Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Neuropsychological Function After Coronary Artery Bypass Grafting

Författare:
  • Cecilia Dautovic Bergh
Publiceringsår: 2007
Språk: Engelska
Sidor:
Publikation/Tidskrift/Serie: The Annals of Thoracic Surgery; Scandinavian Cardiovascular Journal
Dokumenttyp: Doktorsavhandling
Förlag: Department of Psychology, Lund University

Sammanfattning

Popular Abstract in Swedish

Trots omfattande forskning är förståelsen för diffus hjärnpåverkan efter hjärtkirurgi och dess kliniska betydelse ofullständig. Avhandlingens syfte har varit att kartlägga kognitiv funktion efter kranskärlskirurgi och undersöka de kliniska konsekvenserna därav.



Med neuropsykologiska test, intervjuer och frågeformulär har patienters subjektiva och objektiva kognitiva funktionsnivå efter kranskärlskirurgi mätts. Äggviteämnet S100B har också prövats som markör för hjärnpåverkan, dödlighet, neuropsykologiska testresultat och emotionellt välbefinnande.



Resultaten visar att



1. Valet av statistisk definition och neuropsykologiska metoder är avgörande för hur många patienter som definieras som kognitivt försämrade efter kranskärlskirurgi.



2. Inga skillnader fanns mellan patienter efter kranskärlskirurgi eller ballongdilatation (PCI) och deras makar avseende uppskattning av patientens minne, uppmärksamhet, emotionella välbefinnande, social funktion och allmänna hälsa 1-2 år efter respektive ingrepp. Minnesfunktion var enda området som patienterna i båda grupperna bedömde som försämrat jämfört med före ingreppet.



3. Förhöjda nivåer av äggviteämnet S100B 2 dagar efter hjärtkirurgi är en oberoende prediktor för dödlighet efter 1-3 år.



4. Patienter med förhöjda nivåer av S100B 2 dagar efter en hjärtoperation hade förhöjd state och trait ångest och sämre självuppskattad fysisk funktion 3-6 år efter operationen. S100B var en oberoende prediktor av ångestnivå. Det fanns inga skillnader i neuropsykologiska testresultat mellan patienter med och utan förhöjda S100B nivåer.



Sammanfattningsvis är definitionen av kognitiv försämring och val av neuropsykologiska metoder avgörande för incidensen av diffus kognitiv dysfunktion after kranskärlskirurgi. Det fanns inga skillnader i subjektiv kognitiv funktionsförmåga 1-2 år efter kranskärlskirurgi mellan patienter som genomgått kranskärlskirurgi jämfört med matchade patienter som genomgått ballongvidgning med PCI. Patienternas skattningar av kognitiv funktion överensstämde med make/makes skattningar. I denna avhandling fanns inget stöd för att äggviteämnet S100B skulle vara en prediktor för kognitiv funktionsnivå 3-6 år efter en hjärtoperation med hjärt- lungmaskin. Däremot var S100B en stark prediktor för överlevnad och state och trait ångest flera år efter operationen. Orsakerna till de förhöjda S100B nivåerna är ännu okända.
Despite considerable research efforts, the incidence and mechanisms of diffuse cognitive impairment after coronary artery bypass surgery are not fully understood. The aim of the dissertation was to describe cognitive changes after coronary artery bypass grafting (CABG) and the predictors and consequences thereof.



Neuropsychological tests, interviews and questionnaires were used to assess objective and subjective cognitive function after coronary artery bypass surgery. Protein S100B was also evaluated as a possible biochemical marker for cognitive function, mortality, and emotional state.



The results can be summed up in the following four points:



1. The choice of statistical definition and neuropsychological methods were significant predictors of the incidence of cognitive impairment after coronary artery bypass surgery.



2. There were no differences in subjective patient or spouse ratings of memory, concentration, emotional well-being, social functioning and general health 1-2 years after coronary artery bypass surgery and percutaneous transluminal coronary angioplasty. Only in memory function did patients and spouses report a postprocedural decline.



3. Elevated serum levels of protein S100B (>.3µg/L) 38-42 hours after cardiac surgery were an independent predictor of mortality 1-3 years after surgery.



4. After 3-6 years, patients with elevated S100B 38-42 hours after cardiac surgery had significantly higher state and trait anxiety compared with patients without elevated S100B levels. S100B was an independent predictor of state and trait anxiety. Patients with elevated S100B levels also rated their physical health as poorer. There were no differences in neuropsychological test performance, depression or blind interviewer ratings between the two groups.



In conclusion, statistical and neuropsychological methods are decisive factors in defining the incidence of cognitive impairment after coronary artery bypass surgery. There were no differences in subjective measures of well-being in patients undergoing coronary artery bypass surgery compared with a comparable nonsurgical control group. Both groups reported a decrease in memory function; spouse and patient ratings were in agreement. Elevated S100B two days after surgery was a significant predictor of long-term mortality and anxiety, but not of neuropsychological function. The cause of the postoperative S100B elevation is largely unknown.

Disputation

2007-01-18
14:00
Sal Nya Fest, AF-Borgen, Sandgatan 2, Lund
  • Peter Währborg (Docent)

Nyckelord

  • Psychology
  • Neurologi
  • neuropsychology
  • neurophysiology
  • Neurology
  • coronary artery bypass surgery
  • S100B
  • neuropsychological function
  • neuropsykologi
  • neurofysiologi
  • Psychology
  • Psykologi

Övriga

Published
  • Martin Bäckström
  • Aki Johanson
  • ISBN: 91-628-6918-3
  • LUSADG/SAPS--07/1137-SE

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu.se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen