årtiondena minskat, en minskning som idag dock har planat ut. Antalet dödade i transportolyckor och i arbetsplatsolyckor i Sverige har minskat under de senaste 40 åren vilket kan ses som ett resultat av ett effektivt säkerhetsarbete. När det gäller fallolyckor så har däremot andelen som dör av sina skador ökat markant under de senaste åren. Förutom dödlighet så behöver varje år cirka 135 000 människor i Sverige sjukhusvård till följd av skador. Exakt hur många som totalt skadas i Sverige varje år är dock svårt att uppskatta då någon heltäckande nationell skaderegistrering inte existerar. Nästan hälften av alla skador som kräver inläggning på sjukhus utgörs av fallskador (46%), skador i trafiken står för ca 7%, avsiktliga självtillfogade skador för 5% samt skador till följd av våldshandlingar för 2%. Utöver mänskligt lidande renderar skador dessutom stora kostnader för samhället varje år. Orsakerna till att människor skadas varierar mellan olika typer av skador, och därför kategoriseras skadorna efter uppkomstmekanism: oavsiktliga skador (där inget uppsåt till skadan finns ex. olycksfall) och avsiktliga skador (där ett uppsåt finns ex. avsiktlig självtillfogad skada och avsiktlig våldsskada). Det finns många faktorer som i tidigare studier visats påverka risken att råka ut för skador som t.ex. förekomst av kroniska sjukdomar, läkemedelsanvändning, och yttre faktorer i omgivningen, men också sociodemografiska faktorer såsom ålder, kön, etnicitet, utbildning och ekonomi. Det är dock få studier av dessa riskfaktorer som är genomförda på en hel vuxen befolkning. Syftet med avhandlingen var att undersöka sambandet mellan sociodemografiska faktorer, tidigare sjukdomar/skador, användning av psykofarmaka och uppkomsten av skador. Det empiriska underlaget utgjordes av data ur databasen LOMAS (Longitudinal Multilevel Analysis in Scania) vilken innehåller uppgifter från olika register innefattande sjukvårdskonsumtion, medicinering och sociodemografiska faktorer.
Syftet med den första studien (Paper I) var att undersöka sambandet mellan och användning av psykofarmaka (t.ex. smärtstillande, antidepressiva mediciner, sömn- och lugnande mediciner) och transportolyckor respektive fallolyckor i Skånes befolkning (18 år och äldre). Resultaten visade att en tredjedel av de medelålders och nästan hälften av de äldre hade använt psykofarmaka under en 18-månaders period. Resultaten visade vidare ett ökat odds för att råka ut för fallolyckor bland psykofarmakaanvändare i alla åldersgrupper. Användning av psykofarmaka ökade även oddset för en trafikolycka i de flesta åldersgrupper. Dessutom visade studien att de som varit med om en trafikolycka tidigare betydligt oftare råkade ut för en ny trafikolycka.
Syftet med den andra studien (Paper II) var att undersöka sambandet mellan användning av psykofarmaka (t.ex. smärtstillande, antidepressiva mediciner, sömn- och lugnande mediciner) och fallolyckor bland personer i Skåne som var 65 år och äldre. Studien visade ett tydligt samband mellan användningen av psykofarmaka under en tremånadersperiod och uppkomsten av en fallolycka. Högst odds återfanns under den första veckan av medicineringen, som då var mer än fyrdubblat. Dessutom visade studien att personer som levde ensamma alternativt hade fallit tidigare hade ett ökat odds för en fallolycka.
Syftet med den tredje studien (Paper III) var att identifiera riskfaktorer för en våldsskada. Studien visade att ung ålder, låg inkomst, låg utbildningsnivå, att vara ensamstående och att vara född utanför Norden var faktorer som ökade oddset för att utsättas för en våldsskada. Våldsskador var vidare vanligare bland män än bland kvinnor. Dessutom var personer med diagnostiserad depression och alkoholmissbruk mer utsatta än andra. Även användning av psykofarmaka ökade oddset för en våldsskada, liksom att ha varit utsatt för en våldsskada tidigare.
Syftet med den fjärde studien (Paper IV) var att identifiera riskfaktorer för en avsiktlig självtillfogad skada. Faktorer som i studien visade sig öka oddset för denna typ av skada var att vara ung eller medelålders, ha låg inkomst och att vara född i Norden. Att ha neurologiska eller psykiatriska sjukdomar, alkohol- eller drogmissbruk eller att tidigare avsiktligt skadat sig själv var faktorer som kraftigt ökade oddset för en självtillfogad skada. Användningen av psykofarmaka visade på ett dos-respons samband med uppkomsten av en avsiktlig självtillfogad skada.
Slutsatsen man kan dra av denna avhandling är att individens socioekonomiska ställning, förekomst av sjukdom och medicinering med psykofarmaka, utgör riskfaktorer för uppkomsten av skador. Med tanke på mängden skador som sker och de konsekvenser som dessa får, är skador och dess riskfaktorer ett viktigt forskningsområde. En ökad medvetenhet, både hos den enskilde individen och i samhället i övrigt, om dessa riskfaktorer förbättrar vidare möjligheten till effektiva preventiva insatser för att reducera antalet skador.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2012
Språk
Engelska
Publikation/Tidskrift/Serie
Lund University Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series
Volym
2012:55
Fulltext
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Social Medicine and Health Policy
Ämne
- Environmental Health and Occupational Health
- Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy
Nyckelord
- Epidemiologi
- injury
- accident
- sociodemographic factors
Status
Published
Forskningsgrupp
- Social Medicine and Health Policy
Handledare
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISSN: 1652-8220
- ISBN: 978-91-87189-18-0
Försvarsdatum
21 september 2012
Försvarstid
09:00
Försvarsplats
Jubileumsaulan, Jan Waldenströms gata 5, Skånes Universitetssjukhus Malmö
Opponent
- Lucie Laflamme (Professor)