Urban Design and Outdoor Thermal Comfort in Warm Climates. Studies in Fez and Colombo
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
I många utvecklingsländer i tropiska klimat leder den snabba urbaniseringen till många problem, bl a försämrad termisk komfort i utemiljön. Detta har negativa följder för människors hälsa och välbefinnande och påverkar sociala och kommersiella aktiviteter utomhus negativt. Följaktligen är det mycket viktigt att åstadkomma komfortabla mikroklimat i urban miljö.
Den huvudsakliga målsättningen med denna studie är att fördjupa kunskapen vad gäller förhållandet mellan stadsbyggnad och mikroklimatet i gatunivå genom studier i varmt och torrt klimat, representerat av Fes i Marocko, och varmt och fuktigt klimat, representerat av Colombo i Sri Lanka. Dessa båda städer kännetecknas av okomfortabelt uteklimat samt problem med snabb befolkningstillväxt vilket har lett till betydande horisontell utbredning kännetecknad av ineffektivt markutnyttjande.
Forskningsmetodiken i denna studie innefattar en kombination av mätningar och simuleringar av mikroklimatet samt studier av urbaniseringsprocessen. Fältmätningar utfördes i områden med betydande skillnader i bl a urban form och avstånd till havet för att kartlägga variationer i mikroklimat och termisk komfort inom varje stad. För att täcka ett bredare spektrum av urban form, för att testa inverkan av olika designparametrar och för att uppnå optimala lösningar gjordes simuleringar av mikroklimatet med dataprogrammet ENVI-met. De urbana normerna analyserades för att utröna huruvida de stimulerar eller hindrar en klimatanpassad stadsbyggnad och intervjuer med planerare gjordes för att undersöka till vilken utsträckning klimataspekter beaktas inom urban planering.
Mikroklimatet och den termiska komforten i gatunivån visade sig variera kraftigt i såväl Fes som Colombo. Fes är, bortsett från den gamla stadskärnan, en till stora delar glest bebyggd stad. Denna studie visar att nya urbana områden skulle behöva ha smalare gator eller högre byggnader än vad som är brukligt idag för att för att uppnå ett bättre mikroklimat under den varma årstiden. Smala gator måste dock kombineras med dels bredare gator orienterade i öst-västlig riktning, dels medelstora öppna platser för att garantera solinstrålning i gatunivå vintertid. Även Colombo är en glest bebyggd stad där en tätare bebyggelse behövs för att förbättra mikroklimatet. Det är dock viktigt med tillräckliga avstånd mellan husen för att öka luftrörelserna i gatunivå. Vidare behövs breda gator orienterade i öst-västlig riktning nära kustremsan för att möjliggöra för den västliga sjöbrisen att nå djupare in i staden. I båda städerna är detaljer i gatumiljön såsom arkader och skuggträd viktiga för att förbättra den termiska komforten för fotgängare.
Den glesa stadsstrukturen i såväl Fes som Colombo är resultatet av regler gällande byggnadshöjd, gatubredder och hur stor del av tomten som får bebyggas. I båda städerna motverkar de urbana normerna ett komfortabelt mikroklimat och dessa regler skulle därför behöva revideras, dels för att tillåta en tätare bebyggelse i form av smalare gator eller högre byggnader, dels för att föreskriva en utformning av gaturummet som garanterar skugga åt fotgängare. Sådana normändringar skulle även leda till större befolkningsdensitet vilket eftersträvas av myndigheterna i båda länderna. Beaktandet av klimataspekter visade sig vara begränsat på alla planeringsnivåer i både Fes och Colombo. Följaktligen finns det ett behov av att utbilda yrkesverksamma i klimatanpassad urban planering samt att utveckla detaljerade riktlinjer för klimatanpassad stadsbyggnad och användarvänliga designverktyg.
I många utvecklingsländer i tropiska klimat leder den snabba urbaniseringen till många problem, bl a försämrad termisk komfort i utemiljön. Detta har negativa följder för människors hälsa och välbefinnande och påverkar sociala och kommersiella aktiviteter utomhus negativt. Följaktligen är det mycket viktigt att åstadkomma komfortabla mikroklimat i urban miljö.
