Studenträttigheter

Dina rättigheter som student gentemot universitetet och din institution regleras dels i lagar och förordningar och dels i beslut av universitetet, särskilt av rättighetslistan "Riktlinjer för relationen mellan Lunds universitet och universitetets studenter", som universitetsstyrelsen antog i december 2008 (se pdf högerspalten).
Listan nedan är en sammanställning av dessa rättigheter och behandlar bland annat studentinflytande, studenternas arbetsmiljö, genomförande av prov och examensarbeten och mycket annat.

Dessa rättigheter gäller studenter på grundnivå och på avancerad nivå.
För studenter inom forskarutbildningen finns särskilda regler och riktlinjer:
 
Utbildning på forskarnivå

FL = Förvaltningslagen

HF = Högskoleförordningen

HL = Högskolelagen

HSVFS = Högskoleverkets författningssamling

TF = Tryckfrihetsförordningen

Inflytande

Studenterna vid universitetet har rätt att vara representerade i alla beslutande och beredande organ inom universitetet vars verksamhet har betydelse för utbildningen och studenternas situation. Om beslut inte skall fattas eller beredning genomföras av ett organ utan av en enda person skall information lämnas till och samråd ske med studentrepresentant i god tid före beslut respektive slutförande av beredningen [3 kap. 9 § HF].

Universitetet är skyldigt att låta en demokratiskt uppbyggd förening för studenter vid universitetet använda undervisningslokalerna vid en sammankomst som föreningen anordnar för sina medlemmar, om sammankomsten hålls för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk. Den som av föreningen har bjudits in för att medverka vid sammankomsten får inte vägras tillträde till möteslokalerna [1 kap. 13 § HF].

Undervisning och registrering

Utbildningen ska vara avgiftsfri [1 kap. 10 § HL]. Kostnader får dock fortfarande förekomma, till exempel för kurslitteratur, studiematerial och hjälpmedel för personligt bruk.

Från 31 juli 2011 gäller anmälnings- och studieavgifter för sökande som inte har medborgarskap i EU, EES-länderna eller Schweiz. Vissa undantag finns, t.ex. vid permanent uppehållstillstånd. Mera info:

Anmälnings- och studieavgifter (Nytt fönster)

För att bl a inte fördröja utbetalning av studiemedel till studenten ska institutionen skyndsamt lägga in registreringar i Ladok [Ladoks registreringsanvisningar].

En registrering av en student får inte tas bort med mindre än att registreringen skett av misstag. Avbrott på en kurs kan bara läggas in om studenten anmält det [Ladoks registreringsanvisningar].

En student får inte förvägras att delta i undervisning eller prov p g a att denne inte kan visa bevis på erlagd kåravgift. [Rektorsbeslut 1986-08-13].

En student har rätt att få anstånd med att påbörja studierna eller att få fortsätta sina studier efter studieuppehåll om det finns särskilda skäl. Särskilda skäl kan t ex vara vård av barn, värnpliktstjänstgöring eller studentfackliga uppdrag [HSVFS 1999:1].

Behörighet och urval

Beslut att en sökande inte är behörig till viss utbildning får överklagas [12 kap. 2 § HF].

Student har rätt att begära omprövning av ett beslut att ej antas till en utbildning, som studenten är behörig till [27 § FL ].

Ändrade behörighets- och urvalsregler för fristående kurser respektive för utbildningsprogram ska, om inte särskilda skäl föreligger, beslutas i så god tid att de kan tillkännages i informations- och ansökningsmaterial senast ett år innan de tillämpas [Rättighetslistan punkt 1.1].

Ansvarsfrågor

Studenten kan om dessa riktlinjer inte följs vända sig till ansvarig prefekt eller motsvarande. Den student som genomgår institutionsövergripande utbildningsprogram tar i stället kontakt med ledningsansvariga för utbildningen i fråga [Rättighetslistan punkt 2.1].

Om en eller flera studentkårer är missnöjda med en områdesstyrelses hantering av en fråga som behandlas i dessa riktlinjer ska, efter anhållan från studentkåren/studentkårerna, en områdesövergripande beredning kunna ta upp detta till diskussion med utgångspunkt i riktlinjerna. Studenterna ska även kunna ta upp diskussioner om tillämpningen av riktlinjerna direkt med områdesföreträdare och rektor [Rättighetslistan punkt 2.2].

