Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Antagomirer - ny substans vid behandling av typ 2-diabetes?

Forskare vid Lunds universitet har tillsammans med holländska kollegor använt en ny teknik som lett till förbättrad insulinproduktion i mänskliga celler.
Bild på en Langerhansk ö. De Langerhanska öar är en grupp av celler i bukspottkörtelnvars uppgift är att producera insulin, glukagon och andra hormon. Bildkälla: Lena Eliasson
Bild på en Langerhansk ö. De Langerhanska öar är en grupp av celler i bukspottkörtelnvars uppgift är att producera insulin, glukagon och andra hormon. Bildkälla: Lena Eliasson

– Vår studie är ett första steg mot att använda konstgjorda molekyler, så kallade antagomirer, som behandling vid typ 2-diabetes, säger Lena Eliasson, professor vid Lunds universitet, som lett studien.

Antagomirer är en sorts konstgjorda molekyler som kan påverka funktionen av en gen genom att rikta in sig på ett specifikt microRNA. MicroRNA (miRNA) är mycket små men kraftfulla molekyler som har en viktig roll vid regleringen av gener. De påverkar om en viss gen är aktiv eller inte och i detta sammanhang hur mycket av proteinet som ska tillverkas i cellerna. Genom att tysta/blockera ett microRNA kan antagomiren därmed indirekt påverka den biologiska processen vilket i det här fallet lett till ökad insulinutsöndring.

Typ 2-diabetes kännetecknas av förhöjda blodsockernivåer till följd av kroppens oförmåga att tillverka eller tillgodogöra sig insulin. Mängden av microRNA, däribland miR-132, som reglerar mängden protein som bildas av specifika gener i de insulinproducerande betacellerna, har visat sig vara förhöjd vid typ 2-diabetes. Detta medverkar till att betacellernas funktion försämras.
– Syftet med vår studie var därför att undersöka om det gick att sänka nivåerna av miR-132 med hjälp av antagomirer, förklarar Jonathan Esguerra, forskare vid Lunds universitet och medförfattare till studien.
 
Forskarna behandlade levande möss och Langerhanska öar innehållande insulinproducerande celler från friska donatorer med en substans, antagomir-132, som var designad att blockera funktionen hos miR-132. Resultatet visar att blodsockernivåerna förblev låga i de behandlade mössen tre dygn efter att de injicerats med substansen och i cellmaterialet från donatorerna ökade insulinproduktionen hos fyra av sex prover.
– Eventuellt kan genetiska variationer förklara varför effekten varierade i celler från olika människor. Men det skulle kunna vara så att denna antagomir fungerar för vissa och inte för andra vilket är värdefullt att veta för att kunna individanpassa behandlingen, säger Lena Eliasson, professor i experimentell diabetesforskning vid Lunds universitet
 
Sara Liedholm

Kategorier

Kontakt

Lena Eliasson, professor i experimentell diabetesforskning, Lunds universitet, e-post: lena [dot] eliasson [at] med [dot] lu [dot] se, 070-5225414

Publikation

"In Vivo Silencing of MicroRNA-132 Reduces Blood Glucose and Improves Insulin Secretion"
Roel Bijkerk, Jonathan L.S. Esguerra, Johanne Ellenbroek, Yu Wah Au, Maaike A.J. Hanegraaf, Eelco J. de Koning, Lena Eliasson och Anton Jan Zonneveld.
Nucleic Acid Therapeutics, print 24 mars 2019, https://www.liebertpub.com/doi/10.1089/nat.2018.0763

Kortfakta om studien

Ämne: typ 2-diabetes, translationell forskning
Studiedesign: kvantitativ studie, forskarinitierad studie, djurstudie på möss (in vivo/in vitro) och studie på humana cellöar från organdonatorer (in vitro)

Fakta Langerhanska öar

De Langerhanska öarna finns inne i bukspottkörteln och innehåller bland annat celler som producerar insulin, glukagon och andra hormon. Inom diabetesforskningen är det väldigt unikt att få tillgång till dessa öar då de bara kan renas fram från donerade organ. Studierna görs på hela öar och inte på de specifika celltyperna. Namnet kommer från den tyske biologen Paul Langerhans som upptäckte de ö-liknande grupper av celler i bukspottkörteln (pankreas) på 1800-talet.

Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen