– Vi behöver få grepp om dessa för oss nya metoder, och förstå vilka nya frågor vi kan ställa. MAX IV och ESS erbjuder helt nya möjligheter, framför allt i kombination med andra resurser på LU, säger Björn Nilsson, forskare i arkeologi. Han tillägger att det händer väldigt mycket nu bland annat inom materialvetenskapen som forskare inom biologi och medicin använder sig av.
Björn Nilsson är också koordinator för LUARCH, en nätbaserad infrastruktur som i början av nästa år kommer finnas tillgänglig för att hjälpa arkeologer och humanister att finna rätt naturvetenskapliga samarbetspartners på universitetet.
Nytt sätt att studera klimatförändringar
Den nya arbetsgruppen kommer att stärka banden mellan geologi och arkeologi, något som Björn Nilsson tycker är logiskt och viktigt. Han har själv arbetat mycket med geologer i sitt undervattensprojekt i Hanöbukten där de tillsammans har analyserat stubbar och sediment från den äldre stenåldern. Något som intresserar både geologer och arkeologer världen över är att undersöka hur klimatförändringar utvecklar sig – i historien och idag.
– Neutronkällor och synkrotronröntgen blir nya sätt att studera klimatförändringar för geoarkeologin, säger Björn Nilsson.
Arbetsgruppen kommer att ordna symposier och workshops med experter på MAX IV och ESS och börjar med ett metodinriktat kickoff-symposium i mitten på januari, öppen för alla forskare som är nyfikna på möjligheterna med MAX IV, ESS och andra labb vid universitetet. Tanken är att detta projekt ska leda till bättre kontakt mellan labben på universitetet, där det är kö till vissa medan andra underutnyttjas – delvis för att det inte finns något enkelt sätt att ta reda på vilka labb som finns på LU.
– Det är galet när forskare reser till labb i USA, Schweiz eller något annat land, för att man helt enkelt inte känner till vilka labb som finns här hemma.
