Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Armband med panikgrepp ska ge trygghet för äldre

En tryggare vardag för bland andra äldre. Det är målet med Hanne Pålssons armband.
En tryggare vardag för bland andra äldre. Det är målet med Hanne Pålssons armband.

Hanne Pålsson hoppas att äldre och kroniskt sjuka – men också personer som lever under hot – ska få användning för hennes innovation, ett mobilt och ergonomiskt trygghetslarm som fungerar också utanför hemmet. För två år sedan var armbandet ett examensarbete på Industridesignskolan vid Lunds universitet, nu är det en produkt som är på väg ut på marknaden.

Hanne Pålsson, hur fick du idén att ta fram ett armband för hemvården?
– Jag har arbetat inom hemtjänsten under sju års tid, främst under somrar och julledigheter. Därför vet jag hur illa ställt det kan vara med den teknik och de produkter som idag finns för äldre. Under mina studier inom Industridesign insåg jag också att många produkter inom vård och omsorg behöver utvecklas tekniskt, praktiskt och i sin formgivning.

 Hur funkar armbandet?
– Armbandet fungerar som en mobiltelefon och binder inte användaren till hemmet eftersom det är mobilt och en helt egen enhet. Varken en mobiltelefon eller en basstation krävs för att larmet ska fungera. Det skickar ut en GPS-positionering som SMS vid aktivering. Det har ett tydligt feedback-system i form av ljus, ljud och vibrationer som visar att larmet är aktiverat och att signalen har nått fram till mottagaren. Med det här systemet vet mottagaren att någon hört larmet, vilket ger trygghet och säkerhet.

– Det kan programmeras med upp till sju olika larmnummer som användaren själv kan välja, något som kan underlätta hemtjänstens arbete. För det har visat sig att en stor del av alla trygghetslarmsamtal är av social natur och inte av akut karaktär.

– Mitt trygghetslarm har en enkel och organisk formgivning. Den består av ett silikonarmband som omger den inre tekniken. Eftersom den inre knapptekniken är dold och inga materialmöten sker är armbandet estetiskt tilltalande för en bred användargrupp. Vid sidan av äldre och kroniskt sjuka kan målgruppen vara brottsoffer, personer som lever under hot och utövare av extremsport.

– Vevios, som armbandet kallas, har också en ny aktiveringsteknik. Mitt så kallade panikgrepp blev patenterat sommaren 2016. Panikgreppet är ett mer ergonomiskt grepp som går att utföra i en situation med stor stress. Det minskar risken för feltryck.

När finns armbandet på marknaden?
– Jag får många frågor om det, och jag kan inte svara säkert. Men gensvaret för att utveckla trygghetslarmet har varit positivt och det har gjort mig än mer angelägen om att fortsätta utveckla Vevios till en färdig produkt.

Hur går du vidare med trygghetslarmet?
– Jag har visat upp och presenterat trygghetslarmet på Wearable Technologies-mässan i München, dels för att få kontakter med etablerade företag men också att hitta investering för vidare prototyputveckling och kunna samarbeta och marknadsföra produkten internationellt. Jag är också på väg att testa prototypen på en grupp äldre människor på ett äldreboende i Vellinge kommun, för att utvärdera patentet och återkopplingssystemet för att vidareutveckla prototypen.

– Vi har en växande äldre befolkning som ställer högre krav på en god och säker vardag.
 

Hanne Pålsson om vägen till innovationen

"Armbandet är ett tidigare examensarbete vid Industridesignskolan på IKDC vid LTH. När jag tagit min examen sökte jag mig till Ideon och till Venture Lab, som är en studentinkubator på Ideon i Lund. Jag gick på en intervju och fick en plats på kontoret på Ideon i februari 2016.

Från LU Innovation – som hjälper och stöder studenter med mentorskap, juridisk rådgivning, patentansökningar och finansiering för prototyputveckling – fick jag snabbt kontakt med ett teknik- och prototyputvecklingsföretag på Ideon som utvecklade min första tekniska prototyp. Detta var möjligt tack vare stöd från ALMI och LU Innovation. Därefter fick jag stöd och patentrådgivning för att finansiera patentet på aktiveringstekniken, alltså panikgreppet.

LU Innovation bistod mig även med att utveckla den andra prototypen, som blev klar i början av året och som i stort är det slutgiltiga trygghetslarmet Vevios."

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.