Studiemiljö

Universitetet ska aktivt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder för studenter och sökande till utbildningen [Lunds universitet, Likabehandlingspolicy 2006-2010].

Universitetet skall ansvara för att studenterna har tillgång till hälsovård, särskilt förebyggande hälsovård som har till ändamål att främja studenternas fysiska och psykiska hälsa [1 kap. 11 § HF].

Alla universitetets studenter omfattas av en personskadeförsäkring. Försäkringen täcker personskador genom olycksfall samt vissa fall av sjukdom genom smitta och gäller under skoltid och under direkt färd mellan bostaden och skolan [1 kap. 11a § HF].

På alla utbildningar ska finnas en studievägledare (eller lärare med studievägledares uppgifter) som på ett tidigt stadium kan fånga upp signaler om olika studierelaterade problem och som studenterna kan vända sig till. Studievägledaren ska om så behövs informera studierektor (eller motsvarande) och föreslå åtgärder [Rättighetslistan punkt 3.1].

Studenten ska ha god tillgång till för undervisningen erforderliga resurser, till exempel vad gäller datorarbetsplatser, elektroniska informationsmedia, bibliotek med litteratur inklusive referenslitteratur till samtliga kurser, läsplatser, gruppstudierum, pausutrymmen samt övriga arbetsplatser som krävs för att kunna genomföra utbildningen. Dessa resurser ska så långt möjligt vara disponibla för studenten även utanför schemalagd tid [Rättighetslistan punkt 3.2].

Studentskyddsombud ska liksom övriga skyddsombud inom universitetet ges utbildning i arbetsmiljöfrågor. Deras deltagande i skyddsarbetet ska tillmätas stor vikt [Rättighetslistan punkt 3.3].

Student med funktionshinder har rätt till de pedagogiska och andra stödåtgärder som krävs för att göra undervisningen tillgänglig för studenten. Behov av stödåtgärder ska anmälas i god tid innan undervisningen startar [Rättighetslistan punkt 3.4].

Kurs- och utbildningsplaner samt schema

För en kurs ska det finnas en kursplan [6 kap. 14 § HF]. För ett utbildningsprogram ska det finnas en utbildningsplan [6 kap. 16 § HF]. Utbildningens innehåll, använda läromedel, förkunskapskrav, examinationsformer m m får inte strida mot gällande kurs- respektive utbildningsplan.

Kurs- och utbildningsplaner ska, vad avser studier kommande termin, normalt föreligga - även samlade på institutionens hemsida - senast en månad före sista ansökningsdagen [Rättighetslistan punkt 4.1].

Kursscheman, tider för prov och omprov samt eventuella ändringar av uppgifter om kurslitteratur och annat studiematerial ska finnas tillgängligt - även på utbildningens hemsida - senast en månad före kursstart [Rättighetslistan punkt 4.2].

Obligatorisk och rekommenderad kurslitteratur ska vara allmänt tillgänglig [Rättighetslistan punkt 4.3].

Schemaändringar bör undvikas. Vid schemaändringar ska berörda studenter informeras snarast möjligt [Rättighetslistan punkt 4.4].

Undervisningstid bör inte schemaläggas efter klockan 18 om inte kursen på förhand är angiven som kvällskurs eller särskilda skäl föreligger [Rättighetslistan punkt 4.5].

Om kurs till vilken antagning skett måste ställas in ska studenterna erbjudas ett fullgott alternativ. Härvid ska samråd ske med studenten [Rättighetslistan punkt 4.6].

Tid för att välja kursombud ska avsättas under schemalagd tid [Rättighetslistan punkt 4.7].

Examensarbeten/uppsatser

Områdesstyrelsen ska fastställa riktlinjer för examensarbete. Vid kursens start ska studenten informeras om de bestämmelser och riktlinjer som gäller för examensarbete. Informationen bör innefatta uppgifter om

• studentens rätt till handledning
• examensarbetets utformning och genomförande
• bedömningskriterier
• uppsatsens omfång och formella utformning
• oppositionsförfarande
• vilka handledare som är tillgängliga och i vilken utsträckning studenterna kan välja handledare [Rättighetslistan punkt 5.1].