Den huvudsakliga målsättningen med denna studie är att fördjupa kunskapen vad gäller förhållandet mellan stadsbyggnad och mikroklimatet i gatunivå genom studier i varmt och torrt klimat, representerat av Fes i Marocko, och varmt och fuktigt klimat, representerat av Colombo i Sri Lanka. Dessa båda städer kännetecknas av okomfortabelt uteklimat samt problem med snabb befolkningstillväxt vilket har lett till betydande horisontell utbredning kännetecknad av ineffektivt markutnyttjande.
Forskningsmetodiken i denna studie innefattar en kombination av mätningar och simuleringar av mikroklimatet samt studier av urbaniseringsprocessen. Fältmätningar utfördes i områden med betydande skillnader i bl a urban form och avstånd till havet för att kartlägga variationer i mikroklimat och termisk komfort inom varje stad. För att täcka ett bredare spektrum av urban form, för att testa inverkan av olika designparametrar och för att uppnå optimala lösningar gjordes simuleringar av mikroklimatet med dataprogrammet ENVI-met. De urbana normerna analyserades för att utröna huruvida de stimulerar eller hindrar en klimatanpassad stadsbyggnad och intervjuer med planerare gjordes för att undersöka till vilken utsträckning klimataspekter beaktas inom urban planering.
Mikroklimatet och den termiska komforten i gatunivån visade sig variera kraftigt i såväl Fes som Colombo. Fes är, bortsett från den gamla stadskärnan, en till stora delar glest bebyggd stad. Denna studie visar att nya urbana områden skulle behöva ha smalare gator eller högre byggnader än vad som är brukligt idag för att för att uppnå ett bättre mikroklimat under den varma årstiden. Smala gator måste dock kombineras med dels bredare gator orienterade i öst-västlig riktning, dels medelstora öppna platser för att garantera solinstrålning i gatunivå vintertid. Även Colombo är en glest bebyggd stad där en tätare bebyggelse behövs för att förbättra mikroklimatet. Det är dock viktigt med tillräckliga avstånd mellan husen för att öka luftrörelserna i gatunivå. Vidare behövs breda gator orienterade i öst-västlig riktning nära kustremsan för att möjliggöra för den västliga sjöbrisen att nå djupare in i staden. I båda städerna är detaljer i gatumiljön såsom arkader och skuggträd viktiga för att förbättra den termiska komforten för fotgängare.
Den glesa stadsstrukturen i såväl Fes som Colombo är resultatet av regler gällande byggnadshöjd, gatubredder och hur stor del av tomten som får bebyggas. I båda städerna motverkar de urbana normerna ett komfortabelt mikroklimat och dessa regler skulle därför behöva revideras, dels för att tillåta en tätare bebyggelse i form av smalare gator eller högre byggnader, dels för att föreskriva en utformning av gaturummet som garanterar skugga åt fotgängare. Sådana normändringar skulle även leda till större befolkningsdensitet vilket eftersträvas av myndigheterna i båda länderna. Beaktandet av klimataspekter visade sig vara begränsat på alla planeringsnivåer i både Fes och Colombo. Följaktligen finns det ett behov av att utbilda yrkesverksamma i klimatanpassad urban planering samt att utveckla detaljerade riktlinjer för klimatanpassad stadsbyggnad och användarvänliga designverktyg.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2006
Språk
Engelska
Fulltext
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Housing development & management
Ämne
- Architecture
Nyckelord
- marklära
- geomorfologi
- Fysisk geografi
- climatology
- cartography
- pedology
- geomorphology
- Physical geography
- Urban planning
- Urban design
- Urban climate
- Tropical areas
- Thermal comfort
- Sri Lanka
- Planning regulations
- Morocco
- Microclimates
- Land-use
- Fez
- Humid tropics
- Colombo
- Developing countries
- Climatic design
- Climate
- Arid zones
- Built environment
- Physical planning
- kartografi
- klimatologi
- Town and country planning
- Stads- och glesbygdsplanering
- Fysisk planering
Status
Published
Forskningsgrupp
- Housing Development and Management
Handledare
- Jan Söderberg
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISBN: 91-87866-27-7
Försvarsdatum
15 september 2006
Försvarstid
10:15
Försvarsplats
Lilla hörsalen Ingvar Kamprad Designcentrum Sölvegatan 26, Lunds tekniska högskola.
Opponent
- Koen Steemers (Professor)