Meny

Du är här

Pressmeddelanden

Naturvetenskap

Publicerad: 2009-12-02 13:52

Månadens doktorsavhandlingar i naturvetenskap

Dvärgstjärnor och bukspottkörtlar. Evolutionens krafter och molekylernas dans. Här presenteras populärvetenskapliga nedslag i samtliga av den senaste månadens naturvetenskapliga avhandlingar från Lunds universitet.


Dvärgstjärnor kan vittna om kollision i Vintergatans galax
Anna Árnadóttir har studerat dvärgstjärnor i vår galax, Vintergatan. Dvärgstjärnor antas enligt vissa teorier komma från en dvärggalax som en gång i tiden ska ha kolliderat med vår egen galax. Vintergatans platta spiralform består egentligen av två olika galaktiska skivor, den tjocka skivan och den tunna skivan. Enligt vissa teorier har den tjocka skivan bildats just genom en kollision mellan Vintergatan och en dvärggalax. Arnadottir har i sitt avhandlingsarbete även bestämt tjockleken på såväl den tjocka som den tunna skivan i Vintergatan.
Avhandlingens titel:
A Photometric Study of the Galactic Disks based on Strömgren Photometry.
Författare:
Anna.Arnadottir@astro.lu.se
Handledare:
Sofia.Feltzing@astro.lu.se , Ingemar.Lundstrom@astro.lu.se
Institutionen för astronomi

Enzymbrist kan bero på tarmens mognad
Olexandr Fed´kiv har undersökt bukspottkörtelns produktion av enzymer som bryter ned födan och deras betydelse för kroppens tillväxt. Vid exempelvis sjukdomen cystisk fibros producerar bukspottkörteln för lite enzymer, vilket resulterar i en dålig tillväxt hos barn. Avhandlingsarbetet visar skillnader mellan hur unga grisar växer vid enzymbrist beroende på i vilken ålder som enzymbristen uppstått. De äldre grisarna utvecklar kompensatoriska mekanismer och blir därför inte lika beroende av bukspottkörtelns funktion som de yngre grisarna. De kompensatoriska effekterna är sålunda åldersberoende och verkar bero på mag-tarmkanalens mognad.
Avhandlingens titel:
The role of exocrine pancreas for feed intake and growth. Studies in a model with exocrine pancreatic insufficient young pigs.
Författare:
Olexandr.Fedkiv@cob.lu.se
Handledare:
Bjorn.Westrom@cob.lu.se , Stefan.Pierzynowski@cob.lu.se
Institutionen för cell- och organismbiologi, avdelningen för zoofysiologi

Förmågan att fästa vid ytor
Niklas Källrot har studerat polymerer, det vill säga långa kedjemolekyler som består av sammanhängande mindre enheter. Det finns ett stort antal olika typer av polymerer, exempelvis i schampo, mat, förpackningar och mediciner. Avhandlingsarbetet har fokuserat på några av de tidsberoende processer som sker då en eller flera olika polymerer fäster vid ytor. Förståelsen för sådana processer är viktig när man vill ta fram nya material med skräddarsydda egenskaper.
Avhandlingens titel:
Dynamics of Polymer Adsorption onto Solid Surfaces in Good Solvent.
Författare:
Niklas.Kallrot@fkem1.lu.se
Handledare:
Per.Linse@fkem1.lu.se
Kemiska institutionen, avdelningen för fysikalisk kemi

Evolutionens krafter påverkar arterna
Arternas utveckling, evolutionen, kan drivas av exempelvis konkurrens om mat eller att arten jagas av rovdjur. Jennie Nilsson har med hjälp av matematiska modeller studerat när flera former av en art kan uppkomma genom evolution under olika omständigheter. När en art lever på två platser med olika förutsättningar kan den anpassa sig till båda miljöerna och på så sätt utveckla två olika former. Om inte flera former uppstår kan det istället utvecklas en form som är lika väl anpassad till båda platserna eller bättre anpassad till en av dem.
Avhandlingens titel:
On the origin of polymorphism – consequences of competition and predation in heterogeneous environments.
Författare:
Jennie.Nilsson@teorekol.lu.se
Handledare:
Jorgen.Ripa@teorekol.lu.se
Ekologiska institutionen, avdelningen för teoretisk ekologi

