Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Le récit conversationnel en situation exolingue de français : Formes, types et fonctions

Författare:
Publiceringsår: 2003
Språk: Franska
Sidor:
Publikation/Tidskrift/Serie: Études Romanes de Lund
Volym: 68
Dokumenttyp: Doktorsavhandling
Förlag: Department of Romance Languages

Sammanfattning

Popular Abstract in Swedish

Syftet med studien har varit att, genom huvudsakligen kvalitativ beskrivning, studera narrativ sekvens, d v s berättelsen, i exolingvala samtal mellan infödd och icke infödd (svensktalande studenter) talare av franska. Den teoretiska ramen sträcker sig från textlingvistik (Revaz, Adam, Bronckart etc.) till konversationsanalys (Labov, Sacks, Norrick, Laforest, Kerbrat-Orecchioni, Bres, Norrby etc.). Arbetet baseras på Corpus Westin som består av 35 informella spontana konversationer (24 exolingvala och 11 endolingvala varav 3 på franska och 8 på svenska). Varje kapitel behandlar en aspekt av berättelse i samtal. Efter ett första introducerande kapitel tas i kapitel 2 upp hur den narrativa texten placerar sig som utveckling av ett ämne i samtalet. Här följs Traverso’s modell om familjära samtal (1996). Kapitel 3 jämför de grundläggande strukturerna i skriven och talad berättelse och diskuterar några speciella karaktärsdrag för berättelse i samtal : berättelsens introduktion i samtalssituationen, tempusanvändning, fenomenen bakgrund och förgrund, berättelsens värde, röster i berättelsen, generaliseringar och återkoppling. Kapitel 4 analyserar tre aspekter av berättelsen i exolingvala samtal nämligen former som berättelsen tar i samtalet (auto- / heterointroduktion, kontinuitet / diskontinuitet, att berätta tillsammans och berättelsen som eko till en föregående berättelse), typer av ämnen som behandlas i berättelserna (privata kulturella, historiska och fiktionella) samt funktioner som berättelsen fyller i samtalet (förklarande, argumentativ, underhållande). Kapitel 5 behandlar en speciell form av berättelse i samtalssituation, den återberättade historien, där samma berättare återger en historia för lyssnare i olika samtal. Det övergripande resultatet av studien är att talarnas språkliga kompetens liksom deras profil och samtalsstil spelar en avgörande roll för struktur och produktion av berättelser i samtal. Berättelsens introduktion i samtalet är nära relaterad till dominansförhållanden. Den icke infödde talaren tenderar att efterfråga berättelser från den infödde talaren för att underlätta sin egen roll i samtalet medan den infödde talaren ofta själv introducerar en berättelse. Berättelser som är producerade av icke infödda talare innehåller ofta ett större mått av diskontinuitet än berättelser som produceras av infödda talare. I de få exempel som finns i vårt material på en berättelse som produceras tillsammans av två talare behandlas ämnen av kulturell eller historisk natur eftersom våra informanter inte delar några personliga erfarenheter. Berättelsen som eko till en föregående är problematisk för de icke infödda talarna eftersom denna form av berättande kräver en god språklig förmåga både vad gäller förståelse och produktion. Analysen av ämnestyper visar att både infödda och icke infödda talare producerar berättelser med privata och kulturella ämnen i lika stor utsträckning. Däremot är berättelser med historiska och fiktionella ämnen nästan uteslutande producerade av infödda talare. Vad gäller berättelsens funktion i samtalet så är den förklarande och den argumentativa funktionen de vanligast förekommande. Vid en jämförelse av typer och funktioner framkom det att berättelser med historiska ämnen ofta har en föklarande funktion samt att funktionerna är jämnt fördelade mellan berättelser med privata och kulturella ämnen. När det gäller skillnader mellan olika varianter av samma berättelse i återberättade historier befanns lyssnarens profil och införandet av berättelsen i samtalet vara de två viktigaste faktorerna. De versioner som producerades av icke infödda talare blev mer kontinuerliga och koherenta när de berättades för andra eller tredje gången. Förhoppningen är att dessa forskningsresultat kommer att ha betydelse för kunskapen om hur svensktalande studenter agerar i samtalssituation och i längden också hur man kan föra dessa inlärare närmare målspråket.
The aim of this study is to examine, through a mainly qualitative description, the narrative in exolingual conversations in French between non-native speakers (NNS) (Swedish students) and native speakers (NS). The theoretical frame ranges from text linguistics (Revaz, Adam, Bronckart etc.) to conversation analysis (Labov, Sacks, Norrick, Laforest, Kerbrat-Orecchioni, Bres, Norrby etc.). The study is based on Corpus Westin which consists of 35 informal spontaneous conversations (24 exolingual and 11 endolingual, 3 in French and 8 in Swedish). Each chapter deals with a certain aspect of the conversational narrative. After a first introductory chapter, chapter 2 deals with the narrative text as a thematic development in the flow of conversation following Traverso’s model of familiar conversations (1996). Chapter 3 compares the basic structures of written and conversational narrative and discusses some particular characteristics of the conversational narrative: the inscription in the act of production, the use of verbal tempora, the phenomenon of background and foreground, reportability, multiplicity of voices, generalisations and back-channel signals. Chapter 4 analyses three aspects of the conversational narrative in exolingual interactions: forms (auto- / heterointroduction, continuity / discontinuity, co-narration and echoic narration), types (private, cultural, historical and fictional) and functions (explicative, argumentative and anecdotal). Chapter 5 deals with a particular form of conversational narrative, the retold story, where the same event is told by the same narrator to different narratees. The main results of this study are that the linguistic competence of the participants as well as their profile and conversational styles play an important role in the structure of the conversational narrative. Its inscription in the conversation is intimately related with manners of dominance so that the NNS tend to request narrations from the NS to facilitate their own conversational task whereas the NS often auto-introduce their narratives. Narratives produced by NNS tend to be more discontinuous than those produced by NS. The examples of co-narration, rare in our corpus, deal with cultural or historical themes since the speakers do not share any personal experiences. Echoic narrations are problematic for the NNS since they require good linguistic skills. The analysis of the types of narratives reveals that private as well as cultural ones are produced in almost equal numbers by NS and NNS whereas historical and fictional narratives are almost exclusively produced by the NS. Concerning the functions, the argumentative and the explicative are the ones most frequently used. When comparing types and functions it was found that historical narrations often have an explicative function and that the functions are equally distributed over the cultural and the private narrative. The profile of the narratee and the insertion of the narrative in the conversation were found to be the most important factors for the differences in retold stories. The versions of NNS tended to be more continuous and coherent when retold for the second or third time.

Disputation

2003-10-25
10:15
Institutionen för kulturvetenskaper, Biskopsgatan 7, Lund
  • Véronique Traverso

Nyckelord

  • Languages and Literature
  • back-channel signals
  • Corpus Westin
  • French language
  • reportability
  • anecdotal)
  • narrator – narratee
  • Conversational narrative
  • exolingual – endolingual
  • forms of conversational narrative (auto-introduction
  • Franska språket
  • hetero-introduction
  • co-narration
  • continuity – discontinuity
  • echoic narration
  • types of conversational narrative (private
  • retold story)
  • Linguistics
  • Lingvistik
  • cultural
  • historical
  • functions of conversational narrative (argumentative
  • explicative
  • fictive)

Övriga

Published
  • Paul Touati
  • ISSN: 0347-0822
  • ISBN: 91-973886-6-1

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu.se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen