Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Veteranen

”Alla borde läsa kvällskurser – för sin egen skull”
Emma Severinsson flyttade till Lund för att plugga genusvetenskap och tänkte egentligen bara stanna en termin. Det var 2004. ”Jag trivdes så bra, så jag blev kvar”, säger hon. Åren gick och sedan 2013 doktorerar hon i historia.

Studenten Emma Severinsson sitter med bok och dator och tittar in i kameran. Foto.

Från början tänkte Emma Severinsson att hon skulle bli journalist och så småningom söka till journalistprogrammet i Göteborg. Men hon ändrade sig. I stället läste hon genusvetenskap, litteraturvetenskap och historia.

– Jag kom på att jag aldrig skrev för skojs skull längre. Däremot engagerade jag mig i tjejjouren i Lund, var ute och föreläste mycket och träffade ungdomar. Då insåg jag att det ju är lärare jag ska bli.

Emmas plan blev att först läsa in ämneskunskaperna som krävs för att bli lärare i historia och svenska, och sedan komplettera med en pedagogisk utbildning. Men hon funderade också på att läsa en forskarutbildning. Och så blev det! I dag är Emma doktorand i ämnet historia.

Hur gjorde du för att få en doktorandtjänst?
– Jag pluggade väldigt länge och tog flera olika examen inom humaniora och samhällsvetenskap. Jag valde också ämnen till mina uppsatser som jag verkligen tyckte var intressanta och viktiga. Då blir det mycket bättre uppsatser, tänker jag. Slutligen så lade jag ner mycket tid på min ansökan och projektbeskrivning. Jag sökte bara till historiska institutionen i Lund, och hade tur som kom in på första försöket. Det kan ta flera år att få en tjänst, det gäller bara att inte ge upp.

Vad forskar du om? Varför just det ämnet/frågeställningen?
– Jag skriver om framställningar av moderna kvinnor i svensk veckopress under 1920-talet. Detta gör jag utifrån teman som Idrott, arbete, kropp, kärlek och teknik. Det var lite som att ämnet hittade mig. Först tänkte jag skriva om heterosexuella kärleksberättelser mellan 1920-1950 men så dök det upp moderna kvinnor överallt i mitt material och helt plötsligt insåg jag att det var just det som jag ville undersöka.

Vad uppskattar du mest med att doktorera?
– Friheten i arbetet, möjligheten att göra något som jag själv valt, och alla människor som jag träffat genom arbetet. Jag tycker också om att jag fått möjligheten att undervisa i historia, men främst modevetenskap. Det är verkligen kul att undervisa och få ha kontakten med studenterna!

Och baksidorna då, vad hade kunnat vara bättre?
– Det är ju trots allt 2015 och jag måste säga att det går långsamt framåt med jämställdheten inom universitetet. Det, och inte minst historieämnet, är en väldigt mansdominerad värld.

Vad blir nästa steg? Siktar du på en ”karriär inom akademien” eller något helt annat?
– Ja, om jag får drömma fritt så hoppas jag på att resten av mitt arbetsliv finns på universitet eller högskola. Helst skulle jag både få forska och undervisa mycket i framtiden.

De första att läsa vidare

Nu är det länge sen Emma först kom till Lund, men hon minns fortfarande hur hela hennes bild av samhället förändrades under de första åren av studier i genusvetenskap.

– I Lund hittade jag ett sammanhang som jag nog hade längtat efter länge. Studierna gjorde mig vuxen. Jag var med och startade upp en feministisk studentförening och träffade några av mina allra bästa vänner, säger hon och tillägger:

­– Jag och min syster var de första i vår släkt som läste vidare. Men jag visste redan som liten att jag skulle läsa vidare på universitetet. Ändå blev jag förvånad när jag kom till Lund – det var mycket större än jag trodde. Dessutom hade jag nog en lite gammalmodig bild av hur det skulle vara, jag hade inte sett till exempel de lite modernare bitarna, som SOL-centrum, säger Emma.

I Lund flöt det mesta på bättre än vad hon hade kunnat ana. Visst, gymnasieundervisningen hade inte riktigt förberett henne på hur man skriver hemtentor och uppsatser, men snart fanns studievanan där.

– Det kändes snabbt som att man varit i Lund för alltid. Det mesta har funkat bra, men en möjlig negativ sak är att jag inte planerade min utbildning så noga. När man är 20 känns CSN-lånen oändliga och sex år är väldigt långt bort. Så mitt råd till andra är dels att ha en plan och dels att prata med en duktig studievägledare tidigare än vad jag gjorde. Samtidigt så känner jag att jag har haft stor nytta av allt jag har pluggat.

För något som Emma upptäckte under studietiden, det är hur roligt det är att lära sig saker.

– Jag läste alltid någon form av kvällskurs också. Det kan vara allt från queerteori till samtidshistoria. Det första året man pluggar kanske man inte klarar av att läsa så många kurser, men ju mer studievan man blir, desto mer strukturerad och planerad blir man. Alla borde titta på att läsa en kvällskurs, för sitt eget nöjes skull, inte för att det hör till ens specifika utbildning.

Intervjun genomfördes i april 2012. Uppdaterades med nya faktauppgifter i november 2015.

Sidansvarig:

Fakta: Emma Severinsson

Född: 1984

Började studera i Lund: Höstterminen 2004 (grundutbildning). Höstterminen 2013 (doktorand/forskarstudier). Beräknas vara klar med forskarstudierna hösten 2018.

Utbildning: Historia, genusvetenskap, litteraturvetenskap, barnlitteratur med mera

Kommer ursprungligen från: Slöinge i Halland

Bor: I Malmö, har tidigare bott flera år på Smålands nation i Lund
 

Fakta: Fristående kurser

Vill du själv välja och sätta ihop din utbildning? Då kan du läsa fristående kurser där du profilerar din utbildning genom dina egna val av kurser eller ämnen.

Fristående kurser kan också vara ett sätt att ”prova på” att plugga på universitetet, då du söker till och antas till kurser för en termin i taget. Kursstudier är också ett alternativ för dig som redan har en utbildning eller yrkeserfarenhet och som vill vidga eller fördjupa din kompetens – men kanske inte har behov av en helt ny utbildning eller examen.

Om du till exempel läser tre år på heltid med fristående kurser, varav minst 90 poäng (tre heltidsterminer) i ett och samma ämne, så kan du sedan ta ut en kandidatexamen.

Läs mer om kurser vid Lunds universitet

Forskarutbildning – så fungerar det

Forskarutbildningen omfattar 240 högskolepoäng, vilket motsvarar fyra års heltidsstudier. I praktiken kan det ofta ta lite längre tid. Du har alltid läst några år vid universitetet eller högskolan och tagit en examen, innan du kan söka till forskarutbildningen. Som forskarstuderande kallas du doktorand och din utbildning avslutas med en vetenskaplig avhandling, doktorsavhandlingen.

Som doktorand har du alltid minst två handledare som vägleder dig genom utbildningen. En av dem utses till din huvudhandledare. De flesta doktorander har någon form av anställning på institutionen. Ofta ingår det i tjänsten att undervisa studenter på grundutbildningen.

I forskarutbildningen ingår dels läskurser, dels arbete med avhandlingen och samarbete med handledaren. Hur utbildningen är upplagd och vilka krav som ställs skiljer sig till viss del mellan olika fakulteter och ämnen.

Läs mer om utbildning på forskarnivå vid Lunds universitet

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen