Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Negotiating Asylum. The EU acquis, Extraterritorial Protection and the Common Market of Deflection

Författare:
Publiceringsår: 2000
Språk: Engelska
Sidor:
Dokumenttyp: Doktorsavhandling
Förlag: Kluwer

Sammanfattning

Popular Abstract in Swedish

Hur tillgängligt är EU för asylsökande? Står Unionens rättsregler i strid med folkrätten? Om så är fallet, hur löser vi konflikten dem emellan? Besitter vi alls medel för att lösa grundläggande konflikter om hur långt rätten skall skydda "utomstående"? Denna avhandling söker svar på frågorna genom att kombinera formaljuridik med statsvetenskapliga förklaringsmodeller. Migrations- och asylrätt slits mellan ett universalistiskt och ett partikularistiskt synsätt, vilket genomsyrar lagstiftnings- och tolkningsfrågor. Medan formaljuridiken är tillräckligt kraftfull för att lösa mindre och specifika konflikter (t ex viseringskravens laglighet i enstaka fall), står den handfallen inför rättsfrågor som för med sig stora krav på resurser (t ex om viseringskrav är diskriminerande överhuvud).



Som bakgrund inför analysen presenteras såväl EU:s instrument - den så kallade acquin - och folkrättens normer. Det visar sig att centrala instrument i Unionens migrations- och asylpolitik kan strida mot folkrätten. Viseringskrav kan i enstaka fall medföra brott mot Europakonventionen. Vidare gör en folkrättskonform tolkning av Dublinkonvention och Spanska Protokollet att deras ursprungliga kontrollfunktion går förlorad. Å andra sidan förblir det oklart huruvida viseringsförpliktelser i sig utgör diskriminering, eller om staterna är rättsligt förpliktade att hjälpa varandra ta emot skyddssökande. Denna oklarhet kan inte avhjälpas genom hänvisningar till statssuveränitet eller mänskliga rättigheters universalitet, eftersom folkrätten lämnar frågan om den enas företräde inför den andra obesvarad. Avhandlingens sista del handlar om demokratins paradox - beslut om uteslutning fattas odemokratiskt. Till sist analyseras Europadomstolen som det demokratiskt mest legitimerade forum för att förhandla fram skydd för flyktingar.
How are access to asylum and other forms of extraterritorial protection regulated in the European Union? Is the EU acquis in these areas in conformity with international law? What tools does international law offer to solve conflicts between them? And, finally, is law capable of bridging the foundational oppositions embedded in migration and asylum issues? This work combines the potential of legal formalism with an analytical framework drawing on political theory. It analyses the argumentative strategies used by international lawyers, exploiting the interpretative methodology of international law as well as elaborate discrimination arguments.



Taking the axiomatic tension between universalism and particularism as a point of departure, the author conceptualises the efforts to harmonise migration and asylum law in the European Union as the result of two interdependent negotiation loops: one taking place among Member States, and another between protection seekers and their host state. An extensive survey of the EU acquis and its institutional framework leads to the conclusion that both are heavily fragmented. The EU acquis contains not a single binding instruments securing the interests of protection seekers, while instruments enhancing migration control are fraught with legal and practical idiosyncrasies. Burden-sharing remains the pivotal element in the normative dynamics behind the EU acquis, and the various efforts of Member States to launch solidarity schemes are exposed to a critical analysis.



After confronting the acquis with protective norms of international law, the author concludes that the deflection of protection seekers by means of visa requirements may constitute a violation of the European Convention of Human Rights, and that the prescriptions of international law oblige Member States to apply the Dublin Convention and the Spanish Protocol in a manner which ultimately empties the law of its main control functions. He also develops an explicatory model reconstructing the case law of the European Court of Human Rights in the field of extraterritorial protection. In the final part, the argumentative interdependencies between universalism and particularism are explored, and the author explains why the European Court of Human Rights must be regarded as the most legitimized forum for the negotiation of asylum in Europe.

Disputation

2000-09-23
10:15
Carolinasalen, Kungshuset, Lundagård, Lund
  • Richard Plender (Prof.)

Nyckelord

  • Law
  • extraterritorial protection
  • international law
  • human rights
  • European Union
  • burden-sharing
  • demos
  • legal theory
  • interpretation
  • international private and public law
  • discrimination
  • refugee law
  • asylum
  • internationell rätt
  • European law
  • EU-rätt
  • EU law
  • public international law
  • folkrätt
  • internationell privaträtt
  • private international law

Övriga

Published
  • ISBN: 90-411-1431-9
  • ISRN LUJUDV/JUFO--00/1001

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu.se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen