Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Ängar och oklippta gräsytor kan bevara fjärilar i staden

Malmös parker och grönområden har blivit allt fattigare på fjärilar, det visar ny forskning från Lunds universitet och SLU. Parker med ängsskötsel och oskötta ytor, till exempel så kallad ruderatmark, behöll dock i högre utsträckning sin artrikedom, än parker med kortklippta gräsmattor och tuktade rabatter.
fjäril
Sexfläckig bastardsvärmare Fotograf: Anna Persson

Inventeringen av fjärilar i Malmös parker och grönområden genomfördes under åren 2006-2015. Under den perioden har traditionella parker, med prydnadsväxter och kortklippta gräsmattor, förlorat hälften av de fjärilsarter forskarna fann inledningsvis. Också andra, mindre skötta miljöer, förlorade många fjärilsarter under den här tiden, men där tillkom också nya arter så att artrikedomen över tid var ungefär densamma.

Fjärilar trivs bättre på ruderatmark och i ängsparker därför att det är i sådana miljöer fjärilslarvernas värdväxter finns. Det är bara de vuxna fjärilarna som besöker blommor och dricker nektar, larverna äter andra växtdelar och de kan vara mycket kräsna med sin kost. Många fjärilslarver kan bara överleva på en eller ett fåtal olika växtarter. Citronfjärilens larver är till exempel beroende av buskarna brakved och getapel, medan den sexfläckiga bastardsvärmarens larver framförallt äter käringtand. Kamgräsfjärilens, slåttergräsfjärilens och den mindre tåtelsmygarens larver lever alla av flera vanliga gräsarter. De är beroende av att gräset får stå kvar och inte klipps innan larverna hunnit utvecklas till fjärilar.

När städer förtätas och gamla industri- och hamnområden bebyggs är det en utmaning att behålla oskötta gröna ytor där fjärilar och andra insekter kan hitta mat och boplatser.

Studien visar hur viktigt det är behålla ytor med ruderatmarkens karaktär av torr och näringsfattig mark, med rikligt blommande örter och buskar. Nyanlagda parkmiljöer kan utgå från redan befintlig vegetation, istället för att ta bort och anlägga helt nya miljöer. Man kan också gynna den biologiska mångfalden i staden genom att ställa om delar av parkernas gräsmattor till ängsmark eller långgräs. Det gynnar inte bara fjärilar, utan också många andra viktiga pollinerande insekter, som blomflugor, humlor och solitära vildbin, berättar Anna Persson från Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet, som är en av de forskare som genomfört studien på fjärilar i Malmö.

Det behöver inte vara en ekonomisk förlust att ställa om till ängsparker. Gräsmatteskötsel är kostsamt, tidigare studier från SLU visar att det kostar runt 30 000kr per hektar årligen att sköta en kortklippt gräsmatta.

Vi har testat att ändra skötseln av ett par olika gräsytor runt om i Malmö och kan se att det på de platserna har funnits fler arter av exempelvis spindlar, än på ytor som klipps med gräsklippare. Vi tittar nu också på att minska klippningen av gräsytor i parker och längs vägar, ytor som kan bidra till att bevara den biologiska mångfalden i staden, berättar Jonna Nilsdotter som är ekolog vid Malmö stads stadsbyggnadskontor.

Läs mer om fjärilar i urbana miljöer i artikeln Intensive management reduces butterfly diversity over time in urban green spaces.

Kategorier

Kontakt

Anna Persson, forskare vid Centrum för miljö- och klimatforskning, CEC, Lunds universitet
anna [dot] persson [at] cec [dot] lu [dot] se
0730-692880

Senaste nyheter

2018-12-11

Skogen hjälper oss nå klimatmålen

Skogen hjälper oss nå klimatmålen
2018-12-11

AI i populärkulturen: Från dystopiska skildringar till allt mänskligare maskiner

AI i populärkulturen: Från dystopiska skildringar till allt mänskligare maskiner
2018-12-11

Prorektor hoppas på AI-forskarskola

Prorektor hoppas på AI-forskarskola
2018-12-11

Uppkopplat hemma – komfort kan gå före integritet

Uppkopplat hemma – komfort kan gå före integritet
2018-12-11

Röstande robotar och filterbubblor – hur mycket AI tål demokratin?

Röstande robotar och filterbubblor – hur mycket AI tål demokratin?

Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen