Julian Melgar, doktorand i biologi
”Biologi är en passion som jag har haft sen länge”
Julian Melgar är doktorand i ämnet evolutionsbiologi. Han siktade redan som masterstudent på att gå vidare till en forskarutbildning. Ändå mötte han ofta missuppfattningen att han med sin utbildning ville jobba i djurpark. Det stämde inte riktigt. Då läste han zooekologi, vilket innebär att man försöker se förhållandena mellan djur och deras miljö, något som han har nytta av i dag.
Vi träffas på Ekologihuset i Lund, där Julian tillbringat mycket tid de senaste åren. Han flyttade till Lund 2005 efter studenten i Bolivia. Han började med att läsa till vissa kurser på komvux och sedan rådde ingen tvekan. Det var biologi han skulle studera.
– Biologi är en passion som jag har haft sen länge. Som liten ville jag bli fotbollsspelare eller skådespelare, som väl de flesta ville då, men jag hade alltid ett intresse för djur och natur. När jag var tonåring fick jag tillfälle att jobba åt en naturskyddsförening i några år och känna på hur det skulle kunna vara att bli biolog. Jag blev helt såld på vad man kan göra med en sådan utbildning.
Julian tycker att ämnet bara blir mer intressant ju mer han lär sig.
– Jag upptäcker hela tiden nya saker som jag inte visste fanns. Biologi handlar om livet och alla faktorer som påverkar det.
Vill bli forskare
För några år sen lämnade Julian tillfällig sina studier i biologi – för att läsa journalistik för naturvetare. Programmet var ett-årigt och specialutformat för att passa naturvetare, men är i dag nedlagt. Det vanliga journalistprogrammet på ett och ett halvt år finns dock kvar.
– Det kändes spännande att kunna kombinera mina kunskaper i biologi med vetenskapsjournalistik. Det finns i dag ett sådant stort avstånd mellan forskning och vanliga människor. Ofta använder forskare ett språk som folk inte förstår. Att då ha kunskaper i journalistik blir en bra grej helt enkelt.
För det är forskare Julian helst vill bli. Han skrev sin kandidatuppsats om migrationsstrategier hos rödhakar. Det innebar bland annat att han placerade små radiosändare på fåglarna för att kunna se hur länge de upphåller sig på en viss plats. Sedan gick han vidare och läste en masterutbildning inom zooekologi.
– Det är en god idé att läsa en masterutbildning om man vill bli forskare. Men också i andra fall. Det är alltid bra med kunskap och att utbilda sig. Sen när man är klar så kan man jobba med samma saker som om man bara hade en kandidatexamen plus mer avancerade saker. Och så kan man söka en doktorandtjänst, om det blir aktuellt.
Julian själv lyckades nå fram till målet – i dag är han doktorand och har nyligen påbörjat sin forskarutbildning. Det började med att han gick på ett föredrag som hans nuvarande handledare höll i.
– Jag tyckte att föredraget var superintressant så jag kontaktade honom några dagar senare och frågade om vi kunde börja samarbeta på något sätt. Han svarade att han gärna anställde mig som forskningsassistent. Efter ett tag annonserades en doktorandtjänst som jag sökte och så småningom fick.
Självständighet och kreativitet
Hans forskningsämne är evolutionsbiologi.
– I stora drag går min forskning ut på att försöka förstå hur kooperativt beteende uppstod hos djur. Jag tittar på hur samspelet mellan könen och samspelet mellan ett djur och vissa faktorer i deras miljö, som tillgång till föda och väderförhållanden, kan tänkas påverka för- och nackdelarna med att uppvisa ett kooperativt beteende. Jag använder just nu strutsar som modellorganism.
Vad uppskattar du mest med att doktorera?
– Som doktorand får jag bedriva min egen forskning rätt så självständigt, samtidigt som jag har en handledare som ger stöd om det skulle behövas. Jag uppskattar också väldigt mycket att man tillåts vara kreativ.
Vad blir nästa steg? Siktar du på en ”karriär inom akademien” eller något helt annat?
– Just nu är jag helt inställd på att fortsätta inom akademin i framtiden, men jag har bara varit doktorand i ett halvår, så det är för tidigt för mig att säga något definitivt om den saken.
Men vad blir den som studerar biologi, och inte vill bli forskare som dig?
– Det är ett stort ämne. Man kan jobba som kommunekolog eller med bevarandeprojekt. Sen kan man faktiskt jobba på en djurpark också, eller internationellt, kanske på WWF eller Greenpeace.
Blev kvar i den vackra staden
När Julian flyttade till Lund som 19-åring så var det ett naturligt val. Han föddes i Lund och säger att han tänkte ”kolla läget”. Om han gillade vad han upplevde så skulle han stanna.
– Och här är jag nu, efter flera år, säger Julian och ler. Det är ju så att det råkar finnas ett av Sveriges bästa universitet här. Sen tänkte jag mig att Lund skulle vara en vacker stad, och det stämde.
Intervjun genomfördes i november 2012. Texten uppdaterades med nya faktauppgifter i november 2015.
Namn: Julian Melgar
Födelseår: 1986
Kommer från: Föddes i Lund, men växte upp i Bolivia. Flyttade tillbaka till Lund som 19-åring.
Bor nu: I Lund
Har pluggat tidigare: Har en kandidatexamen i biologi från Lunds universitet. Avslutade sedan med en masterutbildning i zooekologi, som hör till ämnet biologi. Har även läst journalistik för naturvetare i Lund.
Pluggar nu: Läser forskarutbildningen vid Lunds universitet. Började i juni 2015 och förväntas bli klar i maj 2019.
Forskarutbildning – så fungerar det
Forskarutbildningen omfattar 240 högskolepoäng, vilket motsvarar fyra års heltidsstudier. I praktiken kan det ofta ta lite längre tid. Du har alltid läst några år vid universitetet eller högskolan och tagit en examen, innan du kan söka till forskarutbildningen. Platserna på doktorandutbildningarna utlyses via universitetets tjänst för lediga jobb.
Som forskarstuderande kallas du doktorand och din utbildning avslutas med en vetenskaplig avhandling, doktorsavhandlingen.
Som doktorand har du alltid minst två handledare som vägleder dig genom utbildningen. En av dem utses till din huvudhandledare. De flesta doktorander har någon form av anställning på institutionen. Ofta ingår det i tjänsten att undervisa studenter på grundutbildningen.
I forskarutbildningen ingår dels läskurser, dels arbete med avhandlingen och samarbete med handledaren. Hur utbildningen är upplagd och vilka krav som ställs skiljer sig till viss del mellan olika fakulteter och ämnen.
Masterutbildning
Om du redan har en grundutbildning på minst 180 högskolepoäng (motsvarande tre års heltidsstudier) så kan du läsa ytterligare en utbildning i form av en magister- eller magster-utbildning. För magister läser du oftast ytterligare ett år och för master, som blir allt vanligare, är det två år.
Vi har cirka 90 master- och magisterprogram inom Lunds universitet. Det finns också en mängd fristående kurser på samma nivå, det vill säga avancerad nivå.
Många av utbildningarna ges på engelska och du läser tillsammans med studenter från hela världen.