Neuropsychological Function After Coronary Artery Bypass Grafting
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Trots omfattande forskning är förståelsen för diffus hjärnpåverkan efter hjärtkirurgi och dess kliniska betydelse ofullständig. Avhandlingens syfte har varit att kartlägga kognitiv funktion efter kranskärlskirurgi och undersöka de kliniska konsekvenserna därav.
Med neuropsykologiska test, intervjuer och frågeformulär har patienters subjektiva och objektiva kognitiva funktionsnivå efter kranskärlskirurgi mätts. Äggviteämnet S100B har också prövats som markör för hjärnpåverkan, dödlighet, neuropsykologiska testresultat och emotionellt välbefinnande.
Resultaten visar att
1. Valet av statistisk definition och neuropsykologiska metoder är avgörande för hur många patienter som definieras som kognitivt försämrade efter kranskärlskirurgi.
2. Inga skillnader fanns mellan patienter efter kranskärlskirurgi eller ballongdilatation (PCI) och deras makar avseende uppskattning av patientens minne, uppmärksamhet, emotionella välbefinnande, social funktion och allmänna hälsa 1-2 år efter respektive ingrepp. Minnesfunktion var enda området som patienterna i båda grupperna bedömde som försämrat jämfört med före ingreppet.
3. Förhöjda nivåer av äggviteämnet S100B 2 dagar efter hjärtkirurgi är en oberoende prediktor för dödlighet efter 1-3 år.
4. Patienter med förhöjda nivåer av S100B 2 dagar efter en hjärtoperation hade förhöjd state och trait ångest och sämre självuppskattad fysisk funktion 3-6 år efter operationen. S100B var en oberoende prediktor av ångestnivå. Det fanns inga skillnader i neuropsykologiska testresultat mellan patienter med och utan förhöjda S100B nivåer.
Sammanfattningsvis är definitionen av kognitiv försämring och val av neuropsykologiska metoder avgörande för incidensen av diffus kognitiv dysfunktion after kranskärlskirurgi. Det fanns inga skillnader i subjektiv kognitiv funktionsförmåga 1-2 år efter kranskärlskirurgi mellan patienter som genomgått kranskärlskirurgi jämfört med matchade patienter som genomgått ballongvidgning med PCI. Patienternas skattningar av kognitiv funktion överensstämde med make/makes skattningar. I denna avhandling fanns inget stöd för att äggviteämnet S100B skulle vara en prediktor för kognitiv funktionsnivå 3-6 år efter en hjärtoperation med hjärt- lungmaskin. Däremot var S100B en stark prediktor för överlevnad och state och trait ångest flera år efter operationen. Orsakerna till de förhöjda S100B nivåerna är ännu okända.
Trots omfattande forskning är förståelsen för diffus hjärnpåverkan efter hjärtkirurgi och dess kliniska betydelse ofullständig. Avhandlingens syfte har varit att kartlägga kognitiv funktion efter kranskärlskirurgi och undersöka de kliniska konsekvenserna därav.
Med neuropsykologiska test, intervjuer och frågeformulär har patienters subjektiva och objektiva kognitiva funktionsnivå efter kranskärlskirurgi mätts. Äggviteämnet S100B har också prövats som markör för hjärnpåverkan, dödlighet, neuropsykologiska testresultat och emotionellt välbefinnande.
Resultaten visar att
1. Valet av statistisk definition och neuropsykologiska metoder är avgörande för hur många patienter som definieras som kognitivt försämrade efter kranskärlskirurgi.
2. Inga skillnader fanns mellan patienter efter kranskärlskirurgi eller ballongdilatation (PCI) och deras makar avseende uppskattning av patientens minne, uppmärksamhet, emotionella välbefinnande, social funktion och allmänna hälsa 1-2 år efter respektive ingrepp. Minnesfunktion var enda området som patienterna i båda grupperna bedömde som försämrat jämfört med före ingreppet.
3. Förhöjda nivåer av äggviteämnet S100B 2 dagar efter hjärtkirurgi är en oberoende prediktor för dödlighet efter 1-3 år.
4. Patienter med förhöjda nivåer av S100B 2 dagar efter en hjärtoperation hade förhöjd state och trait ångest och sämre självuppskattad fysisk funktion 3-6 år efter operationen. S100B var en oberoende prediktor av ångestnivå. Det fanns inga skillnader i neuropsykologiska testresultat mellan patienter med och utan förhöjda S100B nivåer.
Sammanfattningsvis är definitionen av kognitiv försämring och val av neuropsykologiska metoder avgörande för incidensen av diffus kognitiv dysfunktion after kranskärlskirurgi. Det fanns inga skillnader i subjektiv kognitiv funktionsförmåga 1-2 år efter kranskärlskirurgi mellan patienter som genomgått kranskärlskirurgi jämfört med matchade patienter som genomgått ballongvidgning med PCI. Patienternas skattningar av kognitiv funktion överensstämde med make/makes skattningar. I denna avhandling fanns inget stöd för att äggviteämnet S100B skulle vara en prediktor för kognitiv funktionsnivå 3-6 år efter en hjärtoperation med hjärt- lungmaskin. Däremot var S100B en stark prediktor för överlevnad och state och trait ångest flera år efter operationen. Orsakerna till de förhöjda S100B nivåerna är ännu okända.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2007
Språk
Engelska
Publikation/Tidskrift/Serie
The Annals of Thoracic Surgery; Scandinavian Cardiovascular Journal
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Department of Psychology, Lund University
Ämne
- Psychology
Nyckelord
- neuropsychology
- neurophysiology
- Neurology
- coronary artery bypass surgery
- S100B
- neuropsychological function
- Psychology
- Neurologi
- neuropsykologi
- neurofysiologi
- Psykologi
Status
Published
Handledare
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISBN: 91-628-6918-3
- LUSADG/SAPS--07/1137-SE
Försvarsdatum
18 januari 2007
Försvarstid
14:00
Försvarsplats
sal Nya Fest, AF-Borgen, Sandgatan 2, Lund
Opponent
- Peter Währborg (Docent)