Organizational creativity and psychological well-being : Contextual aspects on organizational creativity and psychological well-being from an open systems perspective
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Organisationskreativitet och psykologiskt v älbefinnande. I den föreliggande avhandling föreslås det att hur kreativitet och innovation uttrycks i organisationen är kontextberoende. Att kreativitet och innovation kan bidra till en ekonomisk tillväxt är allmänt känt. I denna avhandling föreslås det att kreativtet och innovation också kan leda till ett bättre psykologiskt välbefinnande för individen. Syftet är saledes att undersöka den den sociala kontextens relation till kreativitet och innovation samt att undersöka relationen mellan ett psykologiskt valbefinnade och kreativitet och innovation i organisationen. Det empiriska materialet som ligger till grund för denna avhandling kommer från två globala processorganisationer. Studie I och II är således baserade på samma deltagare, drygt halften akademiker och halften icke-akademiker (totalt 94 resp. 95) och organisation (företag A) samt även delvis samma skalor. Deltagarna i studie III var 13 utvecklings-ingenjörer från en annan organisation (företag B).
Resultatet av studie I visade att tillsammans var organisationsklimat, teamklimat, relation/förändrings-orienterat ledarskap, arbetsresurser och arbetsbelastningar signifikant relateterade till organisationskreativitet och innovation. De enskilda relationerna visade dock att endast organisationsklimat och arbetsresurser var av relevans for bedömningen av organisationen som kreativ och innovativ. Vidare pekade resultaten på att organisationskreativitet och innovation möjligtvis föregås av ett psykologiskt välbefinnande.
Resultatet av studie II visade att ju mer man bedömde organisationsklimatet som kreativt, ju mer relations-orientaret ledarskapet uppfattades, desto mindre stress upplevde man som anstalld.Vidare visade resultatet av studie II att kvinnorna upplevde mer stress och arbetsbelastning än män. Anställda med icke-akademisk utbildning upplevde klimatet för kreativitet som mindre fördelsaktigt och ledarskapet som mer kontrollerande och produktions-orienterat. Detta resultat får delvis stöd i tidigare forskning som har visa att kvinnor ofta stöter på fler barriärer i arbetslivet an män samt att personer med högre status i organisationen har fler tillgångar och möjligheter an dem med lägre status.
Med syftet att undersöka hur kreativitet uttrycks i en kontext bestående av utvecklingsingenjörer pekade resultatet av studie III på att det inte finns utrymme eller möjligheter att vara radikalt kreativ p.g.a ekonomiska begränsningar, tidsbrist, organisationsförsvar, politisk kannibalism, samarbetssvårigheter, och svagt intresse för att se helheten. Ingenjörerna rapporterade en upplevelse av en konservativ kreativitet eftersom man sysslade med samma material och samma arbetsmetoder hela tiden, vilket gav dem mindre utrymme för att utveckla sidospår. Denna typ av kreativitet refereras i literaturen som adaptiv kreativ och innebär att man förbättrar det som redan finns medan radikal kreativitet är normbrytande. Resultatet pekade på att även om företaget föredrar den adaptiva kreativiteten sa begränsas även denna av företagets betoning på rutiner och ingrodda sätt att arbeta på.
I sin helhet visade resulaten att hur man upplever kreativitet och innovation är relaterat till kontextuella faktorer samt att organisationskreativitet och innovation kan ha andra fördelar än de rent ekonomiska då relationen till det psykologiska välbefinnandet var signifikant. Dock behövs det mer forskning om kausaliteten och stöd for detta samband.
Organisationskreativitet och psykologiskt v älbefinnande. I den föreliggande avhandling föreslås det att hur kreativitet och innovation uttrycks i organisationen är kontextberoende. Att kreativitet och innovation kan bidra till en ekonomisk tillväxt är allmänt känt. I denna avhandling föreslås det att kreativtet och innovation också kan leda till ett bättre psykologiskt välbefinnande för individen. Syftet är saledes att undersöka den den sociala kontextens relation till kreativitet och innovation samt att undersöka relationen mellan ett psykologiskt valbefinnade och kreativitet och innovation i organisationen. Det empiriska materialet som ligger till grund för denna avhandling kommer från två globala processorganisationer. Studie I och II är således baserade på samma deltagare, drygt halften akademiker och halften icke-akademiker (totalt 94 resp. 95) och organisation (företag A) samt även delvis samma skalor. Deltagarna i studie III var 13 utvecklings-ingenjörer från en annan organisation (företag B).
Resultatet av studie I visade att tillsammans var organisationsklimat, teamklimat, relation/förändrings-orienterat ledarskap, arbetsresurser och arbetsbelastningar signifikant relateterade till organisationskreativitet och innovation. De enskilda relationerna visade dock att endast organisationsklimat och arbetsresurser var av relevans for bedömningen av organisationen som kreativ och innovativ. Vidare pekade resultaten på att organisationskreativitet och innovation möjligtvis föregås av ett psykologiskt välbefinnande.
Resultatet av studie II visade att ju mer man bedömde organisationsklimatet som kreativt, ju mer relations-orientaret ledarskapet uppfattades, desto mindre stress upplevde man som anstalld.Vidare visade resultatet av studie II att kvinnorna upplevde mer stress och arbetsbelastning än män. Anställda med icke-akademisk utbildning upplevde klimatet för kreativitet som mindre fördelsaktigt och ledarskapet som mer kontrollerande och produktions-orienterat. Detta resultat får delvis stöd i tidigare forskning som har visa att kvinnor ofta stöter på fler barriärer i arbetslivet an män samt att personer med högre status i organisationen har fler tillgångar och möjligheter an dem med lägre status.
Med syftet att undersöka hur kreativitet uttrycks i en kontext bestående av utvecklingsingenjörer pekade resultatet av studie III på att det inte finns utrymme eller möjligheter att vara radikalt kreativ p.g.a ekonomiska begränsningar, tidsbrist, organisationsförsvar, politisk kannibalism, samarbetssvårigheter, och svagt intresse för att se helheten. Ingenjörerna rapporterade en upplevelse av en konservativ kreativitet eftersom man sysslade med samma material och samma arbetsmetoder hela tiden, vilket gav dem mindre utrymme för att utveckla sidospår. Denna typ av kreativitet refereras i literaturen som adaptiv kreativ och innebär att man förbättrar det som redan finns medan radikal kreativitet är normbrytande. Resultatet pekade på att även om företaget föredrar den adaptiva kreativiteten sa begränsas även denna av företagets betoning på rutiner och ingrodda sätt att arbeta på.
I sin helhet visade resulaten att hur man upplever kreativitet och innovation är relaterat till kontextuella faktorer samt att organisationskreativitet och innovation kan ha andra fördelar än de rent ekonomiska då relationen till det psykologiska välbefinnandet var signifikant. Dock behövs det mer forskning om kausaliteten och stöd for detta samband.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2007
Språk
Engelska
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Department of Psychology, Lund University
Ämne
- Psychology
Nyckelord
- work resources and workload
- organizational culture
- Industrial psychology
- leadership
- climate
- stress
- organizational creativity and innovation
- psychological well-being
- Arbetspsykologi
- industripsykologi
Status
Published
Handledare
- Curt R Johansson
- Ingegerd Carlsson
- Ingrid Dackert
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISBN: 978-91-628-7210-6
Försvarsdatum
23 maj 2007
Försvarstid
14:55
Försvarsplats
Nya Fest, AF-borgen, Lund
Opponent
- Jan Forslin (Professor)