Magdalena Bentmar Holgersson disputerar i den 10 november vid Lunds universitets avdelning för molekylärgenetisk reproduktionsmedicin i Malmö. En av studierna i hennes avhandling utgår från 3000 män vars testosteronhalter mättes i Malmö mellan åren 1987 och 1992. Mätningarnas orsak var inte prostatacancer eller hormonbehandlingar, utan hängde i regel samman med andra problem.

De 3000 männen matchades i forskningsarbetet mot cancer- och dödsorsaksdatabaser ungefär 25 år senare. Frågan var om mycket höga eller mycket låga testosteronnivåer kunde kopplas till prostatacancer? Ingen sådan koppling hittades – men man fann en ökad risk för dödsfall hos män som varit yngre än 50 år när de mätt sitt testosteron, och som då haft låga testosteronnivåer.

– Den främsta orsaken till dessa dödsfall var hjärt-kärlsjukdomar. Det verkar som om de som har lågt testosteron i relativt unga år löper en ökad risk för sådana sjukdomar. Därför kanske vården bör följa upp sådana personer, och undersöka om deras låga hormonnivåer beror på någon sjukdom och om de behöver hormontillskott, menar Malmöforskaren.

Förklaring till varför PSA-test inte alltid ger korrekt utslag

En annan av hennes studier gällde genetiska variationer i androgenreceptorn, en molekyl i cellen som testosteron och andra könshormoner binder till. Här gjorde hon två fynd på ett visst ställe i den genetiska koden för androgenreceptorn. Män med genvarianten A på plats 639 hade ofta höga PSA-nivåer, men trots det en lägre risk för prostatacancer. Omvänt, så hade män med genvarianten G på samma plats lägre PSA-nivåer, men trots det en ökad risk för prostatacancer.

Grunden i PSA-testet är att höga PSA-nivåer anses kopplade till en ökad risk för prostatacancer. Båda genvarianterna ovan motsäger alltså denna koppling: i ena fallet finns det höga PSA-nivåer men ingen ökad cancerrisk, och i andra fallet låga PSA-nivåer men en ökad risk för cancer.

– Om dessa resultat håller vid vidare studier, så kan de förklara varför PSA-testet inte alltid ger ett korrekt utslag. De män som hade genvarianten A skulle ju upptäckas i testet och löpa risk att utredas för prostatacancer fast de inte var sjuka, medan männen med varianten G inte skulle synas i testet fast de kanske hade cancer, säger Magdalena Bentmar Holgersson.

De nya genetiska markörerna och Stockholm3-testet

Ett test utarbetat vid Karolinska institutet, kallat Stockholm3-testet, kan förhoppningsvis komplettera PSA-testet i framtiden, berättar Magdalena Bentmar Holgersson. Stockholm3-testet undersöker fler proteiner än PSA-testet, och tar även in genetiska markörer. Magdalena Bentmar Holgersson menar att Stockholm3-testet också skulle kunna omfatta de genvarianter som hon upptäckt.

Här skulle de genvarianter som upptäckts av Magdalena Bentmar Holgersson också kunna komma in.

– Den stora fördelen med genetiska markörer är att de är stabila. Proteinhalterna i kroppen kan ju variera, men generna förändras inte. Den som i ett första test visat sig ha riskgener för prostatacancer kan därför placeras i en särskild grupp som följs upp med nya proteintester efter några år, menar hon.

Ingela Björck