Depressive Personality Disorder : Construct, measurement, clinical correlates, and treatment outcome
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Depression är ett allvarligt och potentiellt förödande hälsoproblem som drabbar flera miljontals människor i världen. Trots framsteg inom depressionsforskningen återstår flera frågor kring varför vissa individer upplever depression, och andra inte, och varför vissa blir hjälpta av behandling, och andra inte. Den forskning som rapporteras här tar som utgångspunkt hypotesen att studier av personer med depressiva personlighetsdrag (depressive personality disorder, DPD) kan bidra till att ge svar på dessa frågor. DPD definieras som ett bestående mönster av depressiva tankar och beteenden som uppstår tidigt under barndomen, och som uppträder i ett flertal kontexter. Symtomen utmärks huvudsakligen av en glädjelös stämning, pessimism, känslor av skuld och ånger, övertygelse om den egna otillräckligheten, låg självuppskattning, en kritisk, klandrande och förringande självkänsla, och en negativistisk, kritisk och fördömande inställning till andra. Ett syfte med avhandlingsarbetet var att samla information kring denna typ av personlighetsmönster bland personer i allmänhet och bland personer som söker hjälp för psykiska problem. Avhandlingsarbetet syftar också till att undersöka i vilken utsträckning dessa depressiva drag ändras eller är stabila över tid. Slutligen syftar avhandlingsarbetet till att undersöka om personer med DPD svarar på behandling av psykiska problem, särskilt depression, på ett annat sätt än personer utan DPD. Arbetet genomfördes inom ramen för tre empiriska studier.
Studie 1 (Artikel I) syftade till att utveckla och utvärdera en svensk version av Depressive Personality Disorder Inventory med målet att kunna använda den för att insamla data kring DPD hos svensktalande personer. Bland de 255 undersökningsdeltagarna uppvisade ungefär en av 10 tydliga tecken på att lida av DPD. Jämfört med de övriga deltagarna uppvisade DPD-gruppen i högre utsträckning depression, ångest, bekymmer och grubblande och i mindre utsträckning positiv självuppskattning, optimism, hopp och positiv livskvalitet.
I studie 2 (Artikel II) undersöktes en grupp av 159 individer som fick psykologisk behandling vid en universitetsklinik. En stor procentandel av dem (44 %) uppvisade tecken på att lida av DPD vid början av behandlingen. Deras grad av depressiva personlighetsdrag minskade dock i signifikant utsträckning under behandlingen, och endast 11 % av dem visade tecken på DPD vid behandlingens slut. Förekomst av DPD hade inte någon negativ effekt på psykoterapins utkomst, utan tvärtom visade de med DPD större förbättringar vad gäller depressiva symtom och allvarlighetsgrad av symtom i allmänhet, jämfört med dem som inte hade DPD.
I studie 3 (Artikel III) undersöktes DPD i en stor grupp av psykiatriska öppenvårdspatienter (N = 680), diagnosticerade som kroniskt depressiva. Dessa erhöll enligt en randomiserad design antingen 12 veckors behandling med det antidepressiva medlet nefazodone (200-600 mg/day), eller Cognitive Behavioral-Analysis System of Psychotherapy (16-20 sessioner) eller en kombination av dessa båda. Trettiosex procent av patienterna uppvisade DPD före behandling, men detta hade ingen negativ påverkan på deras depressionsbehandling. Det är samtidigt oklart om behandlingen ledde till en minskning av depressiva personlighetsdrag då ingen bedömning gjordes av graden av DPD efter avslutad behandling.
Sedda i sin helhet talar resultaten i dessa tre studier för att individer med DPD upplever psykiskt lidande i betydande grad före behandling, och att många av dessa inte längre uppvisar DPD efter behandling. Ytterligare forskning behövs för att undersöka om behandlingen är en direkt orsak till sådana förändringar i depressiva drag, eller om DPD endast ökar under perioder av psykiskt lidande, och sedan återgår till sin normala nivå parallellt med symtomförbättringen.
Depression är ett allvarligt och potentiellt förödande hälsoproblem som drabbar flera miljontals människor i världen. Trots framsteg inom depressionsforskningen återstår flera frågor kring varför vissa individer upplever depression, och andra inte, och varför vissa blir hjälpta av behandling, och andra inte. Den forskning som rapporteras här tar som utgångspunkt hypotesen att studier av personer med depressiva personlighetsdrag (depressive personality disorder, DPD) kan bidra till att ge svar på dessa frågor. DPD definieras som ett bestående mönster av depressiva tankar och beteenden som uppstår tidigt under barndomen, och som uppträder i ett flertal kontexter. Symtomen utmärks huvudsakligen av en glädjelös stämning, pessimism, känslor av skuld och ånger, övertygelse om den egna otillräckligheten, låg självuppskattning, en kritisk, klandrande och förringande självkänsla, och en negativistisk, kritisk och fördömande inställning till andra. Ett syfte med avhandlingsarbetet var att samla information kring denna typ av personlighetsmönster bland personer i allmänhet och bland personer som söker hjälp för psykiska problem. Avhandlingsarbetet syftar också till att undersöka i vilken utsträckning dessa depressiva drag ändras eller är stabila över tid. Slutligen syftar avhandlingsarbetet till att undersöka om personer med DPD svarar på behandling av psykiska problem, särskilt depression, på ett annat sätt än personer utan DPD. Arbetet genomfördes inom ramen för tre empiriska studier.
Studie 1 (Artikel I) syftade till att utveckla och utvärdera en svensk version av Depressive Personality Disorder Inventory med målet att kunna använda den för att insamla data kring DPD hos svensktalande personer. Bland de 255 undersökningsdeltagarna uppvisade ungefär en av 10 tydliga tecken på att lida av DPD. Jämfört med de övriga deltagarna uppvisade DPD-gruppen i högre utsträckning depression, ångest, bekymmer och grubblande och i mindre utsträckning positiv självuppskattning, optimism, hopp och positiv livskvalitet.
I studie 2 (Artikel II) undersöktes en grupp av 159 individer som fick psykologisk behandling vid en universitetsklinik. En stor procentandel av dem (44 %) uppvisade tecken på att lida av DPD vid början av behandlingen. Deras grad av depressiva personlighetsdrag minskade dock i signifikant utsträckning under behandlingen, och endast 11 % av dem visade tecken på DPD vid behandlingens slut. Förekomst av DPD hade inte någon negativ effekt på psykoterapins utkomst, utan tvärtom visade de med DPD större förbättringar vad gäller depressiva symtom och allvarlighetsgrad av symtom i allmänhet, jämfört med dem som inte hade DPD.
I studie 3 (Artikel III) undersöktes DPD i en stor grupp av psykiatriska öppenvårdspatienter (N = 680), diagnosticerade som kroniskt depressiva. Dessa erhöll enligt en randomiserad design antingen 12 veckors behandling med det antidepressiva medlet nefazodone (200-600 mg/day), eller Cognitive Behavioral-Analysis System of Psychotherapy (16-20 sessioner) eller en kombination av dessa båda. Trettiosex procent av patienterna uppvisade DPD före behandling, men detta hade ingen negativ påverkan på deras depressionsbehandling. Det är samtidigt oklart om behandlingen ledde till en minskning av depressiva personlighetsdrag då ingen bedömning gjordes av graden av DPD efter avslutad behandling.
Sedda i sin helhet talar resultaten i dessa tre studier för att individer med DPD upplever psykiskt lidande i betydande grad före behandling, och att många av dessa inte längre uppvisar DPD efter behandling. Ytterligare forskning behövs för att undersöka om behandlingen är en direkt orsak till sådana förändringar i depressiva drag, eller om DPD endast ökar under perioder av psykiskt lidande, och sedan återgår till sin normala nivå parallellt med symtomförbättringen.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2012
Språk
Engelska
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Printus
Ämne
- Psychology
Nyckelord
- depression
- personality disorder
- treatment
- DPD
- Depressive Personality Disorder
- psychometric
Status
Published
Handledare
- Lars-Gunnar Lundh
- Aki Johanson
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISBN: 978-91-7473-197-2
Försvarsdatum
20 januari 2012
Försvarstid
13:15
Försvarsplats
Edens hörsal, Paradisgatan 5H, Lund
Opponent
- Jerker Hetta (Professor)