Examensarbete ska i första hand utföras under handledning av disputerade lärare. Handledare för examensarbete bör ha genomgått högskolepedagogisk utbildning innefattande utbildning i uppsatshandledning [Rättighetslistan punkt 5.2].

När handledare utses ska studentens önskemål så långt möjligt tillgodoses [Rättighetslistan punkt 5.3].

Handledning bör ske på i förväg avtalad tid. Handledning bör ske genom personliga möten, om inte kursen ges via internet eller annat överenskommits mellan student och handledare [Rättighetslistan punkt 5.4].

Handledningen bör avse bland annat ämnesval, examensarbetets omfattning, uppläggning och genomförande samt teori- och metodfrågor. Handledning kan ske enskilt eller i grupp [Rättighetslistan punkt 5.5].

Studenten har rätt till metodundervisning, i samband med examensarbetet eller i kurser som förbereder detta [Rättighetslistan punkt 5.6].

Studenten har rätt att byta handledare om det inte finns särskilda skäl däremot [Rättighetslistan punkt 5.7].

Handledare och examinator bör inte vara samma person [Rättighetslistan punkt 5.8].

Om examensarbetet utgör en del av en kurs eller om det förutsätts genomföras parallellt med en annan kurs bör schemat så långt möjligt läggas så att det under någon del av terminen finns tillräckligt med ostörd tid att ägnas åt uppsatsskrivandet [Rättighetslistan punkt 5.9].

Kursvärdering

Högskolan skall ge de studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan.
Högskolan skall sammanställa kursvärderingarna samt informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten skall hållas tillgängliga för studenterna. [1 kap. 10 § HF]

Vid genomförande av kursvärdering i pappersform eller muntligt ska tid finnas avsatt i kursschemat. Om kursvärderingen sker i annan form ska genomförande och tidsram vara sådana att de uppmuntrar till svar [Rättighetslistan punkt 6.1].

Studenterna ska ges tillfälle att delta i kursvärdering anonymt i förhållande till läraren/examinatorn [Rättighetslistan punkt 6.2].

Kursvärderingens utformning, innehåll och uppföljning bör bestämmas i samråd med studentrepresentanter från kursen [Rättighetslistan punkt 6.3].

Prov och examination

Examination innebär en prövning av i vad mån en enskild student uppnått lärandemålen för en kurs varvid den enskilda studentens prestation ska vara avgörande för betygssättningen [Rättighetslistan punkt 7.1].

Rättning av skriftliga prov ska i första hand ske så att studenten är anonym i förhållande till den bedömande läraren. Examinator måste dock få del av namnen på provdeltagarna i samband med att betyg sätts [Rättighetslistan punkt 7.2].

På varje kurs/delkurs ska på samma kursinnehåll anordnas:

- ordinarie prov,

- omprov i nära anslutning till det ordinarie provet samt

- ytterligare ett provtillfälle avseende kurser som avslutats under det gångna läsåret (uppsamlingsprov) [Rättighetslistan punkt 7.3]

Omprov och uppsamlingsprov ska ställa samma krav som det ordinarie provet [Rättighetslistan punkt 7.4].

En student som utan godkänt resultat har genomgått samma prov två gånger har rätt att få en ny examinator om inte särskilda skäl talar mot det [6 kap. 22 § HF].

Student har rätt att begära omprövning av ett betyg. Beslut om rättelse eller ändring av betyg ska fattas av en examinator [6 kap. 23-24 §§ HF].

Om kursens innehåll väsentligen förändras, genom ändrad kurslitteratur eller på annat sätt, ska institutionen under en tid av ett år erbjuda examination i enlighet med det tidigare kursinnehållet. Student som har haft beviljat studieuppehåll eller kan anföra andra särskilda skäl som t ex långvarig sjukdom har rätt till förlängd övergångstid under ytterligare ett år [Rättighetslistan punkt 7.5].

Med undantag för prov på sommarkurser bör normalt inte några prov äga rum under tiden 10 juni - 15 augusti respektive 22 december - 6 januari. Om student och examinator så kommer överens kan prov genomföras också under dessa perioder [Rättighetslistan punkt 7.6].

Tid och plats för prov och obligatoriska moment ska meddelas studenten vid kursstart. Detta gäller också provregler, som krav för att få genomgå prov, betygsgränser, bedömningsgrunder och tillåtna hjälpmedel [Rättighetslistan punkt 7.7].

Student ska ges tid att förbereda sig inför prov [Rättighetslistan punkt 7.8].

Studenten har rätt att få tillgång till kopior av gamla prov [2 kap. TF].

Vid prov som använder poängsättning ska studenten informeras om varje frågas högsta poängantal senast i samband med provtillfället [Rättighetslistan punkt 7.9].

Lärare som är ansvarig för prov bör närvara vid del av provet eller på annat sätt finnas tillgänglig för frågor [Rättighetslistan punkt 7.10].

I anslutning till att betyg tillkännages ska genomgång av provet göras. Genomgången bör företrädesvis vara muntlig [Rättighetslistan punkt 7.11].

Betyg på prov ska ha meddelats studenten senast 15 arbetsdagar efter provtillfället och inte senare än två veckor före omprovstillfället [Rättighetslistan punkt 7.12].

Om kursplanen för den aktuella kursen medger detta, har studenten rätt att på begäran få ett kompletterande betyg enligt ECTS-skalan [Universitetsstyrelsebeslut 2006-12-18].

Student som har godkänts på kurs ska senast 20 arbetsdagar efter begäran härom få kursbevis [Rättighetslistan punkt 7.13].

Student som uppfyller fordringarna för examen ska senast 30 arbetsdagar efter begäran härom få examensbevis [Rättighetslistan punkt 7.14].

Beslut om tillgodoräknande och avslag på en students begäran att få examensbevis eller kursbevis får överklagas [12 kap. 2 § HF].

Om en students skriftliga prov försvunnit och det kan konstateras att universitetet bär skulden för detta ska nytt prov erbjudas inom en vecka om inte studenten begär att provet förläggs vid senare tillfälle. Studenten ska inte behöva vänta på nästa ordinarie provtillfälle [Rättighetslistan punkt 7.15].

Det är studentens skyldighet att underrätta sig om när och var ett prov äger rum. Institutionen ska hålla upplysningar om tid och plats lätt tillgängliga. Om det kan konstateras att en student av universitetet har fått fel uppgift om tid eller plats för prov eller om prov ej kommer till stånd på grund av misstag från examinators eller institutionens sida ska, efter samråd med studenten, ett nytt provtillfälle erbjudas. Nytt prov ska, om möjligt, hållas senast en vecka efter ordinarie provtillfälle [Rättighetslistan punkt 7.16].

Prov får inte ske efter klockan 19 på vardagar, med undantag för kvällskurser, och ska undvikas på lördagar, söndagar och helgdagar [Rättighetslistan punkt 7.17].

Obligatoriska moment

Obligatoriska moment ska vara väl motiverade [Rättighetslistan punkt 8.1].

Ersättning för obligatoriskt moment ska erbjudas student som av särskilda skäl, t ex olycksfall, plötslig sjukdom eller liknande händelser, inte kunnat genomföra det obligatoriska momentet [Rättighetslistan punkt 8.2].

Förtroendevald student ska, för att kunna delta i sammanträden med olika universitetsorgan eller andra organ som är nödvändiga för studentrepresentantsuppdragets genomförande, då detta är genomförbart, ges möjlighet att vid annan tidpunkt genomgå likvärdiga kursmoment [Rättighetslistan punkt 8.3].

Komplettering och uppföljning av riktlinjerna

Beslut om kompletterande riktlinjer för relationen mellan institutioner och studenter fattas av respektive områdesstyrelse [Rättighetslistan punkt 9.1].

Områdesstyrelsen ansvarar för tillämpning och uppföljning av riktlinjerna [Rättighetslistan punkt 9.2].

Tillbaka