Forskning om hålrum
Det finns material som är extremt porösa och kallas för mesoporösa material. Sju gram av materialet kan ha en ytarea stor som en fotbollsplan. Peter Linton har visat hur mesoporösa material bildas. Det finns stora förhoppningar att mesoporösa material kan användas vid separationsprocesser, exempelvis avgasrening.
Avhandlingens titel:
Formation of mesoporous SBA-15 from a colloidal perspective.
Författare:
Peter.Linton@fkem1.lu.se
Handledare:
Viveka.Alfredsson@fkem1.lu.se
Kemiska institutionen, avdelningen för fysikalisk kemi

Vad håller världen samman?
Varför är vatten en vätska vid rumstemperatur, medan bordsalt inte är det? Och varför löser salt upp sig i vatten? Allt handlar om hur molekyler på olika sätt växelverkar med varandra. Asbjörn Holt har i sin avhandling gjort förfinade matematiska modeller om hur molekyler växelverkar med varandra. Kunskapen om hur molekyler växelverkar med varandra har stor betydelse för exempelvis läkemedelsutveckling.
Avhandlingens titel:
Modelling of polarization by molecular force fields: Further development of the NEMO potential.
Författare:
Asbjorn.Holt@teokem.lu.se
Handledare:
Gunnar.Karlstrom@teokem.lu.se
Kemiska institutionen, avdelningen för teoretisk kemi

Molekylernas dans styr växtens ljusintag
Niklas Christensson har använt korta laserpulser för att studera hur molekyler vibrerar. Han har tittat på karotenoider – det röda färgämnet i morötter och tomater – vars funktion bland annat är att fånga in ljus. Ljusenergin överförs och används vid växternas fotosyntes. Effektiviteten i energiöverföringen är beroende av hur molekyler vibrerar och utbyter energi med sin omgivning. Avhandlingsarbetet har lett till en bättre förståelse för hur karotenoidmolekylens struktur påverkar molekylens växelverkan med sin omgivning och därmed fotosyntesens effektivitet.
Avhandlingens titel:
Coherent Multidimensional Spectroscopy as a Probe of System-Bath Interactions.
Författare:
Niklas.Christensson@chemphys.lu.se
Handledare:
Tonu.Pullerits@chemphys.lu.se
Kemiska institutionen, avdelningen för kemisk fysik

För liten variation bromsar evolutionen
Fabrice Eroukhmanoff har studerat evolutionens begränsningar. I en föränderlig värld försöker djur och växter anpassa sig till nya förhållanden. De individer som har de, i sammanhanget, bästa egenskaperna kommer att få flest avkomma. Så småningom kan utvecklingen – evolutionen – leda till att nya arter bildas. Ibland begränsas anpassningsförmågan av att egenskaperna varierar ytterst lite mellan individer. Avhandlingsarbetet visar bland annat vad dessa begränsningar kan betyda för den biologiska mångfalden, och för hur snabbt nya arter kan bildas.
Avhandlingens titel:
The Interplay Between Selection And Constraints On Adaptive Divergence And Phenotypic Evolution.
Författare:
Fabrice.Eroukhmanoff@zooekol.lu.se
Handledare:
Erik.Svensson@zooekol.lu.se
Ekologiska institutionen, avdelningen för zooekologi

Lena Björk Blixt



Pressmeddelanden före 04-08-16

Prenumerera på pressmeddelanden

Ändra/ta bort din prenumeration

Pressmeddelanden i RSS-format (kopiera webbadressen):
http://www3.lu.se/info/pm/rss.php

PRESSKONTAKTER

Anna Johansson
Anna [dot] Johansson [at] kommunikation [dot] lu [dot] se
Telefon: 046-222 70 18

Ulrika Oredsson
Ulrika [dot] Oredsson [at] kommunikation [dot] lu [dot] se
Telefon: 046- 222 70 28

Jonas Andersson
Jonas [dot] Andersson [at] kommunikation [dot] lu [dot] se (Jonas.Andersson)Ulrika [dot] Oredsson [at] kommunikation [dot] lu [dot] se (@)Jonas [dot] Andersson [at] kommunikation [dot] lu [dot] se (kommunikation.lu.se)
Telefon: 046-222 70 17

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen