Kvalitetsområden för gränslöst lärande. Erfarenheter från tre benchmarkingprojekt rörande e-lärande vid Lunds universitet
Författare
Summary, in Swedish
Benchmarking har blivit en allt vanligare metod för lärosätens kvalitetsarbete. Lunds universitet har deltagit i benchmarkingprojekt organiserade av European Centre for Strategic Management of Universities (ESMU) sedan 2000. Sedan några år tillbaka medverkar Lunds universitet återigen i ett antal internationella projekt rörande benchmarking av e-lärande, nämligen EADTU:s E-xcellence+, ESMU:s eLearning Benchmarking exercise samt the First dual-mode distance learning benchmarking club.
I samband med projekten har det kunnat konstateras att ett kontextuellt och holistiskt perspektiv på e-lärande är av avgörande betydelse. Även komplexiteten inom e-lärande har tydliggjorts. Då individen är ägare av sin egen lärandeprocess måste benchmark ses mer utifrån ett studentperspektiv och inte som hittills mestadels från teknisk synvinkel och managementperspektiv. Att pågående diskurs inom e-lärandeområdet påverkar och har betydelse för hur kritiska framgångsområden kan identifieras har också kunnat konstateras. En konceptuell referensram för kvalitetsområden inom e-lärande i högre utbildning har kunnat formuleras genom projekten.
Diskursen inom e-lärandeområdet visar tydligt på behovet av ett nytt paradigm inom högre utbildning för att möta krav på individualisering, attraktivitet och lärande on demand eller just in time and just in place i ett livslångt lärande-perspektiv. När studenten blir mer delaktig i sitt lärande, som t.ex. vid bruket av öppna digitala lärresurser, kommer lärosäten att behöva genomgå strukturella förändringar, vilket bl.a. innefattar en förändrad roll för lärarna, som snarare kommer att verka som coacher och mentorer. En slutsats från vår aktuella studie är att en omfattande förändring är på väg. Individualisering, tillgänglighet, transparens och hållbar utveckling kommer att bli några av ledorden i denna process.
I samband med projekten har det kunnat konstateras att ett kontextuellt och holistiskt perspektiv på e-lärande är av avgörande betydelse. Även komplexiteten inom e-lärande har tydliggjorts. Då individen är ägare av sin egen lärandeprocess måste benchmark ses mer utifrån ett studentperspektiv och inte som hittills mestadels från teknisk synvinkel och managementperspektiv. Att pågående diskurs inom e-lärandeområdet påverkar och har betydelse för hur kritiska framgångsområden kan identifieras har också kunnat konstateras. En konceptuell referensram för kvalitetsområden inom e-lärande i högre utbildning har kunnat formuleras genom projekten.
Diskursen inom e-lärandeområdet visar tydligt på behovet av ett nytt paradigm inom högre utbildning för att möta krav på individualisering, attraktivitet och lärande on demand eller just in time and just in place i ett livslångt lärande-perspektiv. När studenten blir mer delaktig i sitt lärande, som t.ex. vid bruket av öppna digitala lärresurser, kommer lärosäten att behöva genomgå strukturella förändringar, vilket bl.a. innefattar en förändrad roll för lärarna, som snarare kommer att verka som coacher och mentorer. En slutsats från vår aktuella studie är att en omfattande förändring är på väg. Individualisering, tillgänglighet, transparens och hållbar utveckling kommer att bli några av ledorden i denna process.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2011
Språk
Svenska
Sidor
1-14
Publikation/Tidskrift/Serie
Högre utbildning
Dokumenttyp
Artikel i tidskrift
Förlag
Swednet
Ämne
- Educational Sciences
- Information Studies
Nyckelord
- kvalitet
- benchmarking
- quality assurance
- eLearning
- framgångsområden
Status
Submitted
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISSN: 2000-7558