Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Arkeologisk turiststråk växer fram i järnåldersmänniskornas spår

Efter ett och ett halvt år börjar det arkeologiska EU­-­­sam­arbetet ArcheoBalt bära frukt. Projektet, som ska ta fram en arkeologisk rutt i södra Östersjö­området, har gjort att arkeologerna vid LU funnit nya vägar att förmedla Uppåkras historia och arkeologiska skatter.
karta över söndra Östersjön
Projektet ArcheoBalt vill hitta nya sätt att förmedla den historiska rikedom som finns i södra Östersjöområdet genom att knyta ihop ovan­stående arkeologiska platser till en rutt.

Just nu pågår det treåriga 20-miljoners projektet ArcheoBalt. Det är ett EU-samarbete mellan Institutionen för arkeologi och antikens historia vid Lunds universitet, Universitetet i Gdansk, Århus universitet, Bornholms Museum och Historiska museet i Gdansk. Det syftar till att lyfta fram södra Östersjöområdets gemensamma historia genom en ny sorts turism med hjälp av arkeologi. Detta görs genom att knyta ihop de fyra arkeologiska platserna Uppåkra i Lund, Sorte Muld på Bornholm, fästningen Owidz i Starogard i Polen och försvarsanläggningen Wisłoujscie i Gdansk i Polen till en arkeologisk rutt.

– Med platserna som utgångspunkter kan vi berätta om vår gemensamma historia i södra Östersjöområdet. Platserna är intressanta eftersom de alla är liknande uttryck för makt och religionsutövande från järnåldern till tidigmodern tid, säger Mats Roslund, professor i arkeologi och ansvarig för den svenska delen i projektet.

Uppåkra underskattat turistmål

Han menar att Uppåkra och de andra platserna är underskattade som arkeologiska turistmål och en del av ArcheoBaltprojektet är att hitta nya sätt att förmedla och visa upp den historiska rikedom som finns. Man visar också hur platserna hänger ihop historiskt.

– Fram till murens fall var Polen en del av östblocket och folk känner inte till mycket om platserna där vilket gör att det känns extra spännande att dessa kan lyftas fram i ljuset, säger Mats Roslund.

Projektet befinner sig nu i halvtid och för arkeologerna vid LU, som tilldelades 4 miljoner kronor, har det inneburit att de har kunnat göra en extra utgrävning i Upp­åkra per år och de har startat nya samarbeten runt södra Östersjön. Institutionen har också startat specialkursen Arkeologi och förmedling.

Man med VR-glasögon tittar på film
Mats Roslund lyssnar på en 360 graders­föreläsning som han själv håller om Upp­åkra. Foto: Nicolò Dell’unto

– Kursen lär våra studenter hur man som arkeolog når ut med sina resultat från utgrävningsplatser. De har bland annat fått gå ut till press, radio och tv och berätta om utgrävningen i Uppåkra, vilket var väldigt framgångsrikt, berättar Mats Roslund. Att ha en plan för hur man tänker förmedla sina resultat är ett krav i de flesta arkeologiska projektansökningar idag, fortsätter han.

Man har också kunnat öka antalet guidningar vid de årliga utgrävningarna i Upp­åkra.

– Vi kommer också ordna vetenskapsevenemang. Om Länsstyrelsen och mark­ägarna ger sitt tillstånd kommer vi att under en helg i oktober göra en metalldetektering i Lilla Uppåkra. Det blir en sorts jakt på det förflutna i realtid som kan följas av allmänheten, berättar han.

Experiment med digitala metoder

ArcheoBaltprojektet har gjort att man kunnat experimentera mer med digitala metoder, till exempel 360-gradersfilmningar ute i Uppåkra. De kan användas till att man stående på utgrävningsplatsen kan uppleva en förstärkt verklighet, så kallad augmented reality.

Mats Roslund tycker att en intressant aspekt av europeiska samarbetsprojekt är att man upptäcker likheter och skillnader i hur man tänker i de medverkande länderna, bland annat kring sitt kulturarv, vilket bidrar till förståelse för varandras kulturer.

– Den här typen av projekt har alltid många olika syften. I det här fallet vill man inte bara locka turister till de här platserna, säger Mats Roslund. Samarbeten kan vara ett resultat i sig, och arbetet med systerplatsen Sorte Muld på Bornholm kommer att fortsätta växa även efter projektet.

Saknas nordisk motsvarighet till Uppåkra

Han menar att det som gör ArcheoBalt­projektet extra roligt är att det ger möjlighet att arbeta mer med Uppåkra, eftersom det inte finns någon liknande plats i hela Norden. Den är till ytan mycket större än till exempel Birka som den ofta jämförs med.

– Uppåkra är en fantastisk plats. Under jorden i Uppåkra döljer sig så många olika lager av berättelser om mänskligt liv, religion och maktkoncentration. Det är en plats som lyckades bevara sin lyskraft i över 1000 år. Hur var det möjligt? Den frågan får framtida projekt söka svar på, avslutar Mats Ros­lund.

Kategorier

porträtt av man
Arkeologiprofessor Mats Ros­lund.

Om projektet

Interreg South Baltic Programme, som är ett EU-program som jobbar med att stötta södra Östersjöregionen, gav 20 miljoner till

ArcheoBalt – Laying fixed foundations for Innovative Archeoturism – a new green Archeoroute in Southern Baltic Sea Region (pågår mellan 2018–2021)

Universitetet i Gdansk är huvudman för projektet.

Skulperat ansikte i metall
Järnåldersansikte från Uppåkra.

LUM Nr 1 / 2020

Omslag LUM 1-2020. Foto.

Senaste nyheter

2020-03-27

Centrum samlar kunskap om Corona till sjukvården

Centrum samlar kunskap om Corona till sjukvården
2020-03-27

Apropå Corona: samtal med lundaforskare

Apropå Corona: samtal med lundaforskare
2020-03-27

De lotsar rätt till digital undervisning

De lotsar rätt till digital undervisning

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen