Du är här

Pressmeddelanden

Ekonomi

Publicerad: 2008-12-03 10:53

Radikal mångfaldsidé blev byråkrati

Mångfaldsidén, eller diversity management, utgår från att människor är olika och att allas idéer därför starkt kan bidra till företaget eller organisationen. I avhandlingen ”Från diversity management till mångfaldsplaner?” visar Sofia Rönnqvist, Ekonomihögskolan i Lund, att den svenska diskussionen i stället fokuserat på uppifrån styrd anti-diskriminering.

Det ska också sägas att spridningen av mångfaldsidén i Sverige bidragit till att sätta nya frågor på agendan.
– Det finns idag en annan personalpolitisk diskussion om diskriminering och hur olika etniska bakgrunder kan påverka arbetsplatsen som inte fanns för femton år sedan. Processen har kanske inte blivit vad de som importerade idén hoppades på, men mångfaldstankarna har ändå lämnat viktiga spår, säger Sofia Rönnqvist, ekonomhistoriker vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet, som i sin avhandling beskriver hur det egentligen gick till när mångfaldsidén kom till Sverige.
Malmö stad är ett exempel där tankar om kvantitativ representation och anti- diskriminering överskuggar mångfaldstanken att som en rörelse underifrån öppna organisationen för nya perspektiv och sätt att arbeta.
– Det finns ingen folkrörelse för mångfald i Sverige, som det gör exempelvis för jämställdhet. Det är också en skillnad mot USA, där man har en historia med exempelvis medborgarrättsrörelsen. I USA är också minoritetsgrupperna mycket mer etablerade.

I mitten av 1990-talet plockar en av nätverket Sveriges Tekniska Attachéers omvärldsanalysenheter upp begreppet i USA och rapporterar om det. Det är en tid av ekonomisk kris och strukturomvandling, arbetslöshet och sociala sprickor. Efter generationer av invandring till Sverige visar rasistiska krafter sin fula nuna. Som en motvikt börjar människor på toppositioner i exempelvis Telia, Volvo och Polisen genom organisationen Sverige 2000 att jobba för ”Mångfaldssverige” som något dynamiskt och positivt.
Men det visar sig ganska snart att Sverige importerat en diskussion i stället för en metod. På ytan verkar idén ha fått stor spridning, men någon riktigt stark ställning har den inte fått.
– Mångfaldsidén modifieras under spridningsprocessen och en del av idéns radikala karaktär försvinner när idén sprids i Sverige. I USA handlar begreppet om ”alla olikheter” som kön, etnicitet, funktionshinder, sexuell läggning och så vidare. I Sverige blir också mångfaldsbegreppet i mångt och mycket förknippat med just etnicitet och lagstiftning när lagen mot etnisk diskriminering skärps. Lagstiftningen gör att organisationer får krav uppifrån att arbeta mot diskriminering, vilket leder till att många organisationer skapar mångfaldsplaner, säger forskaren.

”Diversity management” är, åtminstone i teorin, en frivillig strategi där arbetet med mångfaldsfrågor i förlängningen ska vara nyttig för organisationen.
– Men ”det dynamiska mångfaldsperspektivet” blir i Sverige, om man ska vara lite elak, en byråkratisk produkt. Mångfaldsplanen kan bli ett slags alibi som säger ”titta vi gör något” fastän den inte används.
Beslutsnivåerna i en offentlig organisation försvårar processen, vilket exemplet med den kosmopolitiska kommunen Malmö visar.
– I en politisk organisation som Malmö stad finns dessutom en dimension till som handlar om hur man tolkar kompetensbegreppet politiskt. Vad är exempelvis mångfald, kvotering respektive positiv särbehandling?
Politiker och tjänstemän i Malmö ser ett behov av förändring av den egna organisationen. Men en ganska tandlös integrationsplan och stor skillnad mellan idé och praktik gör det svårt för nyttan med mångfald att slå igenom som idé. Genom intervjuer med politiker, stadsdelschefer och operativa chefer under åren 2002-2004 i Malmö stad identifierar forskaren de här problemen, som verkar ganska representativa för liknande organisationer.
– Exempelvis verkar många chefer anse att mångfald är viktigt, men de ser inte kopplingen till kärnverksamheten, utan de behandlar frågan mer som en kvalitetsfråga som man sysslar med när man har tid, säger Sofia Rönnqvist.

Sofia Rönnqvist disputerade med avhandlingen ”Från diversity management till mångfaldsplaner? Om mångfaldsidéns spridning i Sverige och Malmö stad” vid Ekonomisk- historiska institutionen, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet den 29 november.

Kontakta Sofia Rönnqvist på 076-23 19 037 eller sofia.ronnqvist@ekh.lu.se


Kristina Rörström



Pressmeddelanden före 04-08-16

Prenumerera på pressmeddelanden

Ändra/ta bort din prenumeration

Pressmeddelanden i RSS-format (kopiera webbadressen):
http://www3.lu.se/info/pm/rss.php

PRESSKONTAKTER

Anna Johansson
Anna [dot] Johansson [at] kommunikation [dot] lu [dot] se
Telefon: 046-222 70 18

Ulrika Oredsson
Ulrika [dot] Oredsson [at] kommunikation [dot] lu [dot] se
Telefon: 046- 222 70 28

Jonas Andersson
Jonas [dot] Andersson [at] kommunikation [dot] lu [dot] se (Jonas.Andersson)Ulrika [dot] Oredsson [at] kommunikation [dot] lu [dot] se (@)Jonas [dot] Andersson [at] kommunikation [dot] lu [dot] se (kommunikation.lu.se)
Telefon: 046-222 70 17

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen

LERU logo U21 logo