Learning for safety: Improvements of Swedish authorities’ toolkits for societal resilience
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Denna avhandling föreslår förbättringar av vissa verktyg som svenska myndigheter använder för samhällssäkerhet och krishantering; krishanteringsutvärderingar, krishanteringsövningar samt organisatoriska riskbedömningar. Avhandlingen undersöker även hur visualiseringar av säkerhetskulturdata kan stödja utveckling av säkerhetskultur. Forskningen motiverades av praktiska behov och resultaten kan användas för att underlätta och förbättra arbetet för samhällssäkerhet och samhällelig krishantering.
Empiriska data har hämtats från fem olika svenska offentliga organisationer (tre kommuner och två regioner) genom intervjuer, observationer och frågeformulär. Huvuddelen av forskningen har utförts i nära samarbeten med praktiker. Designvetenskapliga metoder har använts för att nå fram till tillämpbara lösningar på de praktiska problem som motiverat forskningen.
Avhandlingen visar hur brett tillämpbara lärresultat kan uppnås från utvärderingar av enskilda episoder av krishantering. Utvärderingar av krishanteringsinsatser behöver inte nödvändigtvis fokusera på så korrekta beskrivningar som möjligt av vad som skedde. För att stödja utveckling av krishanteringsförmåga bör de i stället kretsa kring alternativa möjligheter. Från en sammanställning av vad som faktiskt hänt kan ett utforskande av möjlig variation medföra brett överförbara lärresultat. Utvärderingsresultat och undersökningar av variation bör spridas till hela organisationen.
Krishanteringsövningar genererar ofta resultat med onödigt smal tillämpbarhet. Den här avhandlingen presenterar ett ramverk som kan hjälpa till att stärka diskussionsbaserade krishanteringsövningars lärandeeffekt. I förberedandet av en övning bör aspekter av verkligheten som antas vara relevanta i framtida instanser av krishantering identifieras. Några av dem bör sedan användas som parametrar i en scenariobeskrivning. Genom diskussioner bör övningsdeltagarna kollektivt ändra parameterbeskrivningen av scenariot. Detta kan medföra delade mentala modeller, och erbjuder variation för de enskilda deltagarna att uppleva. Erfarandet av variation är nödvändigt för lärande och utveckling av förmåga.
Viktiga principer för utformningen av organisatoriska riskbedömningssystem i stora organisationer framförs. Stora organisationer är typiskt hierarkiskt nivåindelade och lateralt delade i tematiska områden. Med sådana strukturer bör första ordningens analyser rörande enskilda organisatoriska enheter utföras enhetsvis på alla nivåer, och andra ordningens analyser med ett systemperspektiv bör utföras för alla aggregerade subsystem upp genom den sammansatta organisationen. I andra ordningens analys behöver data från första ordningens analyser av ingående organisatoriska enheter omanalyseras, med nivåanpassade frågor och metoder. I andra ordningens analys är det inte tillräckligt att bara addera eller slå samman information från första ordningens analyser inom systemet, och kompletterande underlag kan också behövas.
Organisatorisk riskbedömning i stora organisationer möter många kommunikationsutmaningar, som utgör allvarliga hot mot riskbedömningssystemens funktionalitet. Den här avhandlingen presenterar medel mot sådana kommunikationsutmaningar. Till exempel kan skapandet och användandet av delad kunskap, överbrygganden av formella kommunikationsled, användandet av dialog, eller standardisering av delar av kommunikationsarbetet bidra till att reducera hotet från misslyckad kommunikation.
En organisations säkerhetskultur kan utvecklas genom lokalt uppstående förändring, vilket förutsätter att relevant information är tillgänglig för organisationsmedlemmarna. För att stödja sådana förändringsprocesser bör presentationer av insamlad säkerhetskulturdata helst: Underlätta förståelsen av data; Erbjuda relevansstrukturer som passar målgruppen; Tillhandahålla möjligheter att erfara variation; Väcka frågor och inspirera hypotesgenerering; samt Visualisera relationerna mellan olika delar av data.
Denna avhandling föreslår förbättringar av vissa verktyg som svenska myndigheter använder för samhällssäkerhet och krishantering; krishanteringsutvärderingar, krishanteringsövningar samt organisatoriska riskbedömningar. Avhandlingen undersöker även hur visualiseringar av säkerhetskulturdata kan stödja utveckling av säkerhetskultur. Forskningen motiverades av praktiska behov och resultaten kan användas för att underlätta och förbättra arbetet för samhällssäkerhet och samhällelig krishantering.
Empiriska data har hämtats från fem olika svenska offentliga organisationer (tre kommuner och två regioner) genom intervjuer, observationer och frågeformulär. Huvuddelen av forskningen har utförts i nära samarbeten med praktiker. Designvetenskapliga metoder har använts för att nå fram till tillämpbara lösningar på de praktiska problem som motiverat forskningen.
Avhandlingen visar hur brett tillämpbara lärresultat kan uppnås från utvärderingar av enskilda episoder av krishantering. Utvärderingar av krishanteringsinsatser behöver inte nödvändigtvis fokusera på så korrekta beskrivningar som möjligt av vad som skedde. För att stödja utveckling av krishanteringsförmåga bör de i stället kretsa kring alternativa möjligheter. Från en sammanställning av vad som faktiskt hänt kan ett utforskande av möjlig variation medföra brett överförbara lärresultat. Utvärderingsresultat och undersökningar av variation bör spridas till hela organisationen.
Krishanteringsövningar genererar ofta resultat med onödigt smal tillämpbarhet. Den här avhandlingen presenterar ett ramverk som kan hjälpa till att stärka diskussionsbaserade krishanteringsövningars lärandeeffekt. I förberedandet av en övning bör aspekter av verkligheten som antas vara relevanta i framtida instanser av krishantering identifieras. Några av dem bör sedan användas som parametrar i en scenariobeskrivning. Genom diskussioner bör övningsdeltagarna kollektivt ändra parameterbeskrivningen av scenariot. Detta kan medföra delade mentala modeller, och erbjuder variation för de enskilda deltagarna att uppleva. Erfarandet av variation är nödvändigt för lärande och utveckling av förmåga.
Viktiga principer för utformningen av organisatoriska riskbedömningssystem i stora organisationer framförs. Stora organisationer är typiskt hierarkiskt nivåindelade och lateralt delade i tematiska områden. Med sådana strukturer bör första ordningens analyser rörande enskilda organisatoriska enheter utföras enhetsvis på alla nivåer, och andra ordningens analyser med ett systemperspektiv bör utföras för alla aggregerade subsystem upp genom den sammansatta organisationen. I andra ordningens analys behöver data från första ordningens analyser av ingående organisatoriska enheter omanalyseras, med nivåanpassade frågor och metoder. I andra ordningens analys är det inte tillräckligt att bara addera eller slå samman information från första ordningens analyser inom systemet, och kompletterande underlag kan också behövas.
Organisatorisk riskbedömning i stora organisationer möter många kommunikationsutmaningar, som utgör allvarliga hot mot riskbedömningssystemens funktionalitet. Den här avhandlingen presenterar medel mot sådana kommunikationsutmaningar. Till exempel kan skapandet och användandet av delad kunskap, överbrygganden av formella kommunikationsled, användandet av dialog, eller standardisering av delar av kommunikationsarbetet bidra till att reducera hotet från misslyckad kommunikation.
En organisations säkerhetskultur kan utvecklas genom lokalt uppstående förändring, vilket förutsätter att relevant information är tillgänglig för organisationsmedlemmarna. För att stödja sådana förändringsprocesser bör presentationer av insamlad säkerhetskulturdata helst: Underlätta förståelsen av data; Erbjuda relevansstrukturer som passar målgruppen; Tillhandahålla möjligheter att erfara variation; Väcka frågor och inspirera hypotesgenerering; samt Visualisera relationerna mellan olika delar av data.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2013
Språk
Engelska
Publikation/Tidskrift/Serie
ISRN LUTMDN/TMAT-1026-SE
Fulltext
- Available as PDF - 586 kB
- Download statistics
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Ämne
- Production Engineering, Human Work Science and Ergonomics
Nyckelord
- Societal safety
- Crisis management
- Emergency management
- Learning
- Evaluation
- Exercise
- Risk assessment
- Safety culture
Status
Published
Handledare
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISSN: 1650-9773
- ISBN: 978-91-7473-651-9 (Printed)
- ISBN: 978-91-7473-652-6 (Pdf)
Försvarsdatum
4 oktober 2013
Försvarstid
10:15
Försvarsplats
Lecture Hall, IKDC, Sölvegatan 26, Lund University Faculty of Engineering
Opponent
- Ove Njå (Professor)