Mappning mellan systemen för byggklassifikation BSAB 96 och DBK
Författare
Summary, in Swedish
Det svenska byggklassifikationssystemet BSAB 96 och Dansk Byggeklassifikation, DBK, har båda utvecklats med utgångspunkt i den internationella standarden för byggklassifikation ISO 12006-2. DBK:s struktur skiljer sig från andra tillämpningar av ISO 12006-2 genom påverkan av aspektbegreppet från standarden för re-ferenssystematik DS/EN 81346. Trots de gemensamma utgångspunkterna finns det stora skillnader, fram-förallt i klassifikationen av delar av byggnadsverk.
Syftet med detta arbete har varit att undersöka möjligheterna att mappa klasser mellan BSAB 96 och DBK. Som underlag för analys och jämförelse av systemen har utarbetas en teoretiskt välgrundad kompositionell begreppsmodell för den byggda miljön. Begreppsmodellen beskriver den byggda miljön utifrån ett system-synsätt där mindre konstruktioner utgör delar av tekniska system som i sin tur ingår i byggnadsverket som helhet. Delar på varje nivå kan klassificeras både kompositionellt och funktionellt, dvs. med utgångspunkt i sammansättning och inre struktur, respektive funktion i relation till andra konstruktioner och verksamheter som använder den byggda miljön.
DBK följer i princip det synsätt som ligger till grund för den kompositionella begreppsmodellen. DBK har endast en tabell för delar av byggnadsverk. Den första indelningsgrunden är kompositionell, varefter specialisering kan göras bl.a. utifrån en funktionell indelningsgrund. I BSAB 96 finns två tabeller för delar av byggnadsverk. Byggdelar har en funktionell indelningsgrund medan Produktionsresultat har en kompositionell indelningsgrund. Svårigheter uppstår vid mappning mellan klasser med olika indelningsgrund.
Utredningen redovisar mappning av klasser i BSAB 96 och DBK, dels avseende två typer av ytterväggar, dels ett urval övriga klasser av intresse. Mappningen görs med utgångspunkt för referensklasser baserade på den kompositionella begreppsmodellen. Resultatet visar på möjligheter och svårigheter att översätta mellan DBK och BSAB 96. En slutsats av arbetet är att ISO 12006-2 bör kompletteras med en kompositionell be-greppsmodell för byggd miljö och att rekommendationerna för utveckling av tabeller i ISO 12006-2 bör re-videras med utgångspunkt i den kompositionella begreppsmodellen.
I bilagor redovisas de teoretiska grunderna för den kompositionella begreppsmodellen och analysen samt uppbyggnaden av ISO 12006-2, BSAB 96 och DBK.
Syftet med detta arbete har varit att undersöka möjligheterna att mappa klasser mellan BSAB 96 och DBK. Som underlag för analys och jämförelse av systemen har utarbetas en teoretiskt välgrundad kompositionell begreppsmodell för den byggda miljön. Begreppsmodellen beskriver den byggda miljön utifrån ett system-synsätt där mindre konstruktioner utgör delar av tekniska system som i sin tur ingår i byggnadsverket som helhet. Delar på varje nivå kan klassificeras både kompositionellt och funktionellt, dvs. med utgångspunkt i sammansättning och inre struktur, respektive funktion i relation till andra konstruktioner och verksamheter som använder den byggda miljön.
DBK följer i princip det synsätt som ligger till grund för den kompositionella begreppsmodellen. DBK har endast en tabell för delar av byggnadsverk. Den första indelningsgrunden är kompositionell, varefter specialisering kan göras bl.a. utifrån en funktionell indelningsgrund. I BSAB 96 finns två tabeller för delar av byggnadsverk. Byggdelar har en funktionell indelningsgrund medan Produktionsresultat har en kompositionell indelningsgrund. Svårigheter uppstår vid mappning mellan klasser med olika indelningsgrund.
Utredningen redovisar mappning av klasser i BSAB 96 och DBK, dels avseende två typer av ytterväggar, dels ett urval övriga klasser av intresse. Mappningen görs med utgångspunkt för referensklasser baserade på den kompositionella begreppsmodellen. Resultatet visar på möjligheter och svårigheter att översätta mellan DBK och BSAB 96. En slutsats av arbetet är att ISO 12006-2 bör kompletteras med en kompositionell be-greppsmodell för byggd miljö och att rekommendationerna för utveckling av tabeller i ISO 12006-2 bör re-videras med utgångspunkt i den kompositionella begreppsmodellen.
I bilagor redovisas de teoretiska grunderna för den kompositionella begreppsmodellen och analysen samt uppbyggnaden av ISO 12006-2, BSAB 96 och DBK.
Avdelning/ar
- Design Methodology
Publiceringsår
2011
Språk
Svenska
Fulltext
Dokumenttyp
Rapport
Förlag
Projekteringsmetodik, Lunds Universitet, Lunds Tekniska Högskola
Ämne
- Construction Management
Nyckelord
- Byggklassifikation
- BSAB
- DBK
Status
Published
Forskningsgrupp
- Design Methodology
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISRN LUTADL/TAPM - 11/7001 - SE